Aktuell Àldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med Àldres livskvalitet. En form av förebyggande hÀlsoarbete Àr att skapa och frÀmja olika former av sociala mötesplatser för Àldre dÀr de kan uppleva meningsfulla möten med andra mÀnniskor. NÀrtrafiken Àr en offentlig miljö dÀr Àldre resenÀrer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien Àr att analysera vilka förutsÀttningar för meningsfull social interaktion som finns i nÀrtrafiken och dÀrigenom nÄ förstÄelse för nÀrtrafikens betydelse för Àldre resenÀrers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i nÀrtrafiken? Hur upplever de Àldre resenÀrerna den sociala interaktionen i nÀrtrafiken? Hur kan nÀrtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjÀlp av teoribidrag frÄn frÀmst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.

Allt fler mÀnniskor i samhÀllet dör pÄ sjukhus. Detta gör att sjuksköterskan fÄr ett större ansvarsomrÄde i sin yrkesfunktion i relation till patientens döendeprocess. NÀr patienten kommer till insikt om att livet Àr pÄ vÀg att ta slut aktiveras en av de mest grundlÀggande försvarsmekanismer som mÀnniskan har, Ängest. För att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten i upplevelsen av oro och Ängest i döendeprocessen Àr det av betydelse att öka kunskapen inom omvÄrdnadsvetenskapen. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva patienters upplevelse av oro och Ängest i döendeprocessen.

Dagens konsumenter nöjer sig inte lÀngre med en enstaka produkt, de vill ha ett mervÀrde, enimage att förhÄlla sig till, kunna passa in men Àven anpassa sina produkter efter just derasspecifika behov. Vi befinner oss i en slags upplevelse-ekonomi. EfterfrÄgan pÄ var ifrÄn minprodukt som jag köper exempelvis kommer ifrÄn och vem som har gjort den, spelar en störreoch större roll för konsumenter. En vara ska kÀnnas autentisk, alltsÄ Àkta. Det som gör en sakÀkta för en mÀnniska, kanske dock inte kÀnns Àkta för en annan, dÀrför individualiserasföretagens produkter mer och mer.

Bakgrund. Uppsatsens utgÄngspunkt var att synliggöra den nÀrstÄendes situation dÄ en anhörig insjuknat i Parkinsons sjukdom. Den nÀrstÄende tvingas in i en förÀndringsprocess och för att beskriva denna anvÀndes begreppet transition som teoretisk förankring. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ kunskap om hur nÀrstÄende till personer med Parkinsons sjukdom upplevde att deras liv förÀndrades under sjukdomsprocessen. Metod: Litteraturstudien bestod av tolv vetenskapliga artiklar frÄn Sverige, Storbritannien, Irland, USA, Canada och Korea.

Syftet med denna studie var att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur det Àr att leva med funktionshindret dyslexi/ lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur funktionshindret prÀglar personens sjÀlvkÀnsla och relationer till andra. VÄra problemstÀllningar var följande: Hur pÄverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur pÄverkas sjÀlvkÀnslan och sjÀlvbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur pÄverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig pÄ djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen Älder studerar vid Stockholm universitet. Vi anvÀnde oss Àven av en heuristisk metod, sjÀlvobservationer, som en beskrivning av vÄra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.

FÀrg och ljus anvÀnds som upplevelsegeneratorernyckelord: upplevelse, fÀrg och ljus.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa Àr en Àtstörning som drabbar frÀmst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa pÄverkar personen bÄde fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. NÀrstÄende involveras i denna sjukdom och ÄsidosÀttas ibland i vÄrdsammanhang.Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med faststÀlld diagnos av Anorexia Nervosa.Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehÄllsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrÄn dessa framkom tvÄ huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga Àr: PÄfrestning för nÀrstÄende och nÀrstÄendes upplevelse av vÄrden. MÄnga av de nÀrstÄende som ingick i studierna upplevde stor pÄfrestning av att vÄrda en person med Anorexia Nervosa.

Ett vÀl fungerande nÀtverk kan hjÀlpa företag att förbÀttra sin produktivitet och skapa möjligheter till affÀrer. För att utnyttja fördelarna som nÀtverk kan skapa har Kista Science City AB sedan Är 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nÀtverk, med avsikt att stimulera tillvÀxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de relationer som företagen inom nÀtverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjÀlp av ARA-modellen. För att besvara syftet sÄ har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nÀtverket Àr begrÀnsat till nÄgon del av de lager som nÀmns i ARA-modellen..

Kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer Àr ett globalt folkhÀlsoproblem, dÄ vÄldets konsekvenser innebÀr ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. En litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger pÄ tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att kÀnna rÀdsla, skam och skuld samt Att inte kÀnna stöd.

Att leva med kronisk sjukdom pÄverkar mÀnniskans dagliga liv bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de internationellt publicerade vetenskapliga artiklarna. Resultatet visade att mÀnniskor inte orkade eller kunde fortsÀtta arbeta eller ha fritidsintressen de haft tidigare. De blev oroliga nÀr de fick för lite information om sina symtom.

Syftet med studien var att studera Ă€ldre mĂ€nniskors, boende i sĂ€rskilt boende, kĂ€nsla och upplevelse av egen livskvalitet. FrĂ„gestĂ€llningarna för studien var "Vad frĂ€mjar och hindrar kĂ€nslan och upplevelsen av livskvalitet hos Ă€ldre", "I vilket sammanhang och med vem upplever Ă€ldre hög livskvalitet" och " Hur har kĂ€nslan och upplevelsen av livskvalitet förĂ€ndrats efter det att man flyttat till ett sĂ€rskilt boende". Valet av begreppen, vĂ€lbefinnande, tillfredsstĂ€llelse och lycka, Ă€r gjord utifrĂ„n Bengt BrĂŒldes blandade livskvalitetsteori. Studien vilar sĂ„ledes pĂ„ BrĂŒldes teori och tankar kring livskvalitet och hur livskvalitet kan undersökas.Studien har en kvalitativ ansats, dĂ€r semistrukturerade intervjuer genomförts med sex Ă€ldre personer boende i sĂ€rskilt boende i en mindre kommun. Analysen skedde enligt DePoy och Gitlins fyra tanke- och handlingsprocesser vid kvalitativa analyser.

Syftet med min studie Àr att belysa vilken betydelse de sociala banden har för mÀnniskors ohÀlsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur upplever de bemanningsantÀllda inom industrin att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Hur upplever de bemanningsantÀllda inom skola/förskola att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av intervjuer och jag har anvÀnt mig av grundad teori som analys metod. Genom att lÀsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus pÄ vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanstÀlldas ohÀlsa.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer utifrÄn dels deras förestÀllningar om vÄldsutövande mÀn och vÄldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Undersökningen bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mÀns vÄld mot kvinnor och samhÀllets hantering av frÄgan pÄ nationell nivÄ, kommunal nivÄ och genom socialtjÀnsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna Ä ena sidan ser bristande jÀmstÀlldhet som en orsak till mÀns vÄld mot kvinnor pÄ en generell nivÄ, Ä andra sidan förklarade enskilda mÀns vÄldsutövning bland annat utifrÄn förestÀllningar om mÀns vÄld som uttryck för mÀnnens maktlöshetskÀnslor. I uppsatsen diskuteras ocksÄ hur socialsekreterarnas förstÄelse om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer stÄr i relation till en rÄdande könsneutral norm inom socialtjÀnsten..

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsomrÄden i Sverige dÀr vi fÄr en inblick i nÄgra individers lokala levnadsvillkor. Under resans gÄng har vi försökt förstÄ hur den lokala platsen inverkar pÄ individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i tvÄ barnfamiljers nÀrmiljö. DÀr berÀttar familjerna om olika faktorer sÄ som trafik och hotfulla företeelser som inverkar pÄ deras upplevelse av sin nÀrmiljö som trygg eller hotfull. DÀrefter far vi vidare till stadsdelen RosengÄrd i Malmö.

NÄlstick Àr för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smÀrtupplevelser i samband med nÄlstick, men de Àr uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jÀmföra tolvÄriga pojkars och flickors upplevelse av smÀrta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger nÄgon skillnad mellan könen. Materialet Àr hÀmtat ur en enkÀt frÄn en pÄgÄende studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som anvÀndes var kvantitativ. FrÄgorna som valdes ur enkÀten berör upplevelsen av blodprovstagningen.