Denna uppsats tar upp och jÀmför hur dagens olika natur- och kulturskydd skyddar landskapsbilden. Landskapsbildsskydd Àr en Àldre typ av skydd för landskapsbilden, det vill sÀga landskapets visuella upplevelsevÀrden, som anvÀndes innan möjligheten att skydda omrÄden med riksintresse fanns. Landskapsbildsskydd anvÀndes för att det var lÀttare att anvÀnda Àn naturreservat för att skydda större omrÄden. De omrÄden som har landskapsbildsskydd, behÄller skyddet tills det upphÀvs. Landskapsbildsskydd skyddar stora omrÄden frÄn att bli förstörda av industri och annan exploatering.

Syftet var att undersöka vilket sprÄkligt ansvar lÀrare i natur- ochsamhÀllsvetenskapliga Àmnen tar i undervisningen, och i vilken utstrÀckning,samt vilka sprÄkutvecklande arbetssÀtt som de anvÀnder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen Àrverksamma behöriga lÀrare i natur- respektive samhÀllsvetenskap i Är 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lÀrarna i undersökningen anser att de arbetarsprÄkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte rÀcker till förelevernas behov. De arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnder sig av har de sjÀlva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssÀtt som enligt forskningantas gynna elevernas lÀrande. SprÄkutvecklande arbetsÀtt som lÀrarna anvÀndersig av Àr: praktisk tillÀmpning och vardaglig anknytning till Àmnet,Àmnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjÀlpmeningar för att fÄigÄng och stötta skrivandet, hjÀlp med att formulera skriftligt och genom attutgÄ frÄn vardagssprÄk och utveckla till skolsprÄk..

Syftet med denna studie Àr att studera förskolegÄrdars naturmiljöer och utifrÄn resultatet ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som kan berika gÄrdarna med ytterligare naturinslag. Dessa ÄtgÀrder kan ge möjligheter som kan frÀmja barns naturmöten, lek, lÀrande och utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie som innefattade rundvandringar pÄ förskolegÄrdarna samt intervjuer av förskolepersonal och förskolebarn, fick vi förstÄelse för betydelsen av förskolegÄrdarnas naturmiljöer. Resultatet visar att all förskolepersonalen önskade mer natur pÄ sina gÄrdar och de nÀmnde till exempel att mer vÀxtlighet kan berika förskolegÄrdarna med naturmiljö. Vidare visar resultatet Àven hur förskolepersonalen i nulÀget arbetar med natur pÄ förskolegÄrden för att öka barns naturintresse samt hur barn anvÀnde förskolegÄrdens naturmiljö.

SammanfattningDenna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lĂ€rare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lĂ€rarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde pĂ„ en skola i en svart kĂ„kstad i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lĂ€rare i Ă„rskurs 4. Respondenterna fick bland annat frĂ„gan om vad utomhuspedagogik Ă€r och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden.I litteraturen Ă€r begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara lĂ€sa fakta utan att genom sinnen och görande fĂ„ kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. BĂ„de litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken Ă€r ett sĂ€tt att fĂ„ tillfĂ€lle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap.

Uppsatsen syftar till att utreda skillnaderna mellan natur- och kulturmiljövÄrden samt undersöka vilka framtida omrÄden som finns för ett utökat samarbete. Ge-nom en litteraturstudie av material frÄn NaturvÄrdsverket, RiksantikvarieÀmbetet och Sveriges regering med flera ska svaren pÄ natur- och kulturmiljövÄrdens uppdelning och samverkansmöjligheter uppnÄs. NaturvÄrdsverket hÄller koll pÄ miljömÄlsarbetet i Sverige, samt vÀrnar om den biologiska mÄngfalden och skyddet av vÀrdefulla naturomrÄden. Riksantik-varieÀmbetet bevarar vÄra kulturarv och utvecklar kulturvÀrden i landskapet. FrÄn tidigt 1900-tal har natur- och kulturmiljövÄrdens nÀra samband speglats av vetenskapsmÀnnen. Rutger Sernander kom fram till att höga naturvÀrden inte stÄr i motsÀttning till mÀnniskans pÄverkan av naturen och kulturhistorikern Sune Ambrosiani gÄr ett steg lÀngre genom att sÀga att naturen ska ses som en historisk produkt som prÀglas av mÀnniskan. MÄrten SjöbÀck ansÄg ocksÄ att naturen Àr en kulturskapelse och att vi dÀr-med inte bör skydda det som kallas för ursprunglig natur frÄn mÀnniskan, ef-tersom denna natur Àr beroende av mÀnniskans bruk för att bevara sitt höga vÀrde. Innan NaturvÄrdsverket bildades som statlig myndighet pÄ 60-talet, föreslogs att naturvÄrdsintressena skulle inordnas under RiksantikvarieÀmbetet som dÀr-med skulle fÄ en naturskyddsinspektion. Denna utveckling motsattes men frÄn 70-talet ökade det politiska kravet om en integrering mellan natur- och kulturmil-jövÄrden.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning pÄ natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrÄn en hÀlsoaspekt. Intervjuer valdes som metod dÄ det ansÄgs att det var den mest lÀmpliga metoden för att svara pÄ syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring omrÄdet natur. Intervjuerna analyserades med inspiration frÄn Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mÄr bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland vÀxter och djur.

Andersson, O. (2012) FörhÄllandet till naturen och dess pÄverkansfaktorer. En kvalitativ studie betrÀffande tre generationers förhÄllande till natur och dess pÄverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi.MÀnniskans förhÄllande till naturen har prÀglat hela den mÀnskliga historien och den Àr nödvÀndig för vÄr överlevnad.

Kroppen lockar och fascinerar. Och den skrÀmmer. DÀrför mÄste jag nÀrma mig den.I mitt examensarbete nÀrmar jag mig kroppen frÄn tvÄ hÄll; genom ett konstnÀrligt gestaltande arbete och en skriftlig del. I det gestaltande arbetet nÀrmar jag mig genom det textila kroppen. I uppsatsen utforskas mÀnniskans förhÄllande till sin faktiska kroppslighet, och vad som format detta ur ett idéhistoriskt perspektiv.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur Àr och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi sÄvÀl deras erfarenheter av som deras kÀnslor för naturen.I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer, dÀr 18 förskolebarnen intervjuats parvis av tvÄ intervjuare. För att kunna nÄ förskolebarnens tankar var intervju en lÀmplig metod eftersom man fÄr en djupare bild av barns tÀnkande kring naturen. Vi lÀt ocksÄ förskolebarnen mÄla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sÀtt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehÄllet utifrÄn barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur unga kvinnor framstĂ€lls genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som kĂ€lla till analys av framstĂ€llningssĂ€tt med fokus pĂ„ konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar pĂ„ hur olika uttryckssĂ€tt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vĂ„rden att förstĂ€rka och framhĂ€va sjukdom. Överlag sĂ„ visar denna studie pĂ„ att mĂ„nga journalanteckningar Ă€r sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen Ă€ven pĂ„ hur författare av journaltext vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av krĂ€nkande uttryck och vĂ€rderande ord..

Jag började intressera mig för konst i tron att samhÀllet snart skulle rasa samman. Detviktiga blev att göra nÄgot roligt men samtidigt fÄ en chans att pÄverka eller sÀga nÄgot. Imin tro har detta "snart" nu förflyttats mÄnga Är framÄt i tiden och perspektiven hardÀrmed förÀndrats. I min konstnÀrliga praktik undersöker jag relationen till naturen ur ett vÀsterlÀndskt perspektiv. Fokuset hamnar pÄ frÄgor om makt, om behovet av att pÄ olika sÀtt kontrollera naturen.

Denna uppsats studerar naturens pÄverkan pÄ karaktÀrerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. UtifrÄn ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda naturen presenteras hur denna pÄverkan gestaltar sig samt vilka följder den fÄr. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktÀrerna, vilka bland annat erfar en ökad sjÀlvstÀndighet samt fördjupad sjÀlvinsikt grundad i olika naturtyper..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter förskollÀrare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frÄgestÀllningar om hur förskollÀrare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjÀlp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de vÀljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollÀrare.I resultatet framkom det att förskollÀrarna upplever att det finns mÄnga möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik Àr den del av matematiken som Àr svÄrast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollÀrarna som lÀtta och roliga att arbeta med utomhus.