The information society creates new demands on the knowledge making individual; besides being literate one has to be information literate. And in the educational society there is an ongoing change from teaching to learning, the focal point being the active student and life long learning. The aim of this dissertation is to within a context of learning and teaching elucidate the relation between user education and subject education by examining what significance the academic libraries user education has for the development of information literacy within students. Some epistemological theories connected with learning is presented as well as aspects of the information search process and of information literacy. Universities and their libraries view of information literacy and the goal of their user education is being focused on in an empirical study.

Att dokumentera omvÄrdnad pÄ ett omsorgsfullt sÀtt har en avgörande betydelse för omvÄrdnadens kvalitet, för utveckling av omvÄrdnad samt Àr en grund för kvalitetsutveckling inom omvÄrdnad. Det Àr sjuksköterskans skyldighet att föra en patientjournal, vilken ska innehÄlla observation, bedömning (omvÄrdnadsanamnes, status, mÄl), omvÄrdnadsdiagnostik, omvÄrdnadsordination, planering, genomförande och utvÀrdering av patientens omvÄrdnad. OmvÄrdnadsdokumentationen ska frÀmja hÀlsa, förebygga sjukdom, ÄterstÀlla hÀlsa samt lindra lidande. Den bör ocksÄ garantera att patientens vÀrdighet inte i nÄgot avseende krÀnks. Genom att sjuksköterskans dokumentation avspeglar patientens vÀsen och innersta önskningar om hur denne vill bli vÄrdad kan man lindra patientens vÄrdlidande.

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.

This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals? image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens vÀrld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, dÀrinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig kÀlla inomundervisningen. LÀroboken som förr i tiden var huvudlÀromedlet Àr idag i mÄnga Àmneninte lÀngre den enda kÀllan i undervisningen och mÄnga lÀrare tar fram material frÄnbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut pÄ olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka kÀllorsom biblioteket tillhandahÄller till geografiundervisningen..

Denna rapport beskriver designprocessen och utvecklingen av en mobilapplikation kallad Gruppis. Rapporten syftar till att redogo?ra fo?r hela processen fra?n konceptualisering av ide?n till en slutgiltig interaktiv hi-fiprototyp. Syftet med applikationen a?r att underla?tta kommunikation och informationsspridning mellan personal och va?rdnadshavare i fo?rskola, skola eller andra barngrupper.Arbetsprocessen innefattade fo?rarbete i form av fokusgrupp och PACT-analys fo?r att fa? en uppfattning om anva?ndarna och deras behov.

Uppsatsen Àr uppbyggd pÄ aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna pÄ en förskola har för förvÀntningar pÄ en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har Àven behandlat hur pedagogerna tÀnker nÀr vi inreder rummen pÄ nytt. UtgÄngspunkten för undersökningen har vÀxt fram nÀr jag har varit ute pÄ olika förskolor och sett pÄ den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.UtgÄngspunkten för min uppsats har varit att fÄ svar pÄ vad pedagogerna har för förvÀntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att fÄ svar pÄ genom att intervjua pedagogerna som Àr med i förÀndringen.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet pÄ dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Det omrÄde som undersöks i detta examensarbete Àr pedagogisk anpassning inom idrott och hÀlsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen Àr att genom anvÀndning av vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ elever med ADHD att lÀra sig i Àmnet idrott och hÀlsa i dagens skola. Detta empiriska material jÀmförs sedan med vad forskningen inom omrÄdet visar, för att pÄ sÄ sÀtt visa ifall forskningen nÄr ut till verksamma lÀrare eller inte. För att kunna göra dessa jÀmförelser, har vi intervjuat Ätta lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fyra olika rektorsomrÄden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus pÄ förskolan. En uppfattning vi har haft Àr att det sÀllan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen pÄ förskolan som mindre viktig. Det hÀr Àr Àven nÄgot en australiensisk studie visat, att pedagogerna sÀllan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gÄng delvis Àndrats dÄ vi sett exempel pÄ inspirerande och genomtÀnkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det hÀr valde vi att observera pÄ fem förskolor samt intervjua tvÄ peda-goger pÄ respektive förskola för att fÄ en uppfattning om deras tankar kring Àmnet.

Uppsatsen Àr en teoretisk genomgÄng av begrepp och begreppsomrÄden som avser vuxnas lÀrande. Fokus Àr progressiv pedagogik dÀr de som lÀr Àr aktiva att söka sin egen kunskap. FörförstÄelsen Àr en lÀrmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet frÄn studier pÄ A-och B-nivÄn. BegreppsomrÄden i lÀrmodellen vars syfte Àr att analysera Àr; formellt lÀrande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundlÀggande begrepp i förförstÄelsen Àr problembaserat lÀrande, PBL, och andra metoder för grupplÀrande.

Syftet med detta arbete Àr att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lÀrare och elever. UtifrÄn resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbÀttra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och nÀringsliv Àr ett av de viktigaste instrumenten pÄ de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall fÄ en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper pÄ en till programmet kopplad APU. DÄ utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen pÄ företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi Àr en faktor som stÀller till stora bekymmer för att kunna upprÀtthÄlla god kvalité pÄ kommunikation och dokumentation under APU. Detta Àr inte minst viktigt för att utveckla samverkan men ocksÄ för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.

Genom omvÄrdnadsdokumentationen tydliggör sjuksköterskor sin profession. Dokumentationen har stor betydelse för omvÄrdnadens kvalitet, förbÀttrar patientsÀkerheten, synliggör omvÄrdnadsarbetet och Àr en förutsÀttning för kvalitetssÀkring inom omvÄrdnad. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskors omvÄrdnadsdokumentation och som senare kan ligga till grund för att utveckla sjuksköterskors omvÄrdnadsdokumentation i patientjournalen. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: standardiserat sprÄk och elektronisk journalföring, kunskap och utbildning, organisatoriska variabler samt motivation och attityder. Elektronisk journalföring och strukturerad dokumentation enligt ett standardiserat sprÄk har visat sig vara ett avgörande verktyg för sjuksköterskors omvÄrdnadsdokumentation.

BakgrundTrycksÄr Àr en lokal skada i hud och underliggande vÀvnad. Det finns ett antal faktorersom bidrar till uppkomst av trycksÄr. Riskbedömning för att identifiera riskpatientergörs vanligtvis med hjÀlp av mÀtinstrumentet modifierad Nortonskala. Inspektion avhuden ska alltid ingÄ vid riskbedömning. Hudstatus och uppkomna trycksÄr ska följasoch dokumenteras under vÄrdtiden.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun anvÀnder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jÀmförande studie mellan pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger pÄ en kvalitativ och kvantitativ enkÀtundersökning med strukturerande frÄgor som utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade Àven att pedagogerna pÄ landsbygden, i betydligt större utstrÀckning Àn pedagogerna i staden undervisar utomhus.