Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Denna uppsats Àr en studie i huruvida spelfilmer kan sÀgas vara en pedagogisk metod eller underhÄllning i religionsundervisning. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att ur bÄde pedagogers och elevers perspektiv beskriva och besvara frÄgan om film gynnar lÀrande och undervisning i religionsÀmnet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört bÄde en kvalitativ och en kvantitativ studie. Som metod har vi anvÀnt oss av intervjuer bland pedagoger och enkÀt bland elever. Vi har utgÄtt ifrÄn följande teman: attityd, förvÀntan, motivation, filmens tillÀmpning samt filmens fördelar och nackdelar.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Det prehospitala vĂ„rdarbetet Ă€r komplext och det Ă€r en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vĂ„rdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens sĂ€kerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvĂ€rdering och revidering av utförd vĂ„rd och behandling. Patienter med centrala bröstsmĂ€rtor Ă€r en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvĂ„rd. Är dokumentationen i ambulanssjukvĂ„rd en garanti för patientens sĂ€kerhet i samband med akut bröstsmĂ€rta? Syftet Ă€r att undersöka faktorer som kan pĂ„verka ambulanssjukvĂ„rdens dokumentation med fokus pĂ„ vĂ„rd och behandling av patienter med central bröstsmĂ€rta.

Rapporten Àr ett examensarbete som utförts pÄ BAE-systems Bofors AB i Karlskoga. Denna rapport handlar om att undersöka och ge förbÀttringsförslag för processen framtagning och CE-mÀrkning av lyftredskap. Rapporten tar Àven upp dokumentationshantering, dokumentationskrav vid CE-mÀrkning, vad som gÀller vid CE-mÀrkning av lyftredskap som Àr konstruerade för militÀra ÀndamÄl. Rapporten gergrundlÀggande kunskaper om vad CE-mÀrkning innebÀr och varför det görs.  Genom undersökningar och intervjuer som utförts pÄ företaget skapades en karta över processen för framtagning och CE-mÀrkning av lyftredskap. Sedan sammanfattades den dokumentationen som bör finnas tillgÀnglig pÄ BAE-systems.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Introduktion: SmÀrta, smÀrtskattning samt smÀrtbehandling Àr centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmÄl för smÀrtbehandling som finns utarbetade pÄ Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, vÀcktes med anledning av detta. Syfte: Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gÀllande kvalitetsmÄl för smÀrtbehandling uppnÄs pÄ hematologen pÄ AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mÄl som undersöks Àr dokumentation, kunskap hos behandlande personal pÄ avdelningen, smÀrtskattning samt smÀrtbehandling.Metod: Studien Àr en journal- och enkÀtstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation pÄ inneliggande patienter frÄn november 2008 har granskats under en period med fokus pÄ smÀrta.

Portfolio Àr ett sÀtt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar pÄ barnets framsteg. Vi vill med vÄr undersökning ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill Àven ta reda pÄ varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi tagit upp kort om förskolans historia, lÀrande, pedagogisk dokumentation och reflektion. DÀrefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehÄll.

Intresset för Àmnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar dÄ dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som mÄlades upp kring arbetet med portfolio var dÄ att pedagogerna nÀstan inte har nÄgon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men ocksÄ att dokumentation inte tas tillvara pÄ i ett senare skede för ett vidare lÀrande. Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien Àr gjord pÄ tre olika förskolor belÀgna i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. För att fÄ en insikt i Àmnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats Àr vÀl insatta i ÀmnesomrÄdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en lÀngre tid. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en ny styrutrustning för SPŽs provning av elektriskaprodukter som sitter i explosionskÀnslig miljö. Enligt svensk lagstiftning mÄste produkternauppfylla ATEX-direktivet. SP har en gnistprovningsapparat för provning av elektriskaprodukter. Styrutrustningen till gnistprovningsapparaten har genom Ären blivit omodern ochbesvÀrlig att anvÀnda. Den gamla utrustningen Àr konstruerad pÄ tidigt 80-tal och saknar enkomplett dokumentation.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad som sker i ett kooperativt lÀrande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett Àmnesöverskridande projekt som inkluderar Àmnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hÀnt med hjÀlp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus pÄ frÄgan; Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer/samtal utifrÄn tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lÀrande. Resultatet visar att det Àr betydelsefullt att arbetet organiseras smÄskaligt.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förÀndra den. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio Àr ett arbetssÀtt som synliggör barns lÀrande för pedagogerna, barnen sjÀlva samt för förÀldrarna. Studien visar Àven att digital portfolio anvÀnds till att förstÄ och förÀndra den egna verksamheten men att pedagogerna inte pÄ ett medvetet sÀtt anvÀnder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..

LÀrares uppfattningar om bedömning och dokumentation i matematik.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskoleklasslÀrare och tre lÀrare i Ärskurs 1 kartlÀgger och dokumenterar den tidiga lÀsutvecklingen. Vi vill Àven undersöka och analysera lÀrarnas syn pÄ de material som tillÀmpas för att kartlÀgga elevers lÀsutveckling. En utgÄngspunkt i undersökningen har varit Eskilstuna kommuns remissupplaga av den sprÄkutvecklingsplan som trÀder i kraft hösten 2012. I studien har vi undersökt SprÄkutvecklingsplanens relevans för arbetet med kartlÀggning och dokumentation av den tidiga lÀsutvecklingen. Denna kvalitativa undersökning baseras pÄ intervjuer med lÀrare, rektorer och den ansvariga utgivaren av kommunens SprÄkutvecklingsplan.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.