Sökresultat:
1192 Uppsatser om Förnedrande feedback - Sida 47 av 80
KÀllsortering, vara eller icke vara? : En fokusgruppstudie kring argument och uppfattningar gÀllande valet att sortera eller inte sortera.
Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring kÀllsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring kÀllsortering i de tvÄ kommunerna. Tre fokusgrupper i Älderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jÀmfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre Älderskategorierna och kommunerna. Dessutom stÀlldes resultatet mot tidigare forskning för att utlÀsa om studien speglade Äterkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framstÀlls. Resultatet av studien visar pÄ att nÀrhet till Ätervinningsstationer, underhÄll av Ätervinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om kÀllsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benÀmndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera.
Bilden av "Balkan" : Krigen i forna Jugoslavien pÄ svenska ledarsidor 1995
This paper examines the existence of two different discourses on the causes of the wars in former Yugoslavia 1991-1995 in the editorial pages in Swedish newspapers. One discourse is titled "ancient hatreds" and explains the wars as a result of old historical ethnic conflicts typical of the "Balkans" and the second discourse, "poor political leadership," explains the wars as a result of deliberately conducted nationalistic policies by political leaders.Parallel to this discourse analysis is a media theory perspective of how news is selected and processed in the newspaper's editorial texts.The paper also examines the link between each discourse and a specific view on the necessity of foreign military intervention in former Yugoslavia.The starting point of the investigation are two high-profile events in 1995 and the impact they made in the 29 editorial texts in the metropolitan newspapers that were studied.The paper shows that none of the discourses clearly dominated in these editorial texts and that a clear link between a certain discourse and the advocated measure in the form of foreign intervention couldnÂŽt be established in the material as a whole. However, the four texts that clearly belonged to the "ancient hatreds" discourse were all in favour of foreign military intervention.The essay concludes that there is evidence of a medial feedback which means that the news to a high degree influences what is discussed in the editorials and that the evaluation and selection of news, is similar in all the studied newspapers..
Ledarskap som drivkraft för dagligt lÀrande pÄ arbetsplatsen
Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hÄllbara verktyg i skapandet av ett dagligt lÀrande i syfte att stÀndigt förbÀttra och utveckla verksamheten för att kunna stÀrka sin konkurrenskraft. PÄ senare Är har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lÀrande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgÄngspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ?Bygg kunnande genom kontinuerligt lÀrande?, undersöka hur första linjens chefer pÄ Scania stimulerar dagligt lÀrande pÄ arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes.
Miljonprogrammets möjligheter : Energieffektivisering av Ăxnehaga, Jönköping
Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Markus Engman. Examensarbetet syftade till att utveckla en e-handelsplattform baserad pÄ ett program för e-handelssidor som heter Magento. Examensarbetet utfördes för ett företag som sÀljer och reparerar tv-spel och liknande hemelektronik. Arbetet utfördes pÄ distans under ca 10 veckor. Under tiden hölls nÄgra möten pÄ företaget.
Att fÄ avsluta sitt uppdrag
Vid prehospital patientkontakt Àr symptom och problem ofta tydliga, men ibland Àr det svÄrt att fÄ en utförlig anamnes pÄ grund av sprÄksvÄrigheter eller medvetandepÄverkan. Symptomen kan ocksÄ vara diffusa och svÄrtolkade. Efter avlÀmnandet pÄ mottagande enhet, vilket vanligtvis Àr en akutmottagning, finns det funderingar hos ambulansperso-nalen om vad som hÀnde efterÄt med patienten och om de kunde ha fÄtt bÀttre prehospitalt omhÀndertagande. Syftet med studien Àr att beskriva ambulanspersonals behov av uppföljning av vÄrdade patienter.En enkÀt skickades ut till Ätta ambulansstationer i VÀstsverige under vÄren 2008. Till-stÄnd frÄn enhetschefen pÄ respektive station inhÀmtades och personalen fick frivilligt delta i studien.
MorgonuppvÀrmning
Rapporten utformades med hjÀlp av intervjuer, undersökningar och ett experiment om morgonuppvÀrmning. Experimentet var en period med morgonuppvÀrmning för ett antal yrkesarbetare. Experimentet evaluerades, analyserades och de berörda fick Àven ge feedback. Detta tillsammans med intervjuer av sÀrskilt utvalda personer och andra mindre undersökningar om effekterna av uppvÀrmning, utgjorde basen pÄ de argument som tas upp. BÄde argument för och emot tas upp i en diskussion och analys för att konstatera slutresultatet av bÄde experimentet och argumenten.De flesta yrkesarbetarna i experimentet tyckte om morgonuppvÀrmningen och tyckte att det var skönt för kroppen.
Lokala faktorer som hÀmmar mjölkbildningen
För dagens högmjölkande kor Àr sinlÀggningen och sinperioden riskperioder för mastit. Om spenarna lÀcker vid sinlÀggningen ökar risken för att patogener koloniserar juvret och ger upphov till mastit. Mer kunskap om mjölksynteshÀmmare och hur de samverkar med andra faktorer som reglerar mjölkbildningen skulle kunna förbÀttra skötseln av mjölkkor, antingen genom att uppnÄ snabbare mjölksynteshÀmning och undvika mjölklÀckage eller genom att hindra hÀmmarnas verkan och fÄ en lÀngre laktation. Det senare skulle medföra fÀrre sinlÀggningar under kons livstid. TvÄ molekyler, ?feedback inhibitor of lactation? (FIL) och serotonin, har setts hÀmma mjölkbildningen.
AnvÀndargrÀnssnitt för muntligt vad hos ombud
Bakgrunden till det hÀr examensarbetet Àr att ATG ville fÄ fram ett konstruktionsunderlag till en direktspelsapplikation med ett vÀl fungerande grÀnssnitt. Detta inkluderar att bygga en prototyp och utvÀrdera denna med hjÀlp av anvÀndarna. Mitt mÄl med examensarbetet har varit att skapa ett grÀnssnitt som bÄde nybörjare och erfarna totomatanvÀndare ska kunna anvÀnda utan att stöta pÄ problem eller tycka att grÀnssnittet hindrar eller fördröjer de arbetsuppgifter de har att sköta. I min problemlösning har jag anvÀnt mig av prototyping som innehÄller följande fem steg vilka jag har gÄtt igenom en gÄng under mitt exjobb. 1.
En dag pÄ sommarovet : Analys av en novell
This thesis is an evaluation of the campaign [The digitally curious] that is part of the regional marketing campaign Futurum.kom. Its purpose was to strengthen the library's role in society. The campaign includes Regionbibliotek Kalmar, LĂ€nsbibliotek Sydost and also 25 public libraries in Kronoberg, Kalmar and Blekinge. The campaign [The digitally curious] is one of several cluster campaigns targeting their marketing to a specific audience and aims to promote awareness of what libraries have to offer and provide information on digital media and services. The target group for the campaign is a man between 45-65 years old, who is interested in digital technology.
Vilka faktorer pÄverkar att en avvikelse rapporteras eller ej? : - en intervjustudie med sjuksköterskor
What affect if an incident is reported?- an interview study with nursesABSTRACTEveryday in health care, there are incidents which can harm patients. However, reporting these incidents is not always a positive experience. The number of incident reports which are documented are a lot fewer than the number of incidents that actually occur. The purpose of the present study was to describe factors that affect nurses? decisions on whether to report an incident or not.
Effekter av matrisen som bedömningsverktyg - lÀrares uppfattningar och elevers attityder
BakgrundBedömningsmatrisen anvÀnds i allt större utstrÀckning som ett verktyg i undervisningen. Den Àr inte lÀngre endast ett redskap för lÀrare i deras summativa bedömning utan synliggörs Àven för elever. Matrisen Àmnas förtydliga mÄl och kriterier för att eleven skall veta vad som krÀvsför att nÄ och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lÀrande) införts som ett koncept för att höja elevers mÄluppfyllelse i den svenska skolan anvÀnds matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka effekterna av att anvÀnda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frÄgestÀllningar: Vilken uppfattning har lÀrarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur anvÀnds matrisen? Vad blir resultatet av anvÀndningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lÀrarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen.
Individuella lönesÀttningens pÄverkan pÄ arbetsmotivationen i Sverige
Sveriges lönesÀttningssystem har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesÀttningpÄ en mer lokal och individuell nivÄ. Detta i ett försök att med större precision Àn tidigare belöna god arbetsprestation och dÀrmed öka arbetsmotivationen hos anstÀllda. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom Àmnet, undersöka huruvida individuella lönesÀttningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.
MÄluppfyllelseprocessen i gymnasieskolan : LÀrares intentioner, handlingar och elevers reaktioner
Syftet med studien var att kartlÀgga, belysa och förstÄ hur mÄluppfyllelseprocessen fungerar pÄ en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med mÄluppfyllelse-process menar vi alla aktiviteter dÀr lÀrare tolkar och förmedlar kursmÄl, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare Àr syftet att studera elevernas delaktighet i och reaktion pÄ denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgÄngspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.
Motiverad att studera sprÄk? : Motivation i sprÄkundervisningen pÄ grundskolan och gymnasiet
Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.
Utbildning i utbyte mot anstÀllning? En kvantitativ studie om studenters instÀllning till sina studier
Bakgrund:UtifrÄn aspekten att det Àr en hÄrd arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en vÀg in pÄ arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken instÀllning studenter har till sina studier.Syfte:VÄrt syfte Àr att undersöka studenters instÀllning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, förelÀsare och feedback frÄn examinatorer kan pÄverka studenternas instÀllning.Metod:UtifrÄn en kvantitativ metod har vi genomfört en enkÀtundersökning.Resultat:Det som framkom i vÄr studie nÀr vi analyserade studenterna i allmÀnhet var att de mest framtrÀdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnÄ ett specifikt yrke och för att förbÀttra sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Det som var minst framtrÀdande var att man studerade för att trÀffa nya vÀnner samt att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Resultatet pÄvisar ocksÄ att de yngre studenterna var mer benÀgna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benÀgna till att studera för att trÀffa nya vÀnner, de ansÄg Àven i högre utstrÀckning Àn de Àldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benÀgna att studera för att uppnÄ ett specifikt yrke Àn vad mÀnnen var..