Bakgrund: Dokumentationssystemet för sjuksköterskor har förÀndrats sedan sjuk-sköterskor blev skyldiga att dokumentera i patientjournalen. Detta har lett till att omvÄrdnaden har synliggjorts och dÀrmed kan granskas. System för att kvalitetssÀkra patientarbetet har med tiden arbetats fram, bl a VIPS-modellen och Melior. Sjuksköterskans dokumentationssystem Àr dock fortfarande i behov av utveckling. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors skilda uppfattningar om omvÄrdnadsdokumentation. Metod: PÄ ett sjukhus i södra Sverige genomfördes en fenomenografisk studie genom intervjuer av 11 sjuksköterskor. Resultat: Av 244 uppfattningar frÄn intervjuerna skapades fem huvudkategorier och 12 subkategorier.

I denna C-uppsats kommer vi att behandla hur förskollÀrare uppnÄr arbetet med jÀmstÀlldhet. Syftet Àr att beskriva förskollÀrares arbete för jÀmstÀlldhet i förskolan. Arbetet avgrÀnsas och riktas in mot följande tvÄ huvudfrÄgestÀllningar: Vilken innebörd lÀgger förskollÀrarna i begreppet jÀmstÀlldhet och vilken/vilka eventuella teoretiska perspektiv har förskollÀrare till grund för sitt jÀmstÀlldhetsarbete? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem förskollÀrare pÄ fem olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Vi har gjort tvÄ analyser utifrÄn vÄra tvÄ frÄgestÀllningar, dÀr vi har delat in vÄrt resultat i olika kategorier.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet Àr att undersöka om resultaten frÄn tidigare studier pÄ frÀmst skol- och elevnivÄ ocksÄ fÄr genomslagskraft pÄ kommunnivÄn, under inverkan frÄn sÄvÀl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En lÄngsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjÀlp paneldata över Sveriges kommuner under Ären 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstÀmma med de frÄn tidigare studier pÄ lÀgre aggregerade nivÄer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de tvÄ modeller som skattas sÄ talar mest för den som tar hÀnsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan ocksÄ innebÀra att utöva ett ledarskap som Àr pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mÄl i lÀroplanen och det kan vara allt frÄn rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet Àr otydligt och svÄrtolkat.

Vi har valt att i vÄrt examensarbete titta nÀrmare pÄ dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har dÄ varit ute och intervjuat pedagoger som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. TvÄ av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhÀlle. PÄ vÄra valda förskolor Àr det nÀstan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta Àr dÀremot inget som vi kommer att gÄ in pÄ i vÄr studie.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Stora krav stÀlls pÄ lÀrare i dagens samhÀlle. Genom att studera hur lÀrare mÄr kan faktorer som pÄverkar deras hÀlsa upptÀckas. Ett sÀtt att undersöka det Àr mÀta deras kÀnsla av sammanhang (KASAM). I denna studie har undersökts den kÀnsla av sammanhang lÀrare i grundskolan har i sitt yrkesliv. I studien anvÀndes en enkÀt som delades ut till 60 lÀrare som var verksamma inom Ärskurs ett till sex pÄ tre olika grundskolor i LuleÄ kommun, varav 43 lÀrare besvarade enkÀten.

Syftet för vÄr studie var att förstÄ barns upplevelser av fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att fÄ tillgÄng till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och kÀnslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade dÄ de skapade, byggde eller konstruerade nÄgot, men ocksÄ dÄ de klÀdde ut sig, dansade eller nÀr det kom gÀster.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Med hjÀlp av musikvideon, Call on me av Eric Prydz ska vi ta reda pÄ om detta Àr ett bra diskussionsunderlag vid jÀmstÀlldhetsfrÄgor. Vi vill se om skolan kan anvÀnda detta som undervisningsmaterial. Genom att hÄlla en förelÀsning för en Ärskurs 8:a dÀr musikvideon fÄr vara ett inslag vill vi vÀcka diskussion bland eleverna. För att kunna dra relevanta slutsatser kommer vi anvÀnda oss av pedagogisk dokumentation. Efter vÄr studie kan vi dra slutsatsen att relationen mellan lÀrare och elever Àr vÀldigt viktig.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar av dokumentation i förskolan, för alla barn och specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien har pedagogers uppfattningar undersökts avseende dokumentationsformer, dokumentationssammanhang, anvÀndningsomrÄden för dokumentation, uppfattningar av dokumentationens betydelse samt dess relation till utveckling.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv via pedagogers berÀttelser om fenomenet dokumentation. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgÄr frÄn olika sÀtt att förstÄ, uppfatta och erfara olika fenomen.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och den har genomförts i praktiknÀra forskning inom förskolan. Datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i fyra arbetslag, med en intervju i respektive arbetslag.

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha pĂ„ detta arbete. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var: Hur resonerar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan kring bedömning och betygssĂ€ttning? Hur har lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i sĂ€rskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/pĂ„ vilka sĂ€tt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan Lgr 11? MetodIntresseförfrĂ„gningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10. Åtta lĂ€rare svarade positivt till medverkan varav tvĂ„ av dessa, efter vidare kontakt, sĂ„llades bort pĂ„ grund av att de var verksamma i annan skolform Ă€n grundsĂ€rskolan.

I denna projektrapport sammansta?lls arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet a?r ta?nkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i ho?gstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform fo?r musik pa? internet.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.