Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i GöteborgsomrÄdet har för uppfattningar om Ny tid, pÄ papper sÄvÀl som pÄ nÀtet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pÄ tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och Àr utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar pÄ att opinionsledarna har anvÀndning för tidningen pÄ olika plan. InnehÄllsmÀssigt skiftar motiven för anvÀndning, dÀr vad som efterfrÄgas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det pÄvisas Àven att sociala samt underhÄllande motiv utgör en stor del av lÀsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen Àr bÀttre till lÀngre, mer avslappnad lÀsning.

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

Studiens syfte var att beskriva assistenters erfarenheter av den fysiska tillgÀngligheten i skolmiljöer för elever med funktionsnedsÀttning. För att fÄ syftet besvarat har författarna gjort en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Eleverna hade förflyttningshjÀlpmedel i form av rullstol, rollator eller kryckkÀppar i sin dagliga förflyttning. Studien resulterade i tre kategorier: ?TillgÀngligheten pÄverkar elevens sjÀlvstÀndighet?, TillgÀnglighet skapas med anpassningar eller alternativa lösningar? och ?Delaktighet i aktivitet beror pÄ miljöns utformning?.

För att behÄlla kroppens fungerande temperatur vid utövande av aktivitet krÀvs trÀningsklÀder i ett material som kan transportera fukten frÄn kroppen och samtidigt minimera ansamlingen av vÀtska pÄ huden. Utvecklingen av nya material med förbÀttrade funktioner gÄr stÀndigt framÄt. I denna rapport har olika fibrer jÀmförts för att kunna komma fram till vilket material samt passform och varukonstruktion som lÀmpar sig i ett understÀll avsett för mÀn vid utövande av medelhög vinteraktivitet. Resultatet skall ligga till grund för en produktutveckling av ett understÀll Ät företaget Salming Outdoor. Grunden lades genom en utförlig materialinsamling dÀr artiklar och litteratur inom Àmnet granskades.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

AbstraktAlla som jobbar i restaurangkök utsĂ€tts dagligen för en stor mĂ€ngd fysiska risker. Till denna miljö skickas gymnasieelever med inriktning restaurang att göra sin 15 veckor lĂ„nga Arbetsplatsförlagda utbildning (Apu). I mĂ„nga fall har inte handledarna nĂ„gon handledarutbildning och har dĂ„lig kunskap om elevernas kunskapsnivĂ„ och gĂ€llande sĂ€kerhetsregler. Detta förstĂ€rks ofta med en bristfĂ€llig kommunikation mellan skola och handledare.Vi har fĂ„tt intrycket av att sĂ€kerhetsfrĂ„gan Ă€r för kĂ€nslig att diskutera dĂ€rför finns det vĂ€ldigt lite artiklar och forskning mm inom detta omrĂ„de.VĂ„rt huvudsyfte var att göra en lathund som bedömdes kunna bidra till att öka den fysiska sĂ€kerheten för restaurangelever pĂ„ Apu. Lathunden skall vara till hjĂ€lp för bĂ„de elev, handledare och lĂ€rare och Ă€ven öka kommunikationen mellan parterna.VĂ„r frĂ„gestĂ€llning:Hur kan vi med hjĂ€lp av en lathund bidra till att den fysiska sĂ€kerheten för restaurangelever pĂ„ Apu ökar?Detta har vi med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med elever, handledare och lĂ€rare undersökt.Intressekravet hos samtliga mĂ„lgrupper var en lathund i form av ett bindande kontrakt för samtliga parter, innehĂ„llande fysiska sĂ€kerhetsregler under Apu, kontakt uppgifter samt rĂ€ttigheter och skyldigheter för samtliga parter.Kontraktskrivningen krĂ€ver ett fysiskt möte sĂ„ dĂ€rför har vi Ă€ven gjort litteraturstudie om det fysiska mötet för att understryka hur viktigt det Ă€r.Även under utformningen av lathunden/kontrakt har vi tagit hjĂ€lp av litteraturstudier..

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hp.

Vi har funnit att First Hotel Skt. Petri skapar en upplevelse genom att medvetet pÄverka och anvÀnda sig av kombinationer av element i upplevelserummet, som exempelvis materiella objekt, design och atmosfÀr. Vi har sett att element sÄ som materialitet och atmosfÀr Àr viktiga för att skapa en genomgÄende helhet pÄ hotellet och förmedla en positiv upplevelse för gÀsten. Upplevelseekonomin har gett förutsÀttningar för nya konkurrensmetoder dÀr verksamheter konkurrerar genom unika upplevelser. Vi anser att det Àr viktigt att vid skapandet av en hotellupplevelse noggrant se över designobjektens semiotiska vÀrde och vad de förvÀntas kommunicera till gÀsten.

HĂ€lften av alla personer över 90 Ă„r har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med Ă„ldern. Demenssjukdom medför nedsĂ€ttning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svĂ„righet att tolka information och orientera sig. Även minne, sprĂ„k och tankeförmĂ„ga kan försĂ€mras. Rummet Ă€r av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att kĂ€nna igen föremĂ„l, hitta rĂ€tt i miljön och att tolka information rĂ€tt spelar en stor roll för vĂ€lbefinnandet.

I tal modifierar vi ofta det vi sÀger med smÄ ord som ju, vÀl och nog. Gemensamt för dessa ord Àr att de inte tillför nytt informationsinnehÄll till sjÀlva utsagan, utan snarare anger talarens instÀllning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa smÄ ord, som fÄtt skiftande benÀmningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar sÄ som tidigare forskning visat i ett autentiskt talsprÄksmaterial, bÄde vad gÀller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur frekventa ju, vÀl, la och nog Àr i ett sÄ kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har dÀr och var i satsen de förekommer.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lÀrare undervisar i den grafritande rÀknarens funktioner och hur eleverna faktiskt anvÀnder den. Detta har undersökts genom att lÄta lÀrare och deras elever besvara enkÀtformulÀr. Resultatet visar att eleverna anvÀnder rÀknaren som deras lÀrare instruerar dem att göra. LÀrarens attityd till rÀknaren pÄverkar ocksÄ eleverna att anvÀnda den pÄ det sÀtt som lÀraren antyder att den borde anvÀndas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, Ä ena sidan, hur rÀknaren anvÀnds av eleverna och, Ä andra sidan, hur lÀrare undervisar om dess funktioner.

Uppsatsen handlar om förskolebarns fysiska aktivitet. Syftet var att fÄ kunskap om betydelsen av barns fysiska aktivitet i och utanför förskolan, samt att fÄ reda pÄ hur aktiva barn Àr. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar som riktar sig till pedagoger och förÀldrar, stegrÀknare som vi har fÀst pÄ barnen och sÄ har vi haft samtal med barnen. Resultatet av enkÀtundersökningarna visar att bÄde pedagoger och förÀldrar Àr medvetna om barns fysiska behov. Ett av de resultat som vi har sett efter att ha anvÀnt stegrÀknare Àr att barn Àr mer aktiva om de har gymnastik eller om de vistas utomhus jÀmfört med om de Àr inne i förskolan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att klargöra hur tre lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa undervisar om begreppet hÀlsa. UtifrÄn syftet skapade jag följande frÄgestÀllningar:FrÄgestÀllningarHur vÀljer lÀrarna att strukturera sin undervisning inom begreppet hÀlsa?Vilken syn av begreppet hÀlsa förmedlar lÀrarna genom sin undervisning?MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ tre olika skolor. LÀrarnas svar frÄn intervjuerna har analyserats och tydliggjorts med hjÀlp av Aaron Antonvoskys teori KASAM, dÄ underkomponenterna i KASAM Àr viktiga för att man ska kunna fÄ en helhets bild av hÀlsa. ResultatLÀrarna vÀljer frÀmst att fokusera pÄ den fysiska hÀlsan i sin undervisning, detta genom att anvÀnda sig av olika fysiska aktiviteter. Samtliga lÀrare ansÄg om de hade en bred undervisning sÄ kunde deras elever hitta nÄgon aktivitet som de ville fortsÀtta med i framtiden, dÀrigenom skapa ett livslÄngt intresse för hÀlsa. SlutsatsLÀrarna lÀgger mest fokus pÄ att undervisa om den fysiska hÀlsan, frÀmst genom olika fysiska aktiviteter.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats pÄ de fysiska faktorerna. Men vad som Àven behöver undersökas Àr vilka faktorer utöver de fysiska som kan pÄverka en mÀnniskas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar samt hur dessa pÄverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..