Denna studie undersöker hur tvÄ lÀrare valt att utforma sitt klassrum med avseende pÄ den fysiska miljön, en kartlÀggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö Àr möblemang, utsmyckning, disposition av lÀromedel, elevarbeten och allt annat som av lÀraren har placerats i klassrummet. Vi anvÀnde oss av intervju och observation som metod, intervju av lÀrarna kring detta Àmne och genom observation sÄg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de bÄda studerade lÀrarna pÄ olika sÀtt förde resonemang om vad som Àr viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men pÄ olika sÀtt. Vi fann ocksÄ att de bÄda lÀrarna stÀlldes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrÄn exempelvis ekonomiska resurser.

Syftet med studien var att undersöka upplevd stress och stressymtom hos sjukgymnaster inom öppen och slutenvÄrd i Norrbotten. Studiens resultat baserades pÄ en webbenkÀt som innehöll frÄgor om stressupplevelsen, fysiska, psykiska och kÀnslomÀssiga symtom och besvÀr, samt frÄgor om personal- och arbetsbörda. Försökspersonerna bestod av sjukgymnaster verksamma inom öppen- och slutenvÄrden i Norrbottens lÀns landsting. Av de 63 sjukgymnaster som ingick i studien var 10 procent mycket stressade och 46 procent lite stressade och resterande inte stressade. Vanliga psykiska och fysiska besvÀr var trötthet: vÀrk i skuldror, nacke eller axlar och huvudvÀrk eller migrÀn..

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet. Ett problem har varit den upplevda barriÀrseffekten pÄ Skeppsbron, som strÀcker sig lÀngs med en stor del av planomrÄdet. Att fÄ ner skalan pÄ vÀgen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att fÄ grepp om platsens egenskaper och karaktÀr har Cullens serial vision anvÀnts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och Àven legat till grund vid utformningen av frÄgestÀllningarna. I arbetet har jag anvÀnt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnÄs. De teoretiker jag anvÀnt mig av Àr Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl föresprÄkar Àr att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan mÀnniskor i stÀder samt mÄngfald.

Bakgrund: Vara i behov av sjukhusvÄrd tvingade patienten att tillbringa tid i miljöer som inte kunde undvikas. Den fysiska vÄrdmiljön borde dÀrför utformas sÄ den stödjer patientens vÀg till ÄterhÀmtning och vÀlbefinnande. Om vÄrdmiljön var sliten, smutsig och betydelselös skapades kÀnslan av att hamna i hÀnderna pÄ oprofessionella vÄrdare och att vÄrdkvaliten var sÀmre. Den fysiska miljön borde innehÄlla ljus och omvÀxling i form av fÀrg. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur den fysiska vÄrdmiljön, med fokus pÄ fÀrg och ljus, kunde pÄverka patientens hÀlsa.

I januari 2007 slÀpptes Windows Vista i Sverige. Huvudsyftet med denna rapport var att identifiera de nya funktionerna i Windows Vista och med hjÀlp av lÀmpligt ramverk analysera hur dessa funktioner pÄverkar anvÀndaren i sitt vardagliga bruk med datorn. Studien inleddes med att vi identifierade Windows Vistas nya funktioner och grÀnssnitt genom en litteraturstudie frÄn Microsoft och genom eget arbete med Vista installerat pÄ vÄra datorer. Sedan gjordes ett urval av funktioner som vi ansÄg representera det nya grÀnssnittet i Vista. Efter litteraturgranskningen av Vista införskaffades relevanta teorier och modeller som kunde appliceras för att mÀta anvÀndbarheten av Vistas nya funktioner.

Syftet med uppsatsen Àr att historiografiskt analysera forskning gjord kring prÀstfrurollen och prÀstgÄrden som företeelser och institutioner i den svenska kyrkan frÄn reformationstidevarvet till början av 1900-talet. BÄda har varit vÀsentliga delar av den sÄ kallade prÀstgÄrdskulturen men tappat mycket av sin betydelse idag, det stÀlls inte lÀngre nÄgra sÀrskilda förvÀntningar pÄ prÀstfruars engagemang i församlingen och majoriteten av landets prÀstgÄrdar har sÄlts till privatpersoner. De bÄda har dessutom varit starkt lÀnkade till varandra. Vad har de haft för funktioner? Hur och varför har dessa funktioner förÀndrats?PrÀstfrun verkar lÀnge ha varit en anonym person i den svenska kyrkohistorien men har nu börjat trÀda fram, till exempel i den forskning som utgÄr frÄn ett genusperspektiv.

Detta examensarbete behandlar Àmnet dramapedagogik och vilken funktion, position och status Àmnet har haft i de lÀroplaner som utgivits frÄn och med LÀroplan för grundskolan 1962 (Lgr62). Materialet som undersökts Àr framför allt kapitlet Svenska i samtliga lÀroplaner, men Àven den allmÀnna delen och ett antal debattartiklar om Àmnet drama i skolundervisning. Den tidigare forskningen som gjorts inom samma omrÄde Àr inte omfattande och berör inte Àmnet ur vÄr vinkling, vilket gör vÄrt examensarbete relevant och spÀnnande. Tidigare forskning visar att dramapedagogik i skolundervisning generellt har haft en lÄg position, bÄde över tid och utanför Sverige. Samtidigt visar forskning hur gynnsamt drama i undervisning Àr för lÀrandet och att estetiska skolÀmnen fyller en funktion i dagens informationstÀta samhÀlle, som stöd för att tolka och bearbeta all information som omvÀrlden ger oss.Som grund för arbetet har vi anvÀnt lÀroplansteori, eftersom det ger en förstÄelse över hur vÄra forskningsobjekt, lÀroplanstexterna, Àr uppbyggda.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver ocksÄ Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen Àr att ta reda pÄ och redovisa hur miljön pÄ hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna pÄ des-sa tvÄ förskolor ser pÄ betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och lÀran-de.METOD:Metoden bestÄr av att en övergripande self-report frÄga lÀmnats ut till 12 pedagoger i tvÄ olika praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesÀtt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de tvÄ praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesÀtt..

Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur barn i Äldern 9-12 Är och förÀldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i frÄga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck pÄ barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att fÄ en sÄ nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkÀter med bÄde fasta och öppna svarsalternativ till förÀldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive förÀldrar, deltagande miljöobservationer samt tvÄ tjÀnstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att förÀldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osÀker skÀnker en liten tillÄten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det Àr viktigt att göra Ätskillnad mellan faktisk och tillÄten rörelsefrihet dÄ dessa tvÄ sÀllan överensstÀmmer. Det visade sig att förÀldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

Ett ökat anvÀndande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frÄgor. DÄ det idag finns ytterst lite forskning inom omrÄdet upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier anvÀnds inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som pÄverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankÀt med syftet att kartlÀgga anvÀndandet och erfarenheter bland HR-funktioner. EnkÀten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefÀr lika mÄnga anvÀnde respektive anvÀnde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten fÄr i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har Àven varit att se hur vÀl företag förmedlar sina kÀrnvÀrden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som Àr viktigt nÀr det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter nÀr de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant Àr att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik dÀr de sÀljer sina produkter, men de har Àven ÄterförsÀljare som sÀljer samma produkter och blir pÄ sÄ sÀtt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumÀrke och kÀrnvÀrden som de mÄste leva upp till kan de inte sÀnka priserna pÄ sina produkter pÄ samma sÀtt som deras ÄterförsÀljare kan. Skulle dÄ lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna fÄr i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumÀrkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig pÄ en modell som beskriver hur en bra anvÀndarupplevelse kan skapas.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns anvÀndbarhet i dagliga aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 32 personer i Äldern 48 till 83 Är. MedelÄldern var 69 Är. De var bosatta i VÀsterbottens och VÀsternorrlands lÀn. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med ett sjÀlvskattningsinstrument, "AnvÀndbarheten i min bostad", som besvarades skriftligt.

Uppsatsen undersöker den svenska marknaden för CRM-system utifrÄn faktorer som företagskategori, kundrelation, befintligt kundrelationsstöd m.m. Vilka funktioner i ett system som företagen uppskattar mest undersöks ocksÄ samt hur faktorer typiska för mjukvara pÄverkar situationen.Resultaten visar att det finns ett behov bland smÄ och medelstora företag för CRM, dock inte för alla företag. MÄnga företag anvÀnder egenutvecklade system, kanske för att de kommersiella systemen inte motsvarat deras behov. FunktionsmÀssigt uppskattades grundlÀggande funktioner mest, och fördelningen mellan CRM-omrÄdena var jÀmn. GÀllande mjukvarukaraktÀristik ser företagen funktionaliteten som den primÀra faktorn i deras val av CRM-system.Det Àr en klar fördel att kunna erbjuda ett system pÄ det nationella sprÄket..