?Man lÀr inte för skolan utan för livet? Àr ett talesÀtt som det flesta trÀffat pÄ, men om detta ska kunna införlivas mÄste man ta del av livet utanför skolan. BÄde pedagogisk forskning och lÀroplanen framhÄller betydelsen av ett nÀra samarbete mellan skola och nÀrsamhÀllet. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hÄllbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvÀrdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

Detta examensarbete syftar till att skildra hur nÄgra textilslöjdslÀrare arbetar med portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser pÄ sitt arbetssÀtt. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ vilka för- och nackdelar lÀrarnas ser med portfoliometoden, dÄ den anvÀnds i textilslöjden. Det finns vÀldigt lite litteratur om portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen bestÄr dÀrför av en beskrivning av portfoliometoden utifrÄn basÀmnena. Examensarbetets undersökning baseras pÄ intervjuer med fyra textilslöjdslÀrare.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bygghantverk 27 hp.

Följande rapport Àr en dokumentation och utvÀrdering av vÀrdegrundsarbetet pÄ Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med VÀrdegrundscentrum i UmeÄ, Skolverket och LuleÄ tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och lÀngre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. FrÀmst har arbetet syftat till att frÀmja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. UtvÀrderingen har utförts i form av enkÀter, observationer och kvalitativa intervjuer.

Studien utgÄr frÄn att interna förÀndringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det Àr ett sÀtt att hantera den snabba förÀndringstakten i samhÀllet och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven pÄ resultat och pÄ vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus pÄ mÀnniskorna och pÄ förÀndringsmotstÄnd Àr framgÄngsfaktorer i uppgiften att Àndra pÄ medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) Àr att hÄrda och mjuka perspektiv mÄste mötas.Studien handlar om hur projektbestÀllaren ser pÄ att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förÀndringsprojekt eftersom det finns behov av lÀrande vid förÀndringar.Teorin Àr kopplad till vÄr undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bÀttre interna förÀndringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget krÀver pedagogisk kompetens.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillrÀckligt djup i svaren.

Detta examensarbete har skett i samarbete med Stadsmuseet i Skövde inför en utstÀllning under sommaren och hösten 2013 om staden Skövdes skyddshelgon S:ta Elin. Arbetet innehÄller en undersökning om hur en 3D-animerad karaktÀrs icke-verbala uppförande tillsammans med dess ikonografiska attribut kan fungera engagerande för publiken pÄ ett sÀtt som stödjer syfte och mÄl med utstÀllningen. För utstÀllningen var mÄlet att göra besökarna intresserade av vad som ligger bakom legenden. För utvÀrderingen skapades en prototyp i form av animerad 3D-karaktÀr som ingick i en kortfilm till utstÀllningen om Elinlegenden. KaraktÀren Elin var i filmen "stum", i betydelsen att hon inte talade sjÀlv, dÀrför var det viktigt att hennes karaktÀr ÀndÄ klarade att uttrycka personlighetsdrag.

Under senare tid har förÀndringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lÀrandet fungerar utifrÄn en pedagogisk modell, TEA. Modellen Àr införd pÄ en grundskola och studien avser elever i Är 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sÀtt att se pÄ lÀrande och olika möjligheter att utforma lÀrandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjÀlp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mÄl för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tÀnkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrÄn resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lÀrandesituationen..

Inom hÀlso- och sjukvÄrden har elektroniska patientjournalsystem (EPJ) börjat implementeras och införandet av EPJ har medfört en förÀndrad arbetssituation för de olika yrkesgrupperna. Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen för de olika yrkesgruppernas arbetssituation efter införandet av EPJ. En studie har genomförts vid Norrbottens LÀns Landsting dÀr fem personer frÄn olika yrkesgrupper intervjuats. Slutsatsen av denna undersökning visar exempelvis att dokumentationen har ökat men kontexten har inte skapat förutsÀttningar för att hantera dokumenteringen i alla avseenden sedan införandet av EPJ. Detta har skapat stress och oro hos vÄrdpersonalen.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn kan lÀra om tekniska system, nÀrmare bestÀmt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förÀndrats efter en pedagogisk aktivitet.FrÄgestÀllning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-ÄrsÄldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten anvÀndes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gÄnger. Efter detta fick de sjÀlva försöka lÀgga ihop bilderna sÄ att det blev ett komplett avloppssystem.

AbstractSeveral of researchers have reflected that the school ought to be developed to a learning organization. A method as proceed from such a perspective and should be able to match a local child- and educations administration is problembased school development. To investigate in which ways a child- and educations administration prosecute a problem based learning inside the organization a case study was used as research strategy. The question this report gives answer to is:In what/which way works a child- and educations administration in a rural district with a method to fulfil a problembased learning.To collect empiric data a canvassing inquiry was accomplished among the child- and educations administrations group of management. According to the research result it can declares that there are good conditions for the organization to prosecute problem based school development, but there is yet a great deal to do before itÂŽs can be said totally fulfilled.

 Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, dÀr studiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för den innebörd förskollÀrare tilldelar leken i pedagogisk praktik.     I studiens litteratur & forskningsöversikt beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek Àr en viktig faktor för barns utveckling.     Tre intervjuer har genomförts med pedagoger pÄ förskolor, dÀr intervjuguiden har byggts pÄ frÄgor som sammanstÀllts utifrÄn tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet anvÀndes fokusgruppmetoden, vilket Àr en kvalitativ metod, som utgick ifrÄn semi- strukturerade frÄgor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.     Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, dÄ vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling frÀmjas genom leken i verksamheten..

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Syftet var att genom journalgranskning kartlÀgga i vilken omfattning identifiering och dokumentation görs av förekomsten av avoidable factors hos skallskadade patienter, av sjuksköterskor pÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA), samt undersöka överensstÀmmelsen mellan dokumentation och monitorvÀrden rörande intrakraniellt tryck (ICP), cerebralt perfusionstryck (CPP), systoliskt blodtryck (SBT) och temperatur som registrerats via övervakningsutrustningen. Dokumentationen gjordes med ledning av en befintlig guideline. Urvalet var konsekutivt och studien innefattade 25 patienter. Antalet bedömningar i studien var totalt 2176 stycken. Vid 85 % av bedömningstillfÀllena dokumenterade sjuksköterskan i bedömningsformulÀret.

Syftet för denna undersökning Àr att genom lÀromedelsanalys belysa hur lÀsförstÄelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestÄtt av textanalys av ett antal lÀromedel i SO och NO, avsedda för skolÄr 7-9, samt kompletterande intervjuer med nÄgra lÀrare som anvÀnder de aktuella lÀromedlen i sin undervisning. I jÀmförelsesyfte har sedan diskursanalysen anvÀnts som analysmetod.Resultatet visar att lÀrarstöd för lÀsförstÄelseundervisning, direkt riktat mot lÀrobokstexten, endast förekommer i SO-lÀromedlen och dÄ frÀmst i lÀromedlet för samhÀllskunskap. Intervjuerna visar, inom bÄde SO och NO-diskursen, att kunskap om lÀsförstÄelseteorier Àr en viktig faktor för att lÀraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstÄ texten i respektive Àmne.En slutsats som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om lÀsförstÄelse hos lÀrare i alla Àmnen och att ett samarbete om elevers lÀsning över ÀmnesgrÀnserna bör efterstrÀvas..

Syftet med examensarbetet var att belysa förhÄllandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gÀller systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs pÄ verksamhetsnivÄ, förskolechefsnivÄ och lÀrarnivÄ för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsÀttningar som krÀvdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade lÀroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer pÄ tre olika ledarnivÄer, det samlades in fem enkÀtsvar frÄn förskollÀrare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man pÄ de olika nivÄerna arbetade med systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sÄdant skulle vara uppbyggt.