Vi har under hela vÄra liv en mÀngd relationer till en mÀngd olika mÀnniskor. Denna studie utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sÄdant sÄ pÄverkar dessa mÀnniskor omkring oss hur vi tÀnker, agerar och kÀnner. Relationer Àr nödvÀndiga för oss. De Àr nÄgot som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebÀr att man fÄr kÀnna sig trygg, bekrÀftad och Àven behövd.

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och visa maktrelationer mellan mÀn utifrÄn en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien Àr byggd pÄ Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvÀrld rÄder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier Àr det möjligt att förklara dessa relationer..

Det sker mÄnga möten mellan förÀldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med förÀldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka i vilken grad förÀldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer pÄ tvÄ förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var Àven att urskilja aspekter som frÀmjar eller hÀmmar en god relation.

Den hÀr studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras sjÀlvkÀnsla pÄverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har bÄda lÀst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudÀmne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida vÄra kunskaper kan komma till anvÀndning i vÄra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmÄgor genom ett vidgat sprÄkbegrepp, med utgÄngspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, lÀroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lÀra. Skolan ska frÀmja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansÀttning av innehÄll och arbetsformer.

Alzheimers sjukdom pÄverkar minnet och andra kognitiva funktioner. FörÀndringar som uppkommer pÄverkar personens möjlighet att arbeta, vardagen och sociala aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom. I denna studie har narrativer frÄn tre kvinnor med tidig diagnos av Alzheimers sjukdom analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: att inte klara av det som förut var enkelt, att inte kunna vara en del av en gemenskap, att inte vara samma person lÀngre, att söka vÀrdighet och trygghet i tillvaron, att relationer fÄr större betydelse samt att vara tvungen att lÀra sig leva med sjukdomen.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsÀttningar som bor pÄ gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker ocksÄ hur de boende pÄ gruppbostÀder hanterar de hindren de upplever. Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av nÀrvaron av de andra grannarna, allt frÄn att se dem som vÀnner till att inte lÀgga nÄgon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet Àr personalen kan fungera bÄde som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror pÄ hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gÀller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att fÄ tillgÄng till emotionellt stöd.

Ungdomstiden Ă€r en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förĂ€ndringar. Övervikt och fetma ökar bland unga mĂ€nniskor och pĂ„verkar deras hĂ€lsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga mĂ€nniskors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser anvĂ€ndes för litteratursökningen, som genomfördes med hjĂ€lp av nyckelord som bedömdes relevanta för Ă€mnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanstĂ€lldes i fyra olika omrĂ„den: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hĂ€lsa, Sociala relationer, Skolsituationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de problem som kan uppstÄ i ett nÀtverk dÀr konkurrerade företag samarbetar mot gemensamma mÄl. Vidare undersöks Àven bakomliggande faktorer till problemen, samt hur de kan motverkas. Som grund för arbetet ligger de teorier som behandlar problem vid relationer mellan företag, samt hur företagen kan skapa starka relationer för att motverka problemen. En empirisk undersökning genomfördes i form av en fallstudie för att erhÄlla data till en vidare analys. Fallstudien genomfördes pÄ fem aktörer inom LuleÄ Taxi, som Àr ett nÀtverk av konkurrerande företag.

Alla drömmer om att komma bort frÄn vardagen Àven om det bara Àr för nÄgra timmar. NÀr en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvÀrda hÀndelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen pÄ ett personligt sÀtt. Karlstad CCC Àr en tillflyktsplats dÀr gÀster kan fÄ energi och drömma sig bort för en kvÀll, genom bland annat en minnesvÀrd förestÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva gÀstens upplevelse under en förestÀllning pÄ Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkÀtundersökningar och experiment.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Schizofreni Àr en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen pÄverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det Àr att leva med schizofreni. Metoden som anvÀnds var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berÀttelse och tre sjÀlvbiografier av mÀnniskor som sjÀlv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nÀra kontakt med en schizofren patient.

Kronisk hjÀrtsvikt Àr en vanligt förekommande sjukdom som för med sig en successiv kroppslig funktionsnedsÀttning. Ibland Àr förstÄelsen i vÄrden liten för den Àldre patientens förÀndrade livssituation dÄ den ofta ses som en del av ett naturligt Äldrande. Syftet Àr att beskriva den Àldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjÀrtsvikt. Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr materialet bestÄr av kvalitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Medline och Pubmed dÀr sökorden har kombinerats pÄ olika sÀtt för att fÄ fram relevanta artiklar.

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lÀrar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielÀrares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhÄllandet av kunskapsproduktion utifrÄn de intervjuade lÀrarnas livsvÀrldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för lÀraryrket samt innefattar berÀttelser om lÀrarnas arbete med att skapa och upprÀtthÄlla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegrÀns upplevs finnas mellan undervisnings- och mÀnskliga relationer och hur kÀnslomÀssiga aspekter pÄverkar dessa.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.