Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Handledaren Àr en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvÄrdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades.

Examensarbetet görs i samarbete med Sweco Infrastructure AB Vattenkraft & Dammar, Norr dÀr uppdraget Àr att ta fram ett nytt hjÀlpmedel i form av mall/mallar teknisk beskrivning. Teknisk beskrivning fyllningsdammar med tÀtkÀrna bygger pÄ AMA 07 AnlÀggning (AllmÀn material & arbetsbeskrivning för anlÀggningsarbeten). Mallen Àr avsedd att kunna anvÀndas vid upprÀttande av beskrivningar för fyllningsdammar och förenklar arbetet med att formulera bestÀllarens krav pÄ den fÀrdiga produkten. Mallen syftar till att förbÀttra kvaliteten pÄ tekniska beskrivningar upprÀttade enligt AMA kod, eftersom inga AMA föreskrifter finns för fyllningsdammars ingÄende delar. Mallen Àr en vidareutveckling pÄ CEB.75 Fyllning för damm, bassÀng, kanal od och innehÄller ett antal kompletta förslag pÄ: - Material- och varukrav - Utförande - Kontroll och provning - Dokumentation GÀllande fyllningsdammars ingÄende delar sÄ som: tÀtjord, finfilter, grovfilter, övergÄngslager, stödfyllning, erosionsskydd, tÄsten och slitlager..

MÀngden information som finns pÄ webbplatser och intranÀt idag blir stÀndigt större och mer komplex. CMS Àr en form av avancerade IT-verktyg som kan underlÀtta informationsuppdatering för företag och organisationer. CMS-verktyg krÀver trÀning för att anvÀndaren ska kunna anvÀnda dem pÄ ett effektivt och ÀndamÄlsenligt sÀtt. E-learning Àr idag ett bra alternativ för utbildning som hjÀlper mÄnga företag att spara resurser. En form av e-learning Àr webbaserade interaktiva tutorials som lÀmpar sig sÀrskilt bra för avancerade ITverktyg.Den hÀr kvalitativa studien syftar till att identifiera faktorer som Àr betydelsefulla vid utformningen av en interaktiv tutorial och som pÄverkar anvÀndaren vid anvÀndning av ett avancerat IT-verktyg.

I detta arbete görs en jÀmförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens förÀldrar och huruvida internet anvÀnds som hjÀlpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig Ät i sina pedagogiska utgÄngspunkter, dÀr den ena Àr en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjÀlp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien Àr att förskolorna anvÀnder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan Äterkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan Àr den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgÀngligt för barn och förÀldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material.

Under lÀsÄret 08/09 infördes entreprenöriellt lÀrande som pedagogisk form för eleverna pÄ Barn- och fritidsprogrammet pÄ Selma Lagerlöfsgymnasiet i Landskrona. Syftet med detta arbete Àr att följa och utvÀrdera elevernas upplevelser av att arbeta utifrÄn entreprenöriellt lÀrande, med avseende pÄ utvecklingen av deras kompetenser och deras instÀllning till detta sÀtt att arbeta. Jag har valt att genomföra observationer och kvalitativa intervjuer för att finna svar pÄ det jag vill undersöka, elevernas egen uppfattning av deras utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Undersökningsgruppen bestÄr av en klass pÄ 30 elever som helhet och dÀr jag i samrÄd med arbetslaget valt ut Ätta elever för intervjuer och observationer. Gruppen representerar en procentuell variation vad gÀller kön. Resultatet visar att eleverna hellre arbetar utifrÄn entreprenöriellt lÀrande som pedagogisk form Àn pÄ det sÀtt de arbetat under deras tidigare skolÄr d.v.s. mer traditionellt och att elever upplever att deras kompetenser som exempelvis sjÀlvkÀnsla och ansvarstagande har stÀrkts.

Brankovic, Nusejma & Tegstam, Patricia (2011). Vikten av kunskap ? en studie utifrÄn den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. Malmö Högskola Studiens syfte Àr att undersöka aktiva pedagogers synsÀtt och arbetssÀtt med den reviderade lÀroplanen för förskolan. Första revideringen började gÀlla i samband med skolans nya lÀroplan Lgr11 den 1 juli 2011.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande lÀs- och skrivundervisning. Vi ville Àven belysa pedagogernas instÀllning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Bakgrund: NÀr musen började anvÀndas pÄ 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. PÄ den tiden var det tangentbordet som anvÀndes för att ?tala? med datorn. Idag Àr det musen som styr funktionerna och vi Àr vana vid att klicka oss hit och dit. AnvÀndaren har blivit sÄ beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska stÀllningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgÄr frÄn Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, dÀr utomhuspedagogik ses som att: lÀrandets rum flyttas ut, vÀxelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lÀrandet Àr av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik pÄ samma sÀtt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrÄn de didaktiska stÀllningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hÀlsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansÄg inte att platsen för lÀrandet hade nÄgon betydelse utan de menade istÀllet att planeringen Àr det som betyder nÄgot. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik pÄ respektive förskolor och skola..

Syftet med arbete Àr att undersöka hur pedagoger i fem sÀrskilda undervisningsgrupper arbetar med sina elevers ÄtergÄngsprocess..

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare anvÀnder sig av surfplattor och lÀrapplikationen Puppet Pals i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare i södra Sverige. TvÄ filmer som respondenternas respektive barngrupper skapat i Puppet Pals har valts ut och analyserats. Det har Àven undersökts hur pedagogerna kopplar sitt arbete med Puppet Pals till förskolans lÀroplan, med andra ord; om de arbetar med paddagogik.Den teoretiska utgÄngspunkten har under hela studien varit det sociokulturella perspektivet, med nyckelord som samspel, interaktion och artefakt.Undersökning visar att lÀrarna med hjÀlp av surfplattan och applikationen Puppet Pals lyckas fÄ med de fem bitar ur lÀroplanen som vi tolkar att förskolans lÀroplan bygger pÄ; vÀrdegrund, matematik, naturvetenskap, sprÄkutveckling och dokumentation. Det som framkom studien var att förskollÀrarna som verkligen har ett brinnande intresse för surfplattan och lyckats tÀnka utanför ramarna i sitt anvÀndande av Puppet Pals har hittat ett mycket anvÀndbart och uppskattat pedagogiskt redskap för sÄvÀl vÀrdegrund, matematik, naturvetenskap, sprÄkutveckling och dokumentation..