Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.

Det fanns hos oss en nyfikenhet och mÄnga funderingar kring Àmnet textreklam. Vad Àr egentligen textreklam? Hur definieras det, finns det nÄgra regler och framförallt: hur efterföljs de i sÄ fall? Vi ville titta nÀrmre pÄ detta och lÀra oss mer..

För att intressenterna ska kunna lita pÄ företagens Ärsredovisningar krÀvs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. DÄ revisorer har tvÄ roller, bÄde som rÄdgivare och granskare, kan oberoendet ifrÄgasÀttas. Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn revisorns synsÀtt studera revisorernas dubbla roller som rÄdgivare och granskare, och om dessa tvÄ roller stÄr i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar pÄverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhÄller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Syftet Àr att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och dÀrmed förstÄ hur pass nödvÀndig Koden Àr för finansiella institutioner. UtifrÄn syfte görs en kvalitativ undersökning för att fÄ förstÄelse för hur Koden pÄverkar/pÄverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgÄngspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen Àr att fÄ ökad förstÄelse och dÀrmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det Àr för fÄ bolag som intervjuats och det Àr inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.

Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att mĂ„nga frĂ„gor inom redovisningen Ă€r obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och dĂ€rför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebĂ€r att det finns sĂ€rskilda skatterĂ€ttsliga regler dĂ€r redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar bĂ„de balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen dĂ€r skatteeffekterna elimineras sĂ„som de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel pĂ„ sambandets effekter Ă€r vĂ€rdering av pĂ„gĂ„ende arbeten dĂ€r juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att vĂ€lja mellan dessa tvĂ„ metoder för redovisning av en transaktion vĂ€ljer företagenofta den metod som Ă€r mer förmĂ„nlig frĂ„n ett skatteperspektiv, vilket sedan fĂ„r genomslag iredovisningen. FrĂ„n en samordningssynpunkt Ă€r detta problematiskt dĂ„ innehĂ„llet i dejuridiska personerna mĂ„ste justeras till de regler som finns vid upprĂ€ttande avkoncernredovisningen.Syfte: HĂ€r vill vi fĂ„ en förstĂ„else av den företeelsen som uppstĂ„r inom det formella sambandetoch dess betydelse pĂ„ redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebĂ€ra.Metod: Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vĂ„r teoretiska start har vi anvĂ€nt oss gĂ€llande regler och normer angĂ„endesambandet mellan beskattning och redovisning för upprĂ€ttandet av Ă„rs- ochkoncernredovisningen.

Det finns mÄnga företag som vÀljer att anvÀnda internet som marknadsplats, dÀr de kan sÀlja allt online. Det kan vara vissa företag som tror att det rÀcker med att webbplatserna finns uppe pÄ nÀtet och fungerar vilket det inte gör. Det Àr viktigt att e-handelsplatserna Àr anvÀndbara, annars kan kunderna lÀmna webbplatsen utan att handla varor.Det finns vissa regler för att kunna bygga en anvÀndbar e-handelsplats. För att kunna förbÀttra anvÀndbarheten pÄ e-handelsplatser har jag valt att göra en undersökning pÄ vissa flyghemsidor och se om de följer de regler som finns under teoretiska referensramen i denna studie. För att kunna göra denna undersökning har jag fÄtt hjÀlp ut av Ätta testdeltagare.

Syftet Àr att undersöka om regelverket enligt IFRS har pÄverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL pÄverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prÀgel och utformningen Àr deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med Ätta företag och tvÄ revisionsbyrÄer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

En tredjemanspantsÀttning föreligger om en person pantförskriver egendom till sÀkerhet för en annan persons skuld. Tredjemanspant anses allmÀnt ha stora likheter med bÄde pant och borgen. Tidigare ansÄgs att tredjemanspants bestÀmningsgrunder huvudsakligen stod att finna i borgensinstitutet. PÄ senare Är har en förskjutning inom rÀttsvetenskapen skett, sÄtillvida att pantinstitutet fÄtt en ökad betydelse vid faststÀllandet av tredjemanspantens bestÀmningsgrunder. Den osÀkerhet som hÀrvid rÄder om i vilken omfattning respektive sÀkerhetsinstituts regler Àr tillÀmpliga vid faststÀllandet av tredjemanspantens bestÀmningsgrunder ger, sammantaget med osÀkerheten kring i vilken omfattning tredjemanspantsinstitutet utgör en egen rÀttsfigur med dÀrtill hörande, unika regler, en situation dÀr varken tredjemanspantsÀttare, gÀldenÀr eller borgenÀr med tillförlitlig sÀkerhet kan vÀrdera tredjemanspanten sÄsom sÀkerhetsrÀtt.

Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstÄr vid MBO-transaktioner, dvs. företagsförvÀrv dÀr företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sÄdan transaktion uppstÄr ofta en intressekonflikt mellan aktieÀgarna (sÀljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen Àr en syssloman (agent) i förhÄllande till aktieÀgarna (principalen). HÀrvid föreligger en risk för att ledningen handlar pÄ ett opportunistiskt sÀtt, och anvÀnder sig av sin överlÀgsna kunskap om mÄlföretaget för att köpa upp det.I uppsatsens empiriska del har vi samlat primÀrdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler. .

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försÀljning av byggtjÀnster. Dessa regler innebÀr att köparen istÀllet för sÀljaren redovisar momsen och dÀrför kallas det för omvÀnd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vÄr uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvÀnda momsen har inneburit, samt ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad mellan hur stora och smÄ företag har hanterat övergÄngen. Vi vill Àven utvÀrdera den nya metoden jÀmfört med den gamla.

Vi har valt att testa It?s Learning - ett informationssystem som tillhandahÄlls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. FrÄn början var det tÀnkt som ett redskap vid distansutbildningar men det anvÀnds mer och mer av campuskurser. Men hur anvÀndbart Àr det? StÀller anvÀndarna andra krav pÄ ett anvÀndbart informationssystem Àn vad de teoretiska reglerna och normerna sÀger och pÄ vilket sÀtt uppfyller It?s Learning de teoretiska respektive de anvÀndarbaserade kraven? Det Àr det vi har försökt ta reda pÄ i denna uppsats.