Syftet med vÄr studie var att studera trÀdgÄrdsterapins roll i mÀnniskors tillfrisknande frÄn stressrelaterad ohÀlsa. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i natur och trÀdgÄrd? (2) pÄ vilket sÀtt kan personer med stressrelaterad ohÀlsa bli hjÀlpta genom trÀdgÄrdsterapi? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ metod med hjÀlp av en kunskapsöversikt. VÄra analysverktyg har varit KASAM och Coping.Slutsatsen av studien Àr att trÀdgÄrd och natur kan stÀrka ÄterhÀmtningsprocessen för mÀnniskor med stressrelaterad ohÀlsa. TrÀdgÄrd och natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att ÄterhÀmtningen pÄskyndas och stÀrks, sÄsom att hitta lugn, kÀnna trygghet och fÄ utrymme för reflektion.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Titel pÄ vÄrt examensarbete Àr Flickor och pojkars bildskapande utifrÄn saga och natur. Författare: Lina StÄhl och Rebecca Johansson. Syftet med denna studie Àr att fÄ inblick i hur barn mellan tre till fyra Är arbetar med bildskapande och hur barnen skapar mÄlningar utifrÄn inspiration frÄn saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina mÄlningar. I studien har pojkar och flickors mÄlningar jÀmförts, eftersom vi i vÄr studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. FrÄgestÀllningarna som vi utgick ifrÄn i vÄr studie var följande: Hur mÄlar flickor och pojkar sina mÄlningar utifrÄn saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan mÄlningarna frÄn de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader pÄ flickor och pojkars mÄlningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina mÄlningar? Barns bildskapande Àr viktigt att uppmÀrksamma dÄ deras omgivning och vardag har en stor inverkan pÄ deras skapande.

Naturen i Laholm Àr storslagen och variationsrik men Àr en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvÀrden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hÀnt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergÄtt i produktiv granskog och exploateringstrycket pÄ marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvÀrden Àr pÄ vÀg att försvinna och att det skapats barriÀrer i landskapet.Det har aldrig funnits nÄgot samlat dokument över vilka natur- och friluftsvÀrden som finns inom Laholms kommun och dÀrför ska en naturvÄrdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlÀgga och visa den natur som finns inom kommunen.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare och barnskötare planerar att anvÀnda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkÀtundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollÀrare och barnskötare pÄ förskolor. EnkÀtundersökningen utfördes pÄ fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkÀter.

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

Kan naturstudier och informationsteknologi ge förutsÀttningar för ett lÀrande pÄ ett sÄdant sÀtt att barns kunskaper, hÀlsa och sociala utveckling ökar? Denna uppsats undersöker hur skolbarns anvÀndning av tvÄ olika IT ? verktyg i naturen, pÄverkar deras naturkontakt pÄ olika nivÄer. Resultatet pekar pÄ; att arbeta med en digital bildberÀttelse Àr en aktivitet som bör genomföras ensam, om ambitionen Àr att lÄta skolbarn uppleva direkt naturkontakt. Under arbetet med bildberÀttelsen kan dock det estetiska uttrycket ge andra dimensioner i lÀrandet. De barn som anvÀnde Geocaching som IT-verktyg i denna studie motiverades till rörelse och lÀrandet bestod i flera nya kunskaper om avstÄnd, vÀderstreck och matematik.

Enligt forskning har riktig natur och bilder av natur en avstressande effekt pÄ mÀnniskor i sjukhusmiljö. Stenpartier byggs ofta för att simulera naturliga förhÄllanden och kan upplevas som en tredimensionell landskapsmÄlning som förÀndras med Ärstidens vÀxlingar.Syftet med denna studie Àr att komma fram till en gestaltningsskiss med hjÀlp av sten och stenpartivÀxter. Gestaltningen tÀnkta plats Àr utanför GÀvle sjukhus. Fokus har lagts pÄ stenpartiets uppbyggnad, vÀxternas krav och anpassningen till sjukhusmiljön.För att ta reda pÄ ett stenpartis uppbyggnad och stenpartivÀxters krav pÄ vÀxtmiljö har bÄde en litteraturstudie och platsbesök med intervjuer gjorts. Litteraturen Àr sökt via LIBRIS.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀxelverkan mellan teknik, mÀnniska och natur hanteras i tekniklÀroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sÀtt att se pÄ samspelet mellan teknik-mÀnniska-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om mÀnniskans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hÄllbar utveckling..

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Natur bidrar positivt till mÀnniskans vÀlbefinnande. Samtidigt minskar stadsmÀnniskans nÀrmaste natur som en följd av förtÀtning och urbanisering. DÀrför Àr det viktigt att anpassa utformningen av de grönytor som bevaras efter mÀnniskans behov. Vi anser att det saknas en koppling mellan kunskap om mÀnniskans preferenser och landskapsarkitekters arbete. Syftet med arbetet var att tillgÀngliggöra kunskapen om vad i naturen som mÀnniskan har preferens för, samt att föreslÄ hur denna kunskap kan tillÀmpas av landskapsarkitekter.