Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur ungdomar resonerar kring normalitet, avvikelse, social uteslutning och identitet pÄ Facebook. Vi beslöt att undersöka ungdomar i Äldern 16-19 Är för att det i den Äldern Àr mÄnga som anvÀnder sig av Facebook och för att tiden gjorde att vi var tvungna att begrÀnsa oss. Den teori vi har anvÀnt oss av Àr socialkonstruktionism och det Àr utifrÄn den och tidigare forskning pÄ Àmnet sociala medier som vi har gjort vÄr analys. I resultatet framkom att det normala Àr att hÄlla sig i bakgrunden pÄ Facebook och inte vara för synligt aktiv och en person som uppdaterar för ofta om onödiga vardagliga saker ses som avvikande och uppmÀrksamhetssökande. Det framkom ocksÄ att ungdomarna till viss del anpassar sitt beteende pÄ Facebook för att inte bli sedda som konstiga och riskera social uteslutning.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Under vÄr praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begÀran att fÄ ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmÀrksammade dÄ problemet att myndigheter inte har nÄgon skyldighet att lÀmna ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och stÀndigt utvecklas och att det dÀrför kan tÀnkas bli mer och mer vanligt att myndigheter fÄr in förfrÄgningar om att fÄ ut en allmÀn offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar pÄ om myndigheter bör ha en skyldighet att lÀmna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsÀttningar har rÀtt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har ocksÄ som delsyfte att kort undersöka om utlÀmning av allmÀnna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.FramstÀllningen bygger pÄ den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, vilket innebÀr att med hjÀlp av allmÀnna rÀttskÀllor systematisera och faststÀlla gÀllande rÀtt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ÀndÄ ska anses ha en skyldighet att lÀmnat ut allmÀnna handlingar i elektronisk form om den sökande begÀr det.

I denna litteraturstudie har jag tittat pÄ hur den kristna kyrkans syn pÄ kvinnans hÄr har utvecklats frÄn Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta Àmne var min förvÄning dÄ jag upptÀckte att Nya Testamentet innehÄller regler som sÀger att kvinnan ska bÀra huvudbonad. Jag trodde inte att tÀckandet av kvinnans hÄr hörde hemma inom den kristna kyrkan.Syftet med uppsatsen Àr belysa att Första Korintierbrevet varit grundlÀggande för den kristna kyrkans syn pÄ kvinnans hÄr och att detta har kommit att pÄverka kvinnans stÀllning och rörelsefrihet i samhÀllet, Ànda in pÄ 1900-talet. Jag fann att Àven den kristna kyrkan utfÀrdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hÄr att göra under det första Ärtusendet. DÀrefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundlÀggande dÄ seder skapats som sagt att kvinnan ska tÀcka sitt huvud och hÄr dÄ hon lÀmnade hemmet.

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet Àr att förklara Turkiets lÄnga vÀg mot EU-medlemskap med hjÀlp av en jÀmförelse med Polen. VÄrt teoretiska ramverk Àr en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen bestÄr av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgÄngspunkt i universella principer som demokrati och mÀnskliga rÀttigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgrÀnsning i den europeiska kontexten.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lÀrotillfÀlle i skolmiljö. Studien anvÀnder sig av ett socialsemiotiskt synsÀtt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv pÄ lÀrande. TvÄ grupper elever i 10 Ärs-Äldern har filmats och observerats. Resultaten visar att pÄverkan frÄn regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Denna uppsats behandlar frÄgestÀllningen ?Hur underlÀttar man en parallell utveckling av en- samt flerspelar-funktionalitet i ett spel??. Anledningen till frÄgestÀllningen Àr att en separation mellan de tvÄ lÀgena, tror vi, fÄr en positiv inverkan pÄ agilitet i mjukvaruutvecklingsprojekt inriktat mot spel, nÄgot som spelutvecklingsföretagen och utvecklare historiskt sett haft problem med. Samtidigt som en separation av funktionaliteten delar de olika kunskapsomrÄden (spellogik och nÀtverk) sÄ att rÀtt person kan arbeta med rÀtt sak. MÄlet med denna uppsats Àr att försöka bana vÀg för vidare forskning snarare Àn att helt lösa problemet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syftet med detta arbete Àr att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten pÄ fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts pÄ tvÄ olika fritidshem vilken har bestÄtt av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde nÀr barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad forskare och författare sÀger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar Àven upp vad lek respektive fri lek innebÀr samt pedagogens roll i dessa.

Köpet Àr en av de vanligaste rÀttshandlingarna, varje dag ingÄr de flesta personer nÄgon sorts köpavtal, oavsett om det gÀller att handla i en mataffÀr eller att sluta stora avtal mellan företag. NÀr tvÄ parter ingÄr ett köpavtal med varandra förbinder de sig att utföra vissa prestationer och att stÄ för sÄdana kostnader som kan uppkomma ifall de bryter mot avtalet. KöprÀtten regleras nationellt men med visst inslag av internationella bestÀmmelser i form av konventioner och fördrag. Det hÀr examensarbetet Àr en komparativ studie mellan de bestÀmmelser som gÀller i Sverige och i Tyskland avseende de skyldigheter och rÀttigheter som parterna i ett köpavtal har. Efter att ha jÀmfört lagstiftningen i de bÄda lÀnderna kan slutsatsen dras att mÄnga regler liknar varandra i de bÄda rÀttsordningarna.

Begrepp som anvÀnds i samband med polisens underrÀttelse i 23:18 kan missförstÄs. Begreppet delgivning anvÀnds ofta men inte alltid i den rÀtta bemÀrkelsen. Rapportens syfte Àr att redogöra för den lagstiftning som finns om delgivning genom att förklara vad den innebÀr samt beskriva de förfaranden som ska efterlevas. SÀrskilt ska den beskriva polisens tillÀmpning av underrÀttelse och delgivning enligt rÀttegÄngsbalkens (RB) bestÀmmelser i 23:18 och Förundersökningskungörelsen (FUK) 12 § a. I det inledande kapitlet redogörs den lagstiftningen som finns i RB, FUK och Delgivningslagen (DelgL).

Undersökningen syftar till att undersöka hur Ă„tta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsĂ€renden pĂ„ FörsĂ€kringskassan. I och med att vi strĂ€var efter en djupare förstĂ„else för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis anvĂ€nt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byrĂ„krati i undersökningsgruppen med hjĂ€lp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi anvĂ€nt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byrĂ„kratiska och det flexibla Ă€r det genomgĂ„ende temat i undersökningen. Balansen mellan dessa bĂ„da faktorer Ă€r nĂ„got som TB-gruppen stĂ€lls inför varje dag.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rÀttsliga reformerna pÄ flera decennier. I samband med att en ny utlÀnningslag trÀdde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden. Den nya ordningen innebÀr att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större Àn vad som hade gÀllt tidigare. I utlÀnningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hÄllas om en utlÀnning som för talan i mÄlet begÀr det och förhandlingen inte Àr obehövlig.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka arbetsformer pedagogerna anvÀnder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begrÀnsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien Àr kvalitativ intervju, dÀr fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fÄtt besvara frÄgestÀllningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande.I resultatet framkom att inflytande Àr en viktig del i arbetet pÄ förskolan. Det kom fram att pedagogerna anvÀnder sig av olika arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom ocksÄ fram att inflytande Àr begrÀnsat exempelvis av regler och att det Àr pedagogerna som begrÀnsar de yngre barnens inflytande.