Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att mĂ„nga frĂ„gor inom redovisningen Ă€r obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och dĂ€rför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebĂ€r att det finns sĂ€rskilda skatterĂ€ttsliga regler dĂ€r redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar bĂ„de balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen dĂ€r skatteeffekterna elimineras sĂ„som de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel pĂ„ sambandets effekter Ă€r vĂ€rdering av pĂ„gĂ„ende arbeten dĂ€r juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att vĂ€lja mellan dessa tvĂ„ metoder för redovisning av en transaktion vĂ€ljer företagenofta den metod som Ă€r mer förmĂ„nlig frĂ„n ett skatteperspektiv, vilket sedan fĂ„r genomslag iredovisningen. FrĂ„n en samordningssynpunkt Ă€r detta problematiskt dĂ„ innehĂ„llet i dejuridiska personerna mĂ„ste justeras till de regler som finns vid upprĂ€ttande avkoncernredovisningen.Syfte: HĂ€r vill vi fĂ„ en förstĂ„else av den företeelsen som uppstĂ„r inom det formella sambandetoch dess betydelse pĂ„ redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebĂ€ra.Metod: Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vĂ„r teoretiska start har vi anvĂ€nt oss gĂ€llande regler och normer angĂ„endesambandet mellan beskattning och redovisning för upprĂ€ttandet av Ă„rs- ochkoncernredovisningen.

Det finns mÄnga företag som vÀljer att anvÀnda internet som marknadsplats, dÀr de kan sÀlja allt online. Det kan vara vissa företag som tror att det rÀcker med att webbplatserna finns uppe pÄ nÀtet och fungerar vilket det inte gör. Det Àr viktigt att e-handelsplatserna Àr anvÀndbara, annars kan kunderna lÀmna webbplatsen utan att handla varor.Det finns vissa regler för att kunna bygga en anvÀndbar e-handelsplats. För att kunna förbÀttra anvÀndbarheten pÄ e-handelsplatser har jag valt att göra en undersökning pÄ vissa flyghemsidor och se om de följer de regler som finns under teoretiska referensramen i denna studie. För att kunna göra denna undersökning har jag fÄtt hjÀlp ut av Ätta testdeltagare.

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Syftet Àr att undersöka om regelverket enligt IFRS har pÄverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL pÄverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prÀgel och utformningen Àr deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med Ätta företag och tvÄ revisionsbyrÄer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

En tredjemanspantsÀttning föreligger om en person pantförskriver egendom till sÀkerhet för en annan persons skuld. Tredjemanspant anses allmÀnt ha stora likheter med bÄde pant och borgen. Tidigare ansÄgs att tredjemanspants bestÀmningsgrunder huvudsakligen stod att finna i borgensinstitutet. PÄ senare Är har en förskjutning inom rÀttsvetenskapen skett, sÄtillvida att pantinstitutet fÄtt en ökad betydelse vid faststÀllandet av tredjemanspantens bestÀmningsgrunder. Den osÀkerhet som hÀrvid rÄder om i vilken omfattning respektive sÀkerhetsinstituts regler Àr tillÀmpliga vid faststÀllandet av tredjemanspantens bestÀmningsgrunder ger, sammantaget med osÀkerheten kring i vilken omfattning tredjemanspantsinstitutet utgör en egen rÀttsfigur med dÀrtill hörande, unika regler, en situation dÀr varken tredjemanspantsÀttare, gÀldenÀr eller borgenÀr med tillförlitlig sÀkerhet kan vÀrdera tredjemanspanten sÄsom sÀkerhetsrÀtt.

Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstÄr vid MBO-transaktioner, dvs. företagsförvÀrv dÀr företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sÄdan transaktion uppstÄr ofta en intressekonflikt mellan aktieÀgarna (sÀljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen Àr en syssloman (agent) i förhÄllande till aktieÀgarna (principalen). HÀrvid föreligger en risk för att ledningen handlar pÄ ett opportunistiskt sÀtt, och anvÀnder sig av sin överlÀgsna kunskap om mÄlföretaget för att köpa upp det.I uppsatsens empiriska del har vi samlat primÀrdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler. .

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försÀljning av byggtjÀnster. Dessa regler innebÀr att köparen istÀllet för sÀljaren redovisar momsen och dÀrför kallas det för omvÀnd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vÄr uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvÀnda momsen har inneburit, samt ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad mellan hur stora och smÄ företag har hanterat övergÄngen. Vi vill Àven utvÀrdera den nya metoden jÀmfört med den gamla.

Vi har valt att testa It?s Learning - ett informationssystem som tillhandahÄlls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. FrÄn början var det tÀnkt som ett redskap vid distansutbildningar men det anvÀnds mer och mer av campuskurser. Men hur anvÀndbart Àr det? StÀller anvÀndarna andra krav pÄ ett anvÀndbart informationssystem Àn vad de teoretiska reglerna och normerna sÀger och pÄ vilket sÀtt uppfyller It?s Learning de teoretiska respektive de anvÀndarbaserade kraven? Det Àr det vi har försökt ta reda pÄ i denna uppsats.

Denna studie utgÄr frÄn barns perspektiv dÀr barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö pÄ en förskoleavdelning Àr det centrala. HuvudfrÄgorna Àr: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begrÀnsar deras handlingar? Meningserbjudande Àr ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen frÄn psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i Äldrarna tre till fem Är.

Med detta arbete vill jag undersöka kemilÀrares attityder till sÀkerheten gÀllande kemilaborationer. Jag vill fÄ en inblick i hur arbetet fungerar i praktiken och vilka faktorer som har betydelse för sÀkerheten. För att studera lÀrarnas instÀllningar valde jag att utföra semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av fÀrdiga frÄgor. Denna metod ger möjlighet att med hjÀlp av följdfrÄgor fÄ en rÀttvis bild av lÀrarnas Äsikter samtidigt som det ger bra underlag för att jÀmföra mellan lÀrarna. Under laborationstid kÀnner sig alla lÀrare ansvariga för sÀkerheten och har utarbetade sÀkerhetsrutiner. LÀrarnas individuella instÀllningar till sÀkerhetsarbetet verkar vara beroende av hur mycket skolan de arbetar pÄ har satsat pÄ sÀkerhetsarbete.

Under senare Är har intresset för etik ökat. Etiska regler och riktlinjer blir allt vanligare inom nÀringslivet, bÄde inom företag och i olika yrkesgrupper. VÄra syften med uppsatsen var att undersöka orsakerna till uppkomsten av FAR:s etikregler, hur de Àr skrivna samt vilken syn revisorer har pÄ dem. Vi vill ocksÄ undersöka vilka faktorer utöver FAR:s etikregler som pÄverkar det etiska beteendet hos revisorer samt pÄ vilket sÀtt revisionsbyrÄerna arbetar för att frÀmja etiskt beteende bland sina anstÀllda. Den empiriska undersökningen genomfördes som personliga intervjuer med fem revisorer vid olika revisionsbyrÄer i LuleÄ.

Syftet med denna studie Àr att undersöka grÀnserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur grÀnserna sÀtts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras pÄ intervjuermed en elev som under sin skolgÄng utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens förÀldrar ochrektor.Analyserna visar att grÀnserna för den disciplinerade socialiteten blir snÀvare med Ären. FrÄnen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sÀtts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger pÄ öppna regler (styrdokument, skolans regler) men Àven dolda (den doldalÀroplanen). UtifrÄn dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. NÀrindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrÄn enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras pÄ individen.