Amerikansk välfärd vs. folkhemmet
en jämförelse mellan USA
USA och Sverige är två länder vars välfärdsstater skiljer sig avsevärt. Sveriges är väldigt omfattande medan den amerikanska är jämförelsevis begränsad. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad dessa skillnader beror på. För att ta reda på vad skillnaderna beror på används tre olika modeller. Den första heter klass- och väljarmobilisering och går ut på att förekomsten av starka fackföreningar och socialistpartier ger omfattande välfärdsstater. Statscentrerad förklaring heter nästa modell som utgår ifrån att ett lands statliga institutioner, maktdelningens konstruktion samt val- och partisystem till stor del påverkar välfärdsstatens utseende. Den tredje och sista modellen heter homogenitet vs. heterogenitet och behandlar den påverkan ett lands rasmässiga och etniska sammansättning har på ett lands välfärdspolitik. Uppsatsens slutsatser kan i korthet sammanfattas som så att den amerikanska välfärdsstaten förblev liten på grund av att inga starka fackföreningar eller socialistpartier uppstod, den federala statens natur förhindrade även större omfördelande åtgärder samt att USA:s etniska heterogenitet även den bidrog till motstånd mot välfärdsstaten. Sverige hade starka fackföreningar och ett starkt socialistparti, som i kombination med en stark enhetsstat och en etniskt homogen befolkning bidrog till en stor välfärdsstat.