Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt sprÄk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön sprÄkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig pÄ kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet Àr den viktigaste faktorn för att miljön ska vara sprÄkstimulerande för barnet. Det innebÀr att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lÀra ligger i nÀrpersonen/pedagogens hÀnder. LikasÄ framkom det Àven att pedagogen kan stimulera sprÄket hos barnet med dövblindhet genom att anvÀnda sig av pedagogisk dokumentation och att utgÄ frÄn ett helhetsperspektiv dÀr barnet fÄr vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

Syftet med studien Àr att undersöka grundskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med ÄtgÀrdsprogram. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad anser lÀrare och specialpedagoger om sina förutsÀttningar i arbetet med ÄtgÀrdsprogram? Anser lÀrare och specialpedagoger att nÄgonting behöver förÀndras, i sÄ fall hur? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollÀrare och fyra specialpedagoger pÄ fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lÀrarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring ÄtgÀrdsprogram har ökat.

Denna studie inriktar sig pÄ pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi anvÀnder begreppet matematikande som stÄr för all den verksamhet som innehÄller matematik i alla dess former. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur pedagoger tÀnker om grundlÀggande matematikkunskaper, arbetssÀtt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrÄn vetskapen om att de har satsat aktivt pÄ sin matematikundervisning.

Syftet med den hÀr studien Àr att studera den levande dokumentationen som förekommer pÄ förskolor, med fokus pÄ barns mÀnskliga rÀttigheter och möjligheter till inflytande i dokumentationsarbetet i verksamheten. Med levande dokumentation menas att dokumentationsarbetet bör vara kontinuerligt, samt nÄgonting som stÀndigt Àr framÄtstrÀvande i verksamheten. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vart riktas dokumentationsmedlet? PÄ vilket sÀtt Àr barnen delaktiga i dokumentationen pÄ förskolan? Vilka etiska hÀnsynstaganden tas frÄn förskollÀrare utifrÄn barns bÀsta i dokumentationsarbetet? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar intervjuas fem stycken förskollÀrare vid separata tillfÀllen, med utgÄngspunkt att fÄ inblick i deras tankar och funderingar kring dokumentation. UtgÄngspunkten Àr Àven att fÄ veta hur deras instÀllning Àr till dokumentation som verktyg i verksamheter, samt deras erfarenheter kring fenomenet.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om omvÄrdnadsdokumentation och dess pÄverkan pÄ omvÄrdnadsarbetet.Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehÄllsanalys enligt Lundman och HÀllgren Graneheim (2008). BekvÀmlighetsurval med fem sjuksköterskor frÄn olika avdelningar pÄ ett Universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: Sjuksköterskor i denna studie uppfattade att dokumentationen tar tid, det Àr mycket som ska dokumenteras och att kvalitén varierade. De uppfattade ocksÄ att information kunde gÄ förlorad pÄ grund av att mÄnga skrev pÄ flera olika stÀllen. Dokumentationen upplevdes ibland som inkonsekvent eftersom sjuksköterskorna inte dokumenterade exakt lika. De belyste ocksÄ att systemet var rörigt och ologiskt.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Arbetet Àr en teoretisk fördjupning genom en litteraturstudie kring begreppet den Andre. Studien tar upp begreppet utifrÄn olika discipliner som filosofi, kulturstudier och psykologi, frÀmst psykoanalys men Àven i en mer allmÀn betydelse. Studien sÀtter Àven den Andre i en historisk kontext samt belyser olika sammanhang som begreppet har anvÀnts och anvÀnds i, inom samhÀllsvetenskapen. Studien visar att den Andre har skilda betydelser inom olika discipliner samt att olika teoretiker har lagt in olika innebörder i begreppet. Samtidigt finns det ocksÄ gemensamma beröringspunkter. Bland annat Àr den Andre pÄ olika sÀtt meningsskapande och nÄgot relativt, vi Àr varandras den Andre, förutom i undantagsfall. I flera sammanhang finns det ocksÄ en maktdimension kopplat till begreppet. Den Andre förklaras och beskrivs sedan i ett gestaltande arbete i form av en tecknad serie. Vem Àr den Andre? En serie som gör ansprÄk pÄ att vara pedagogisk sÄ till vida att den förklarar olika innebörder av begreppet..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva förskollÀrares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda pÄ vilken betydelse arbetslaget har för att förskollÀrare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt möjlighet att ta del av förskollÀrarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vÄr analys och diskussion.

Att fÄ dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett omrÄde inom vÄrden som kallas behandlingsbegrÀnsningar. O-HRL Àr en markering som lÀkare kan sÀtta i patientjournalen och som innebÀr att patienten inte ska ha hjÀrt-lungrÀddning vid hjÀrtstopp. Anledningen Àr att patienten Àr för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom tvÄ egna undersökningar blottlÀggs brister i rutiner och en osÀkerhet kring vad som gÀller pÄ landets sjukhus. HÀr belyses ett omrÄde dÀr det Àr svÄrt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bÀr ansvaret för att systemet inte fungerar..

AbstractThe aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children?s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children?s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don?t see so much of children?s participations and influence in the work of pedagogical documentation.

MÀnniskan som Àr i behov av vÄrdande inom omvÄrdnad behöver pedagogiskt lÀrande i form av stöd frÄn sjuksköterskan inför de frÄgor och utmaningar de stÀlls inför. Hur pedagogiskt lÀrande utformas i olika vÄrdsituationer Àr Ànnu inte tillrÀckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det Àr viktigt att kartlÀgga problematiken kring bristen pÄ pedagogiskt lÀrande i omvÄrdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lÀrande Àr inom omvÄrdnad. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvÀrld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvÄrdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka 3-5 Äringars förmÄga att utveckla sin förstÄelse för vattnets vÀg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att fÀrdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, frÄn sjön till kranen. För att kartlÀgga hur barnens förstÄelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.JÀmförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar pÄ en tydlig utveckling av barnens förstÄelse av vattnets vÀg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förstÄelse för att vÄrt hushÄllsvatten mÄste genomgÄ en reningsprocess, fÀrdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen nÄr kranen och kan förtÀras..

KÀllberg P, Lourenco Calling M. En kvalitativ enkÀtundersökning/fÀltstudie om sjuksköterskors instÀllning till anvÀndandet av StandardvÄrdplaner(SVP). Examensarbete i omvÄrdnad, 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola. Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Avdelningen för OmvÄrdnad, 2009. Syftet med denna empiriska enkÀtstudie var att ta reda pÄ sjuksköterskors instÀllning till anvÀndandet av standardvÄrdplaner (SVP), avseende anvÀndarvÀnlighet, kvalitetssÀkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap och införandet av SVP. 35 sjuksköterskor pÄ tvÄ avdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige blev tillfrÄgade att delta i studien och 17 bestÀmde sig för att deltaga.Till slut delades det analyserade materialet in i fyra kategorier, med samma namn som nÀmns i syftet, anvÀndarvÀnlighet, kvalitetssÀkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap/införandet av SVP. Majoriteten av sjuksköterskorna som deltog i studien hade en positiv helhetsbild av SVP:n, men de flesta tyckte att den behövde vidareutvecklas för att fÄ bÀttre struktur, dÄ den ibland skapar mer arbete istÀllet för att vara ett hjÀlpredskap. Nyckelord: arbetsredskap, dokumentation, enkÀtstudie, kvalitet, sjuksköterskors instÀllning, standardvÄrdplan..

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

The aim of this study is to investigate and analyze the potential effects on a number of social workers that may arise from listening to stories of domestic violence, and how these social workers deal with the potential effects. The study is based on qualitative interviews with seven social workers that work with domestic violence. The theoretical perspective that we used was the theory of coping. The results of this study have indicated that the respondents have been affected of listening to the stories of domestic violence. Examples of different impacts that the work has had on some of the social workers is that they avoid movies and/or books with elements of violence, they are more aware of the domestic violence in the surroundings and there has also been changes in their cognitive schemas.