Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

Studiens syfte var att undersöka det kreativa skrivandets funktioner och drivkrafter. Nio författare intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt. Följande teman framkom: Skrivandet visade sig ha en central roll i livet och upprätthålls allmänt av starka drivkrafter. Genom skrivandet kan man uttrycka sig samt berätta om erfarenheter och dylikt.

I samband med nya mål för energiförbrukningen har behovet av förnyelsebara energislag ökat. Ett sätt att möta detta ökade behov i Sverige är ett ökat uttag av skogsbränsle. Denna ökning skulle till stor del kunna bestå av ökat bränsleuttag i skog med hög stamtäthet och klena träd. För att på ett mer rationellt sätt kunna göra åtgärder i skog av detta slag är det av stor vikt att på förhand kunna uppskatta hur mycket man ska ta ut och hur mycket man ska lämna kvar som näring åt kvarvarande bestånd. Syftet med detta arbete var att skapa funktioner med vilka man ska kunna skatta biomassafördelningen i vertikal ledd för klena träd. Framtagandet av funktionerna har gjorts genom regressionsanalyser. Funktionerna bygger på data från Kristina Ulvcronas avhandling Effects of Silvicultural Treatments in Young Scots pine-dominated Stands on the Potential for Early Biofuel Harvests.

Det här examensarbetet är en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet så att elevernas lärande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lärare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lärande.Respondenterna är lärare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 år och 41 år. De kommer från två olika skolor, en gammal och en ny. Med hjälp av frågeformulär som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats.Resultaten visar att lärarna har liknande syn på vad god fysisk miljö är och att det är viktiga faktorer för elevernas lärande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov.

Det här arbetet fokuserar på vikten av spelkaraktärers personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmågor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad på mjuka och hårda karaktärsdrag, där mjuka karaktärsdrag avser personlighetsdrag och hårda karaktärsdrag avser fysiska egenskaper och förmågor. Arbetet undersöker om karaktärer som formges utan mjuka karaktärsdrag är fria från subjektiva värderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktärens syfte.För att undersöka detta skapades åtta karaktärer som delades upp i två karaktärsgrupper. Den första gruppen innehöll både mjuka och hårda karaktärsdrag och den andra gruppen innehöll endast hårda karaktärsdrag.

I takt med att pocket park som begrepp blivit allt populärare att använda i samma mening som modern stadsutveckling och förtätning av stadskärnan, har det också väckt vårt intresse att utreda vad begreppet verkligen innebär. Att begreppet pocket park är i ropet finns det ingen tvekan om. Stora städer som New York, London och Köpenhamn har med pocket park i sina stadsplanerings- och utvecklingsprogram. I Sverige är det fortfarande ett relativt okänt begrepp. I dagsläget finns det ingen generellt accepterad beskrivning för hur en pocket park ska se ut, hur stor till ytan den bör vara eller vilka beståndsdelar som ska finnas med. Vill vi undersöka vad begreppet pocket park innebär och hur vi i framtiden kan bygga bra och funktionella pocket parks i staden. Vi har som mål att identifiera och bryta ner begreppet pocket park och undersöka vilka beståndsdelar och funktioner som är mer betydelsefulla än andra i en pocket park? Processen startar med en litteraturstudie som sedan ska ligga till grund för en analys som belyser vilka de viktiga beståndsdelarna och funktionerna är för en pocket park.

Vårt arbete behandlar en förskola som är belägen i storstadsmiljö. Vårt syfte med arbetet är att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrån dess fysiska miljö. Vi vill med vårt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och föräldrar tänker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur tänker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut på en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön på Skattkistan trivs barnen bäst? Vad anser föräldrarna om Skattkistans fysiska miljö? Våra frågeställningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkäter till föräldrarna.

Projektets syfte har varit att för Swedish Ninja ta fram en spjälsäng vars funktioner bygger på mål- gruppens och användarnas behov samt har en stark Swedish Ninja identitet. Det ska vara en säker pro- dukt med enkla form- och konstruktionsklösningar för att förmedla enkelheten i att använda den. En del av projektets syfte var även att kartlägga spjälsängsmarknaden i Sverige som den såg ut våren 2010. Detta gjordes genom marknadsanalyser vilka klargjorde i vilket segment som spjälsängen för Swedish Ninja ska befinna sig, funktions och prismässigt. Med dessa marknadsundersökningar klar- gjordes även vilka befintliga och pålitliga konstruktionslösningar som kom att användas i projektet.

Ur ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att utgå ifrån att skolan är en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjälp av förändringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan går att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, färg, material, inredning och utemiljön visar på möjligheter där barnen kan få utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhållningssätt, pedagogik och metoder.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av våra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rådet?, som gav mig en möjlighet att inhämta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande används i praktiken..

Inom denna studie analyseras grundpelarna inom gamification-teori samt hur dessa kanimplementeras i en löpträningsapplikation för att öka användarens träningsmotivation. Syftet medstudien var att finna vilket intresse som fanns för att utveckla motivationshöjandeträningsapplikationer med hjälp av konceptet gamification samt vilka som ansågs vara deviktigaste funktionerna för användaren. Under studien så har enkätsvar från 40 personer genereratgrunden för en prototypspecifikation som senare analyserades genom intervjuer med sex personersom föll inom ramen för vår målgrupp vardagsmotionärer. Det huvudsakliga resultatet påvisade ettövervägande intresse för gamification inom träningsapplikationer, där funktioner som behandlarstatistik, achievements, tävlan med eller mot andra motionärer samt erfarenhetspoäng ansågs varaviktigast. Allt detta under förutsättning att användandet av dessa funktioner upplevs som ett egetaktivt val och inte som ett krav från applikationen..

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark. Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning. En blandning av funktioner innebär konflikter.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka erfarenheter enhetschefer och omsorgspersonal inom äldreomsorgens särskilda boenden hade av fysiska begränsningsåtgärder, samt hur de arbetade med dessa. Metoden var av kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med två enhetschefer, en sjuksköterska och tre undersköterskor vid ett sjukhem och ett demensboende. Dessa frågeställningar låg till grund för studien: är ovan nämnda personalgrupper medvetna om att lösningen med låsta avdelningar och andra fysiska begränsningsåtgärder kan innebära ett olagligt frihetsberövande. Om olaglig användning av fysiska begränsningsåtgärder förekommer, vilka skäl anser de sig ha för denna typ av lösning. Arbetas det aktivt med att försöka hitta andra lösningar.

Syftet med detta examensarbete är att visa på möjligheter att förändra nedlagda försvarsanläggningar för att skapa platser till glädje för allmänheten. Under 1900-talet har Sveriges militärmakt producerat en mängd platser som idag är övergivna. I den mån platserna fått nya funktioner är det som historiska museum som pekar på den tidigare användningen. Myttingelinjen på Värmdö ligger i Stockholms skärgård och består av sju batterier i varierande grad av förfall. Detta arbete redovisar översiktligt hur Myttingelinjens ruiner skulle kunna omvandlas till ett rekreationsområde med varierande upplevelser.