I studien har gymnasielÀrares didaktiska val för implementering av geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras pÄ intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhÄllit sina erfarenheter, tillÀmpnings- och förhÄllningssÀtt till GIS.De slutsatser som framkommer Àr att respondenterna enbart anvÀnder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillÀmpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frÄgor i undervisningen, och dÀrmed Àr det undervisning, med hjÀlp av GIS, som karakteriserar respondenternas anvÀndning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhÄllanden, sÄsom landformer. Vissa respondenter anvÀnder ocksÄ GIS till att behandla frÄgor med utgÄngspunkt i kulturgeografiska förhÄllanden, till exempel olika typer av befolkningsfrÄgor.

Elever i a?rskurs fyra har blivit sa?mre pa? att la?sa faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Mitt bakgrundsarbete syftade till att underso?ka vad det skulle kunna bero pa? och resultatet tydde pa? att sva?ra/nya begrepp i framfo?r allt geografi och biologi skulle kunna vara en bidragande faktor. Sa? mitt examensarbete kom att bli en studie i hur man kan presentera sva?ra/nya begrepp i ett la?romedel fo?r a?rskurs fyra.Jag har samarbetat med Natur & Kultur och har da?rfo?r utga?tt ifra?n och arbetat med la?romedelsbo?ckerna PULS SO-boken Grundbok och PULS Geografi Sverige Grundbok.Jag har anva?nt mig av tre metoder och dessa a?r kvalitativ intervju, textanalys och litteraturstudier.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att med en narratologisk metod undersöka hur femininitet och maskulinitet representeras i relation till vÄld i serien Firefly och filmen Serenity. Detta görs med fokus pÄ huvudkaraktÀrerna Malcolm ?Mal? Reynolds och River Tam. Som teoretisk grund anvÀnds teorier om och kring representation, stereotyper, genussystemet, samt maskulinitet och vÄld. VÄldet undersöks utifrÄn tre aspekter, hur karaktÀrerna utsÀtts för vÄld, hur de anvÀnder sig av vÄld och vilka motiven Àr i deras vÄldsutövande.

USA och Sverige Àr tvÄ lÀnder vars vÀlfÀrdsstater skiljer sig avsevÀrt. Sveriges Àr vÀldigt omfattande medan den amerikanska Àr jÀmförelsevis begrÀnsad. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad dessa skillnader beror pÄ. För att ta reda pÄ vad skillnaderna beror pÄ anvÀnds tre olika modeller. Den första heter klass- och vÀljarmobilisering och gÄr ut pÄ att förekomsten av starka fackföreningar och socialistpartier ger omfattande vÀlfÀrdsstater.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lÀrarelever i en svensk gymnasielÀrarutbildning pÄ distans vid Institutionen för lÀrarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: sjÀlvreflektion, reflektion kring lÀrandet, arbetssÀtt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden Àr en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lÀrarelever dÀr hÀlften vardera har natur- respektive vÄrdvetenskaplig Àmneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som Àr lÀrande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhÀllets marknadsanpassade ideologi förvÀntar sig.

Denna uppsats handlar om förÀldraskap, familjen och individualiseringens pÄverkan pÄ individen.Individualisering Àr en övergripande process som pÄgÄr i samhÀllet. Den medverkar till att individen ska fokusera pÄ den individuella och dÀrmed motsÀga sig det kollektiva. Individualiseringen har lett till osÀkra förhÄllanden för mÀnniskan. Traditionella vÀrden och könsroller löses upp samtidigt som individen blir alltmer bunden till en krÀvande arbetsmarknad. Familjen representerar en fast punkt i livet och har sÄledes blivit viktigare för individen.Livet har blivit ett planeringsprojekt med riskminimering som mÄl.

Jag har fÄtt den uppfattningen att lÀromedel anvÀnds ofta. För att anvÀnda detta medel pÄ ett bra sÀtt, borde de dÀrför vara vÀlgjorda utifrÄn mÄnga faktorer. Jag vill se hur innehÄllet i de lÀromedel som idag anvÀnds pÄ skolor runt omkring motsvarar de mÄl som kursplanen för fysik i grundskolan har. FrÄgestÀllningarna Àr följande:- PÄ vilket sÀtt behandlar lÀromedlen i fysik mÄl som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklÀrare de lÀromedel de anvÀnder sig av?- Hur anvÀnder fysiklÀrare lÀromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jÀmfört lÀromedlens innehÄll med de mÄl som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken MÄl som eleverna skall ha uppnÄtt i slutet av det nionde skolÄret, betrÀffande natur och mÀnniska.

Palliativ vÄrd infaller nÀr botande behandling inte lÀngre Àr meningsfull eller genomförbar.Miljön Àr en viktig del i personcentrerad omvÄrdnad och syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av fysisk miljö inom palliativ slutenvÄrd. Tretton studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats.Analysarbetet resulterade i fyra kategorier; Att vÀrdesÀtta hemlikhet och rum för anhöriga;Att vilja vÀlja mellan enskildhet och gemenskap; Att kÀnna vÀlbefinnande av god design, komfort och renlighet; Att kunna ta del av naturen Àr stÀrkande. Patienters upplevelser av vÄrdsalar varierade, att vilja vara ensam eller i gemenskap med andra. En hemlik och merafamiljÀr omgivning var nÄgot som mÄnga upplevde som en viktig aspekt. Lyx i den fysiska miljön medförde att patienter kÀnde sig speciella och vidare kunde renlighet symbolisera för god kvalitet inom omvÄrdnad.

Neospora caninum Àr en relativt nyupptÀckt intracellulÀr protozo som kan orsaka sjukdomen neosporos hos framför allt nötkreatur och hundar. Antikroppar mot parasiten har hittats hos en mÀngd olika djurslag i naturen, men vilken roll den vilda faunan spelar i parasitens epidemiologi Àr inte helt kÀnd. Det har gjorts fÄ seroprevalensstudier av Sveriges vilda fauna men resultaten frÄn dessa tyder pÄ att N. caninum inte Àr nÄgon utbredd smitta i Sveriges natur. I andra lÀnder Àr parasiten mer vanligt förekommande.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur nÄgra valda pedagoger förhÄller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna sÀger utifrÄn frÄgestÀllningarna i vÄrt syfte.Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik.I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lÀrandemiljö.Resultatet ÄskÄdliggör att pedagogerna ser fler fördelar Àn nackdelar med utomhuspedagogik. NÄgra fördelar gÀllande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lÀrandet, bÀttre hÀlsa och att lÀra om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gÀllande planering och de praktiska förberedelserna.Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och nÄgra av dem ville gÀrna anvÀnda sig mer av det i sin undervisning i framtiden..

Sammanfattning Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad barn i förskoleklass och Ärskurs ett lÀser hemma och vad förÀldrarna tror kan öka deras lÀslust sÄvÀl i hemmet som i skolan. Min frÄgestÀllning Àr: Vad lÀser barn hemma? Vad gör förÀldrarna för att öka deras barns lÀslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att vÀcka och öka barns lÀslust? Undersökningen Àr gjord i form av enkÀtundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen Àr gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna Àr i Äldrarna 6-8Är. I undersökningen har sexton förÀldrarana obsververat sina barns lÀsvanor i hemmet.

NÀr stÀder vÀxer sker det ofta genom olika typer av förtÀtning. FörtÀtning innebÀr att nya bostÀder byggs i nÀrhet till befintliga bostÀder. Detta kan ske pÄ olika sÀtt, nÄgra exempel pÄ de vanligaste typerna av förtÀtning Àr att nya bostadshus byggs i redan etablerade omrÄden eller att ett helt nytt omrÄde byggs i direkt anslutning till ett redan existerande bostadsomrÄde. PÄ senare tid har det blivit allt mer populÀrt att förtÀta stadsbilden genom att bygga bostÀder ovanpÄ befintliga huskroppar.Oavsett vilken typ av förtÀtning man vÀljer kommer denna att fÄ effekter för den befintliga bebyggelsen, effekterna kan sannolikt vara mÄnga och inom olika vetenskapliga omrÄden. Som ett exempel kan man tÀnka sig att det sker miljöpÄverkan pÄ bÄde mÀnniskor och natur.

Utomhuspedagogik Àr en pedagogisk inriktning dÀr lÀrandet bygger pÄ sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. LÀrandets var, dvs. samhÀllsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur nÄgra gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera nÄgra tÀnkbara lÄngsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolÄr gÄtt pÄ en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver mÄnga olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssÀttet lyfts det sÀrskilt fram att de ofta arbetade utomhus.

Tidigare forskning visar att fibromyalgi Àr en sjukdom vars natur och trovÀrdighet har ifrÄgasatts av vÄrdpersonal. MÄnga patienter upplever denna misstro och oförstÄelse frÄn vÄrdpersonalen. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur patienter med fibromyalgi upplever bemötandet av vÄrdpersonalen. FrÄgestÀllning: KÀnner sig patienterna betrodda i sin sjukdom av vÄrdpersonalen? Metod: Litteraturstudien bestÄr av nio kvalitativa artiklar som Àr analyserade enligt Graneheim och Lundman.

MÄlet med examensarbetet har varit att uppnÄ en ökad integration mellan IT och den operativa turistverksamheten i fÀlt. Detta har gjorts genom att undersöka pÄ vilka sÀtt realtidsöverförd geografisk data kan underlÀtta en guides arbete i fÀlt inom natur- och vandringsturism. Arbetet har resulterat i en prototyp utvecklad av oss och testad av ett antal fjÀllguider. Guiderna har medverkat i en diskussion och slutligen fyllt i enkÀter för att komplettera vÄr undersökning. Examensarbetet visar att den hÀr sortens applikation kan ge större flexibilitet för guider i deras arbete, bidra till ökad sÀkerhet och ge en större förstÄelse mot andra aktörer i nÀromrÄdet.