Abstract Anna HÀrstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger pÄ utomhuspedagogik? Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. VÄr studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik pÄ en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lÀrande. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare inblick i hur pedagogerna pÄ just den utvalda förskolan förhÄller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för vÄr studie.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan frÀmjar inkludering av barn i Äldrarna ett till sex Är dÀr möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien Àr förlagd till Mullvadens förskolegÄrd pÄ Södermalm i Stockholm. Det Àr en kvalitativ studie dÀr observations-, intervju-, enkÀt- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska omrÄden lyfts fram; Äldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska omrÄden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast.

The purpose of this study is to find out what the educators idea of educational documentations in ratio to childrens inclusion and impact in pre-school are, together with the child's own perception of the concepts of documentation. We proceeded from the following issues: What are the significance of educational work according to the teachers? What is the teachers idea of a childs impact and inclusion in educational documentation? In what way do the children have influence over, and inclusion in educational documentation? What are the childrens feelings of the documentations? In order to find answers to our questions, we used qualitative examinations consisting of seven educators and seven children from various pre-schools in Stockholm, and thereby, we have analyzed our results. As our theoretical frame, we used ourselves of Vygotskijs and SÀljö's sociocultural perspective that is about "progress and learning", which is achieved by interaction and cooperation in a social context. The result shows that the aim of educational documentation is to reveal the childs development and learning, and also to involve the parents by putting up documents on the wall.

Dokumentation av en TÀvlingsprocess - JÞssingfjords Stenbrottsmuseum Avsikten med detta examensarbete var att utföra en tidsbegrÀnsad tÀvling och samtidigt dokumentera arbetsprocessen. NÀr tÀvlingsförslaget var fÀrdigstÀllt analyserades processen och resultatet. En strategi för hur projektet skulle arbetas vidareformulerades sedan.MÄlet var att hitta en personlig dokumentationsform som skulle ge en bra översikt av arbetet och som förhoppningsvis ocksÄ skulle kunna anvÀndas för att hitta eventuella svagheter eller negativa mönster i den egna arbetsprocessen.Vid slutgenomgÄngen ska projektet beskrivas genom processen tillsammans med de reflektioner jag och mina handledare har haft under projektets gÄng.Programval:Jag valde att anvÀnda programmet frÄn en tÀvling som var aktuell nÀr examensarbetet började. TÀvlingen var ett stenbrottsmuseum i södra Norge. Initiativtagare var Dalarne rÄdet och programmet .

SmÀrta Àr ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smÀrta Àr fortfarande allt för vanligt förekommande inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smÀrtbedömning och dess betydelse för optimal smÀrtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smÀrtbedömning Àr en grundlÀggande förutsÀttning för smÀrtbehandling.

Bakgrund: BÄde kateteranvÀndning och residualurin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansÄgs betydelsefullt ur ett kvalitetssÀkerhetsperspektiv.Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualurin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvÀndning. Syftet var Àven att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i sÄ fall följdes.Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades pÄ den aktuella vÄrdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval.Resultat: NÀstan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft urinkateter under operationen. För de patienter dÀr residualurin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvÄrdplanen hos samtliga.

Syftet med studien Ă€r att undersöka förskollĂ€rarens syn pĂ„ anvĂ€ndningen av surfplattor i verksamheten. Digitala verktyg sĂ„ som surfplattor Ă€r ett aktuellt Ă€mne att undersöka dĂ„ det tar allt större plats i förskolornas verksamhet. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med tre förskollĂ€rare och en förskolechef, alla pĂ„ ett eller annat sĂ€tt involverade i anvĂ€ndningen av surfplattor i förskolan. Tidigare forskning om digitala verktyg, lĂ€rande och dokumentation ligger till grund i uppsatsen. Även det teoretiska begreppet ANT (Actor Network Theory) kommer att belysas.

Studiens syfte Àr att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse pÄ behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte Àr ocksÄ att undersöka nÄgra variablers inverkan pÄ utfallet samt hur dokumentationen ser ut. UtifrÄn detta har vi formulerat följande frÄgestÀllningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svÄrigheter att genomföra pedagogisk kartlÀggning kring barn med funktionsnedsÀttningar i förskolan. Barnen i barngrupperna Àr mellan ett och fem Är. Ett eller flera barn har nÄgon funktionsnedsÀttning. TvÄ kommuner frÄn södra Sverige Àr representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartlÀggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets nÀrmiljö men ocksÄ i andra miljöstrukturer pÄ samhÀllsnivÄ. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.

Detta examensarbete har tagit sin utgÄngpunkt i hur förskoleklassreformen har pÄverkat leken för sexÄringarna, samt hur sexÄringarnas lek och lekfulla lÀrande pÄverkas av de olika arbetssÀtten i förskoleklass och Äldersintegrerad klass..

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för hur smÄ barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns nÄgon skillnad mellan tvÄ förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde dÀrför att utföra vÄr studie pÄ en traditionell förskola samt pÄ en I ur och skur-förskola. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem Är gamla.

Den dokumentation som görs i patientjournaler fÄr allt större betydelse för patientens sÀkerhet och delaktighet samt för uppföljning och utveckling av vÄrdens kvalitet. IT-stöd ökar informationens tillgÀnglighet, men studier visar pÄ brister vad gÀller struktur och innehÄll.Syftet med denna studie var att kartlÀgga i vilken omfattning dubbeldokumentation förekom i den tvÀrprofessionella, elektroniska patientjournalen, relaterat till sjuksköterskans dokumentation (delstudie I), samt att undersöka personals uppfattningar om dubbeldokumentation och vÀrdet av att anvÀnda egen och annan professions dokumentation (delstudie II).Studien genomfördes pÄ ett lÀnsdelssjukhus dÀr datorjournaler anvÀnts i ca 10 Är. Trettio strokepatienters journaler analyserades utifrÄn VIPS-modellens sökord och arbetsterapeuter, lÀkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor (N = 111) besvarade en studiespecifik enkÀt.Resultatet visade att 15 % av innehÄllet i omvÄrdnadsdokumentationen (exklusive epikris) ocksÄ fanns dokumenterat pÄ annan plats i journalen, en eller flera gÄnger. Av omvÄrdnadsanamnesernas innehÄll var 43 % dubbeldokumenterat. Motsvarande andel för omvÄrdnadsstatus och omvÄrdnadsÄtgÀrder var 6 % respektive 10 %.

Det rÄder en viss komplexitet i Àmnet idrott och hÀlsa gÀllande betyg och bedömning. LÀrare tycks ha olika synsÀtt pÄ vilka mÄl och vilka kunskaper som Àr viktiga att anvÀnda för att grunda ett betyg. VÄrt syfte Àr att utforska hur lÀrare i idrott och hÀlsa gÄr tillvÀga i sin bedömning och betygssÀttning av elever, vilka metoder lÀrarna anvÀnder och hur de förhÄller sig till Skolverkets riktlinjer. Metoden Àr en samtalsintervju med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, alla verksamma i grundskolans senare Är. Respondenternas svar resulterade i att alla anvÀnder sig av dokumentation, sÄsom bedömningsmatriser och idrottsjournaler.

Abstract Gunnarsson, Katarina StĂ„hle (2011). SkolgĂ„rden ? inflytande och pedagogiska perspektiv. Malmö: LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och jĂ€mföra nĂ„gra elevers, lĂ€rares och politikers tankar och planer. Är de lika eller skiljer de sig Ă„t vad gĂ€ller vistelsen pĂ„ skolgĂ„rden? Jag har genom kvalitativa intervjuer av elever, lĂ€rare och nĂ„gra av de som planerar skolgĂ„rden samt observationer samlat in mitt empiriska material, detta har genomförts pĂ„ en skola i södra Sverige.

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.