Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitÀra organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumÀrke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rÀtten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste Ären arbetat aktivt med att förÀndra skattereglerna pÄ omrÄdet och kom under 2006 med ett förslag om förÀndrade regler för sponsring. Förslaget lÀmnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 Ànnu inte resulterat i nÄgon ÄtgÀrd. Stockholms Handelskammares arbete och pÄtryckningar pÄ omrÄdet har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krÄngliga och oklara regler som anses föreligga.

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att försöka skapa en förstĂ„else för de regler som begrĂ€nsar rĂ€tten att göra underskottsavdrag. Denna uppsats har begrĂ€nsats till att behandla beloppsspĂ€rren och den föreslagna lagĂ€ndring som regeringen presenterade i proposition 2009/10:47. De frĂ„gor som föreliggande uppsats avser att besvara Ă€r:? Varför finns det regler som begrĂ€nsar underskottsavdragsrĂ€tten?? Vad innebĂ€r en eventuell lagĂ€ndring för handel med underskottsföretag?? Är den föreslagna lagĂ€ndringen önskvĂ€rd i det svenska skattesystemet?Ett kapitel i uppsatsen behandlar handel med underskottsföretag dĂ€r frĂ„gor som, varför det finns en marknad för handel med underskottsföretag och hur handel kan gĂ„ till i praktiken, besvaras. Vidare presenteras regeringens lagförslag vad gĂ€ller Ă€ndringar i beloppsspĂ€rren samt införandet av en ny paragraf i 40 kap.

Syftet med denna studie Àr att försöka förklara vad som ligger bakom fenomenet att kockar vilka arbetar pÄ restaurang med stjÀrna i Guide Michelin arbetar mycket gratis. Studien avser ge svar pÄ om detta sker av eget val eller genom tvÄng. 4 kockar har i denna kvalitativa studie intervjuats i syfte att ta del av deras egna upplevelser och subjektiva Äsikter rörande fenomenet. Studiens resultat tyder pÄ att yrket har en stark identitetskapade effekt och att dessa kockar har en hög kÀnsla för det egna arbetet. Att vara kock Àr mer Àn ett yrke, det Àr en livsstil.

Miljö och socialt ansvar fÄr en allt större betydelse i det globala samhÀllet och detta har gjort att mÀngden publik hÄllbarhetsinformation har ökat de senaste Ären. HÄllbarhetsredovisningar Àr inte lika anvÀndbara nÀr analyser och utvÀrderingar av hÄllbarhetsprestanda ska göras, som Ärsredovisningar Àr nÀr företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte nÄgon nationell bestÀmmelse för hur hÄllbarhetsredovisningar ska upprÀttas och detta gör att det blir svÄrt för intressenter att utvÀrdera och jÀmföra. Syftet med studien Àr att studera jÀmförbarheten mellan svenska externa hÄllbarhetsredovisningar som Àr frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen pÄ jÀmförbarhet identifieras.

Bakgrund: Kunskap i matematik Àr idag en nödvÀndighet för alla individer. FörstÄelsen och upplevelsen av matematik har stor betydelse för hur barn upprÀtthÄller sociala regler, beskriver sin omvÀrld och löser problem. Som vuxen Àr matematiken grundlÀggande för ett demokratiskt tÀnkande, underlÀttar vardagsbeslut och yrkesliv. DÀrför ska varje barn tidigt utveckla sin förstÄelse för grundlÀggande egenskaper i begreppen tal, mÀtning och form samt sin förmÄga att orientera sig i tid och rum.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur stor betydelse matematiken har ipedagogernas arbetssÀtt pÄ förskolan samt hur matematikarbetet ser ut och kan anvÀndas i förskolans verksamhet.Metod: I denna studie har jag valt att anvÀnda den kvalitativa forskningsmetoden för att undersöka hur pedagoger beskriver lÀrande samt den praktiska anvÀndningen av matematik hos förskolebarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger angÄende vardagsmatematiken i förskolan.

Att kollidera Àr en av riskerna som föreligger dÄ ett fartyg framförs till sjöss trots att det finns internationella regelverk, sÄ som SjövÀgsreglerna, enbart utformade för att förhindra detta. I denna kvantitativa litteraturstudie har det undersökts vilka avvikelser frÄn SjövÀgsreglerna som bidragit till kollision samt hur regelavvikelserna skiljer sig utifrÄn fartygstyp, tid pÄ dygnet, sikt och bryggbemanning. Haverirapporter utarbetade frÄn tvÄ haverikommissioner har undersökts och utifrÄn haverikommissionernas egna slutsatser om orsak till kollision har författarna sedan identifierat vilka SjövÀgsregler fartygen avvikit frÄn vid kollisionen. TvÄ haverikommissioner valdes för att kunna jÀmföra om det finns skillnader i resultatet i deras utredningar. I en majoritet av kollisionerna hade fartygen avvikit frÄn nÄgon eller nÄgra av SjövÀgsreglerna.

Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien var att undersöka hur personal i ett omsorgsföretag ser pÄ sig sjÀlva och sitt arbete i relation till kompetens, samhörighet och autonomi. Dessa tre begrepp Àr centrala i Self-determination theory. Resultatet visade att samhörigheten frÀmjades av ett nÀra samarbete med kollegor och genom mÄnga gemensamma aktiviteter, bÄde pÄ arbetstid och utanför. Det frÀmsta hindret för att uppleva samhörighet var om arbetsgruppen strÀvade Ät olika hÄll eller om det uppstod konflikter i samspelet. Kompetens innebar för respondenterna att kÀnna sig trygga i sitt bemötande av brukarna och att de visste vad de skulle göra i olika situationer.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Uppsatsen syftar till att faststÀlla vilket ansvar medlaren har med utgÄngspunkt i vad som Àr fackmÀssig medling. Inledningsvis redogörs för regler och standarder som en medlare bör efterfölja. Dessa regler utgör grunden för en analys av rÀttslÀget. Analysen ska ge svar pÄ följande frÄgestÀllningar. 1. Vilka krav pÄ fackmÀssighet kan stÀllas pÄ en medlare?2. Vart gÄr grÀnsen mellan hur en medlare bör handla och hur en medlare mÄste handla?3. NÀr har parterna i medlingsprocessen framgÄng med att göra rÀttsliga ansprÄk gÀllande mot medlaren?Medlare tillhör den rÀttsliga kategorin uppdragstagare och rÄdgivare.

DÄ man pÄ reklambyrÄn Heart i Stockholm bestÀllde en kundundersökning visade resultatet en viss missnöjdhet hos företagets kunder. Ledningen pÄ byrÄn bestÀmde sig dÄ, i ett försök att bli bÀttre och effektivare, att över rutinerna pÄ byrÄn. Syftet med denna rapport Àr dÀrför att mkartlÀgga arbetet pÄ Heart och genom detta arbete identifiera eventuella hinder och möjligheter i den process som anvÀnds för designarbetet samt ge förslag pÄ förbÀttringar.En designprocess bestÄr ofta av uppstart, nulÀgesanalys, designbrief, idégenerering, presentation samt utvÀrdering och uppföljning. Efter att ha undersökt arbetsprocessen pÄ Heart kan man se att personalen pÄ byrÄn arbetar med samtliga dessa delar, förutom regelbunden utvÀrdering och uppföljning. Trots detta kan flera hinder identifieras i den metod som anvÀnds i designprocessen pÄ Heart.Uppstarten vid projekt pÄ Heart Àr inte sÄ tydlig som de flesta kreatörer skulle vilja ha den, detta kan leda till missuppfattningar och slitningar i arbetsgrupperna.

Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lÀrare pÄ en gymnasieskola har för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frÄgan som uppsatsen har försökt att besvara Àr: Vad har elever och lÀrare för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkÀtundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lÀrare. NÀr resultatet av enkÀtundersökningen har diskuterats har det skett utifrÄn Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrÄn forskning kring lÀroplaner och skolans vÀrdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lÀrarnas Äsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstÀmmer med varandra. BÄda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, pÄföljder om dessa inte följs.

Problem: Genom Svenska Fotbollförbundets införande av elitlicensen fĂ„r fotbollsklubbar redovisa inköpta spelare som en tillgĂ„ng eller kostnadsföra utgiften direkt. Dock fĂ„r ej icke förvĂ€rvade spelare aktiveras pĂ„ balansrĂ€kningen.Syfte: Undersöka möjligheten att redovisa alla spelare i en fotbollsklubb ekonomiskt samt undersöka sĂ€tt att vĂ€rdera spelare vilka saknar anskaffningspris. Även utreda om en sĂ„dan redovisning leder till en mer ekonomisk rĂ€ttvisande bild av klubbarna och hur jĂ€mförbarheten mellan klubbarna pĂ„verkas. Vill vĂ€cka intresse kring problemen med spelarvĂ€rdering pĂ„ balansrĂ€kningen.Genomförande: Studie av litteratur i Ă€mnet, gĂ€llande lagar och Svenska Fotbollförbundets elitlicens. Material insamlades genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av kunniga personer inom elitfotboll och redovisning.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna frÄn 28 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har bÄde kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ utgÄngspunkten Àr i teorin. Forskningsansatsen Àr deskriptiv dÄ vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera den information som lÀmnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.