Marknaden har globaliserats och företag vill allt snabbare nĂ„ ekonomisk vinning genom att öka i styrka och storlek pĂ„ marknaden, vilket bidragit till förvĂ€rv och fusioner i allt större omfattning. Syftet med detta arbete var att öka förstĂ„elsen för hur individer i en anstĂ€llning upplever företagskulturen efter att deras svenska arbetsgivare blivit förvĂ€rvade av en utlĂ€ndsk aktör. Resultatet baseras pĂ„ sex halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt teoristyrd tematisk analys. Det som framkom tydligast var att det upplevdes mer toppstyrt Ă€n tidigare, en ökad kĂ€nsla av byrĂ„krati med nya mer formella regler, vilket ledde till minskad flexibilitet och autonomi. Även tydligare informationskanaler samt en ökad personalrörlighet med karriĂ€rmöjligheter upplevdes.

FrÄn den 1 januari 2013 Àr det obligatoriskt för börsnoterade företag som vÀrderar sina tillgÄngar till verkligt vÀrde att anvÀnda sig av IFRS 13. Tidigare studier angÄende hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard Àr nÄgot som saknas. Detta trots att en sÄdan förÀndring Àr av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur Àr en viktig del av företagets organisation. UtifrÄn den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende pÄ relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

SammanfattningVÀgtransporter av farligt gods inom Göteborgs ytterhamnsomrÄde utgör en stÀndig risk för miljöskador, sÄvÀl pÄ kort som pÄ lÄng sikt. Det rÀttsliga regelverk som knyter an till vÀgtransportrelaterade skador pÄ miljön syftar i olika grad till att kompensera för de skador som kan tÀnkas uppkomma. Mest lÄngtgÄende Àr de förvaltningsrÀttsliga avhjÀlpandeansvarsreglerna i 10 kap miljöbalken, enligt vilka en skadevÄllande för vissa sÄ kallade allvarliga miljöskador har att ÄterstÀlla den skadade miljön till sitt ursprungliga skick. I samma kapitel uppstÀlls Àven ett ansvar för föroreningsskador, det vill sÀga miljöskador pÄ sÀrskilt angivna naturresurser som kan medföra skada eller olÀgenhet för mÀnniskors hÀlsa eller miljön. I dessa regler föreskrivs att den som orsakat en sÄdan skada ska förebygga, hindra eller motverka densamma.

A variety of studies have been conducted on the use of the balanced scorecard in the public sector. Fewer studies, however, is made at a lower, more local level within municipal departments. The aim is to describe the scorecard application by two different departments, while scorecard adjustment over time and actors and their rules are addressed in this context. This has led us to the following problem: How can scorecard application be described in two different departments in a municipal context? In the theoretical framework we presented fundamental theories of balanced scorecard in different contexts, a scorecards translation process and the rules that guide and limit the actors in the organization.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan tillverkningsföretag x och rekryteringsföretag y, i vad som pÄverkar rekryterarens intryck vid en anstÀllningsintervju och hur detta hanteras, utifrÄn vissa givna aspekter? Dessa aspekter Àr: Intryck, sociala regler, kroppssprÄk, attityder, intuition och halo/devil effekten. Tyngdpunkten i studien ligger pÄ intryck. Studien bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer, varav tre genomfördes pÄ tillverkningsföretag x och fyra genomfördes pÄ rekryteringsföretag y. Författarna anvÀnder sig av en hermeneutisk analysmetod för att bearbeta studieresultatet.

Det civilrÀttsliga lÄneförbudet handlar om förbud mot olika sorters lÄn. De lÄn som kommer att behandlas i denna uppsats Àr nÀrstÄendelÄn, stÀllande av sÀkerhet och lÄn till förvÀrv av aktier. DÄ det finns mÄnga aktiebolag i Sverige ses detta som ett aktuellt och viktigt Àmne. I den senaste aktiebolagslagen kom det till en förÀndring i lÄneförbudet. FrÄn att ha tidigare varit en paragraf har nu lÄneförbudet utvecklats till ett helt kapitel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gÀllande rÀtt för att fÄ reda pÄ vilka regler som finns för lÄneförbud.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn en tematisk analys studera barns egna erfarenheter av att vÀxa upp i en sekt. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur barnen hanterar de problem som kan tÀnkas uppstÄ. Den metod som anvÀnds Àr datadrivet angreppssÀtt dÀr jag utgÄr frÄn tio berÀttelser skrivna eller berÀttade av före detta medlemmar i Jehovas vittnen respektive Hare Krishna. UtifrÄn texterna har teman arbetats fram. Temana kom att gÀlla skola, familj, fritid, vÀlbefinnande och samhÀlle.

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt vid tolkning av testamente. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en traditionell juridisk metod, dÀr jag studerat doktrin, lagstiftning, förarbeten och den rÀttspraxis som finns inom omrÄdet. Genom att upprÀtta testamente kan den enskilde förordna hur hans kvarlÄtenskap ska fördelas, om han vill frÄngÄ den legala arvsordningen. Testationsfriheten Àr emellertid inte helt obegrÀnsad, utan arvinges rÀtt till laglott och makes rÀtt till basbeloppet inskrÀnker till viss del denna rÀttighet. Uppkommer oklarheter betrÀffande testamentet vid verkstÀlligheten, blir förordnandet i behov av tolkning.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Förutom att uppfylla gÀllande regler och riktlinjer för rollen skall den som Àr verksam som handledare för studenter i deras fartygsförlagda utbildning Àven kÀnna ett stöd frÄn arbetsgivare och kollegor. Syftet med studien var att undersöka om handledarna upplever att de fÄr detta stöd och Àven undersöka vad lÀrosÀten, SUI och studenter kan göra för att underlÀtta handledningen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ansikte mot ansikte. Fem respondenter intervjuades var för sig mellan den 24:e februari och den 11:e mars 2014. Resultatet visade att det finns utrymme för förbÀttringar i form av olika sorters stöd till handledare.

I Sverige infördes de första provisoriska strandskyddsreglerna genom lagstiftning under 1950-talet för att trygga det ökade behovet av rekreation och friluftsliv vid strÀnderna. Genom en lagÀndring 1975 blev strandskyddet obligatoriskt och gÀller sedan dess vid kusten, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebÀr ett generellt förbud mot att inom 100 meter frÄn vattenlinjen uppföra nya byggnader, anlÀggningar eller vidta liknande ÄtgÀrder. Under Ären har dock en kritik mot strandskyddsreglerna vuxit sig allt starkare. FrÀmst har det varit den generösa kommunala dispensgivningen som har varit föremÄl för kritik.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Under vÄr praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begÀran att fÄ ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmÀrksammade dÄ problemet att myndigheter inte har nÄgon skyldighet att lÀmna ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och stÀndigt utvecklas och att det dÀrför kan tÀnkas bli mer och mer vanligt att myndigheter fÄr in förfrÄgningar om att fÄ ut en allmÀn offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar pÄ om myndigheter bör ha en skyldighet att lÀmna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsÀttningar har rÀtt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har ocksÄ som delsyfte att kort undersöka om utlÀmning av allmÀnna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.FramstÀllningen bygger pÄ den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, vilket innebÀr att med hjÀlp av allmÀnna rÀttskÀllor systematisera och faststÀlla gÀllande rÀtt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ÀndÄ ska anses ha en skyldighet att lÀmnat ut allmÀnna handlingar i elektronisk form om den sökande begÀr det.