VÄr planet har sedan lÀnge varit överbefolkad och fÄtt utstÄ mÀnniskors stÀndigabehov av att exploatera nya omrÄden. Vi blir hela tiden fler och stora stÀder behöverstÀndigt nya lösningar för bostÀder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettomrÄde och ta hÀnsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett omrÄdedÀr bostÀder, trafik och natur samspelar?I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett omrÄde i Monterrey, Mexico. OmrÄdet kommer att planeras sÄ att det kan bidra till enförbÀttrad bostadssituation i staden eftersom bristen pÄ bostÀder Àr stor.

NÀr stÀder vÀxer sker det ofta genom olika typer av förtÀtning. FörtÀtning innebÀr att nya bostÀder byggs i nÀrhet till befintliga bostÀder. Detta kan ske pÄ olika sÀtt, nÄgra exempel pÄ de vanligaste typerna av förtÀtning Àr att nya bostadshus byggs i redan etablerade omrÄden eller att ett helt nytt omrÄde byggs i direkt anslutning till ett redan existerande bostadsomrÄde. PÄ senare tid har det blivit allt mer populÀrt att förtÀta stadsbilden genom att bygga bostÀder ovanpÄ befintliga huskroppar.Oavsett vilken typ av förtÀtning man vÀljer kommer denna att fÄ effekter för den befintliga bebyggelsen, effekterna kan sannolikt vara mÄnga och inom olika vetenskapliga omrÄden. Som ett exempel kan man tÀnka sig att det sker miljöpÄverkan pÄ bÄde mÀnniskor och natur.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jÀmfört med en tidigare gjord undersökning av vad lÀrare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville ocksÄ undersöka vilka skÀl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. Femton lÀrare frÄn fyra olika skolor i Tanzania har svarat pÄ en enkÀt. De frÄgor vi ville fÄ svar pÄ var om de ville undervisa utomhus och i sÄdana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa.

I naturen fĂ„r barnen upplevelser som ingen bok kan ge. HĂ€r fĂ„r de upptĂ€cka, undersöka och anvĂ€nda alla sinnen. Naturen kan Ă€ven fĂ„ barnen nyfikna och vĂ€cka deras intresse. Detta tror jag liksom mĂ„nga av de författare jag lĂ€st böcker av, ger en djupare inlĂ€rning. Även lĂ€rare jag intervjuat ser detta som en anledning till varför man ska anvĂ€nda ett utomhuspedagogiskt arbetssĂ€tt.

RegnbÀddar, eller Rain Gardens, Àr vÀxtbÀddar som bÄde fördröjer och renar dagvatten och Àr ett sÀtt att efterlikna naturens eget sÀtt att rena vatten. RegnbÀddar kan finnas i gatumiljö och samsas med fordon och trottoarer. Det kan Àven vara en vacker detalj i en villatrÀdgÄrd. KlimatförÀndringarna ger oss kraftigare nederbörd under kortare perioder och kommer framöver att ge oss blötare vintrar och torrare somrar. Det traditionella dagvattensystemet som snabbt leder bort vatten frÄn staden Àr omodernt och ineffektivt. RegnbÀdden tar hand om vattnet pÄ plats och tillsammans med gröna tak, svackdiken och genomslÀppliga markbelÀggningar skapas ett uthÄlligt dagvattensystem.

We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstÄr nÀr en regim faller samman pÄ grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skÀl inte förmÄr upprÀtta ordningen. Ofta intrÀffar plundring och upplopp i det ?polisiÀra? tomrum som intrÀffar frÄn det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskÄr trÀder in och bör-jar ÄterupprÀtta lag och ordning. Av olika skÀl frÄnsÀger sig den intervenerande makten inte sÀllan arbetsuppgifter av mer ?polisiÀr? natur, alltifrÄn att bevaka samhÀllsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utstrÀckning följde kriget i Irak vÄren 2003 detta mönster frÄn tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestÄende frÀmst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.

Enligt skollag och lÀroplan ska skolan vara demokratisk bÄde till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna sjÀlva upplever sin vardag nÀr det gÀller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger pÄ ett tiotal intervjuer med elever frÄn Är fem till nio. Studien bygger pÄ ett tiotal intervjuer med elever frÄn Är fem till nio. För att lÀttare prata med eleverna om rÀtt frÄgor genomfördes en förstudie i form av en enkÀt i sex klasser.

Syftet med denna studie var att se om och hur Montessoripedagogiken anvÀnds i idrottsundervisningen. Vi har anvÀnt oss av lÀroplansteorin som utgÄr frÄn vad Bernstein (1971) och Lundgren (1979) framstÀllt. Linde (2000) tar Bernsteins och Lundgrens arbeten i ansprÄk i sin utveckling av lÀroplansteorin dÀr han beskriver hur det praktiskt gÄr till nÀr lÀroplaner skrivs, tolkas och tillÀmpas. Vi har tittat pÄ Montessoris sex grundprinciper frihet, struktur och ordning, verklighet och natur, atmosfÀr och skönhet, social trÀning samt Montessorimaterialet. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna; gör idrottslÀraren nÄgra urval i sin idrottsundervisning utifrÄn Montessoripedagogikens sex grundfaktorer? Hur förverkligar och iscensÀtter idrottslÀraren Montessoripedagogikens sex grundfaktorer i idrottsundervisningen? Undersökningsgruppen bestod av fyra idrottslÀrare pÄ Montessorigrundskolor i SkÄne och undersökningen Àgde rum hösten 2009.

Den inkommande turismen till Sverige ökar hela tiden och enligt NaturvÄrdsverket Àr naturturismen en av orsakerna till det ökade intresset för Sverige som destination. I dagslÀget finns det inte mycket forskning angÄende utlÀndska turister i den svenska naturen men författarna vill fördjupa sig i Àmnet och har dÀrför som syfte med uppsatsen att klargöra vilka som nyttjar den svenska naturen, varför de reser hit samt hur den svenska naturen marknadsförs.För att fÄ svar pÄ uppsatsens frÄgor har författarna valt att anvÀnda sig av en expertgrupp dÀr var och en i gruppen har fÄtt svara pÄ ett visst antal intervjufrÄgor. Resultatet visar hur utlÀndska besökare attraheras av stillheten, lugnet och den lÀttillgÀngliga orörda naturen som finns i Sverige. Olika aktiviteter tas upp som attraktionskraft och uppsatsen beskriver Àven de vanligaste segmenten; WHOPs, DINKs och Active Family. Expertgruppen förklarar hur turistorganisationer i Sverige arbetar med marknadsföring och i slutet av uppsatsen diskuteras ?nature-light? och tidsmÀssigt korta resor som nya trender inom naturturism.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

Syfte: Syftet med studien Àr att förstÄ konsumentens upplevelse avproduktplacering i elektroniska spel. Metod: Vi anvÀnder oss av fokusgrupper för att samla in empiriskt material. Den största fördelen med detta Àr att deltagarna i en fokusgrupp utmanas och ifrÄgasÀtts av de övriga gruppdeltagarna och dÀrför mÄste deltagarna motivera och reflektera över sina stÄndpunkter.Vi kan dÀrför uppnÄ större förstÄelse av de bakomliggandeorsakerna till deltagarnas Äsikter. Teoretiska perspektiv: Vi har anvÀnt oss av teorier om perception för att förstÄ hur konsumenternatar till sig produktplacering. Teorier om det implicita ochexplicita minnet hjÀlper oss förstÄ hur konsumenterna kommerihÄg varumÀrken frÄn produktplaceringen.

Patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har olika upplevelser av hur vÄrdmiljön pÄverkar deras kÀnsla av hÀlsa och vÀlbefinnande. Ofta Àr vÄrdmiljön nÄgot som vÄrdper-sonal inte reflekterar över. Utformningen och inredning pÄverkar patienter och dÀrför anser vi att det Àr viktigt att den kunskapen blir kÀnd. VÄrdmiljön kan med enkla medel bli en miljö som frÀmjar vÀlbefinnande hos patienter. Vilka faktorer Àr utmÀrkande för en god vÄrdmiljö? Syftet med denna litteraturöversikt var att hitta olika faktorer i vÄrdmiljön som pÄverkar patienters upplevelse av vÀlbefinnande vid sjukhusvÄrd.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÄgstadielÀrare och mellanstadielÀrare uppfattar utomhuspedagogik, hur de anvÀnde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svÄrigheter de sÄg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer dÀr lÀrare frÄn lÄg och mellanstadiet blev intervjuade. FrÄgorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lÀrare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du pÄ utomhuspedagogik i förhÄllande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utstrÀckning anvÀnder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade pÄ att pedagoger frÄn de bÄda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, dÀr ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lÀrande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

Syftet med föreliggande studievar att ta del av elevers upplevelser frÄn sin tid pÄ en resursskola samt hur de unga vuxna upplever sin livssituation idag relaterat till sin tid pÄ resursskolan.Som metod har vi valt triangulering, vilket innebÀr att vi har haft flera olika strategier vid insamling av empiri. De tillvÀgagÄngssÀtt vi har valt att kombinera Àr av bÄde kvantitativ och kvalitativ karaktÀr. Den kvantitativa delen bestod av enenkÀtliknande intervjuguide som dessutom innehöll tvÄ frÄgor av kvalitativ natur. Dessutom har vi kompletterat vÄr kvalitativa studie med tre djupintervjuer dÀr vi anvÀnde oss av en intervjuguide med öppna frÄgor.Resultatet av föreliggande studie visar att tiden pÄ resursskolan var personligt lönsam för de allra flesta av de medverkande ungdomarna. MÄnga sÀger att de aldrig hade klarat skolan om de inte hade kommit till resursskolan, men att sjÀlva lÀrandet inte var den viktigaste aspekten dÄ de blickar tillbaka pÄ resursskoletiden.