Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att redogöra för utformningen av Sveriges och EU:s lagstiftning gÀllande införsel, odling och utsÀttning av frÀmmande biologiskt material pÄ gennivÄ. MÄlet har varit att se hur deras regleringar förhÄller sig till CBD:s riktlinjer för bevarande av den biologiska mÄngfalden och vilka eventuella brister de respektive lagregleringarna hade genom att jÀmföra dem med varandra och konventionsbestÀmmelserna. Frihandeln inom EU gör det svÄrare att, genom tullrestriktioner, begrÀnsa införselrisken av invasiva arter frÄn ett land till ett annat inom EU. De mÄl som EU och Sverige satte upp i början av 2000-talet om att till exempel helt ha stoppat förlusten av biologisk mÄngfald till 2010 uppnÄddes inte. EU:s reglering Àr fragmentarisk och den reglering som finns nu hanterar inte oavsiktlig införsel eller introduktion av frÀmmande arter.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen var att utvĂ€rdera processen vid spelarövergĂ„ngar, bĂ„de regelmĂ€ssigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. VĂ„r övergripande frĂ„gestĂ€llning var: Är SvFF: s reglemente för övergĂ„ngar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergĂ„ngar dĂ€r det gĂ„r fel? För att kunna svara pĂ„ den frĂ„gan stĂ€llde vi oss frĂ„gorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna pĂ„ processen och reglerna vid spelarövergĂ„ngar? Hur ser de Allsvenska spelarna pĂ„ övergĂ„ngsprocessen? Finns det nĂ„gra regler för vilka pĂ„följder som fĂ„s vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?MetodVi genomförde tre intervjuer samt tvĂ„ enkĂ€tstudier. Intervjuerna lĂ„g till grund för den första enkĂ€tstudien men anvĂ€ndes Ă€ven som djupintervjuer till nĂ„gra frĂ„gor i enkĂ€ten. Den andra enkĂ€tstudien anvĂ€ndes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka pĂ„ vad som Ă€r otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall gĂ„r fel.

Arbetet bygger pÄ en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfÀllen. Rapporten visar huruvida elever anvÀnder sina skoldatorer till annat Àn vad som Àr avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgÄ dessa regler Àr ytterligare tvÄ aspekter som hanteras. UtifrÄn intervjuer delges elevernas egna perspektiv pÄ fenomenet och dÀrtill en objektiv bild begrundad pÄ observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrÄn relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

Ett joint venture Àr ett avtal om samverkan mellan tvÄ eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nÀmligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures Àr att de alla bygger pÄ ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture Àr ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat pÄ ett joint venture-avtal), medan de andra tvÄ formerna utöver joint venture-avtalet Àven bildar en form av bolag. I samtliga rÀttsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, nÄgon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rÀttsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingÄtts över landsgrÀnser och en tvist uppstÄr, gÀller det att veta vilket lands lag som skall tillÀmpas pÄ tvisten.

Syfte: Syftet Àr att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rÀttvisande bild. För att uppnÄ detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rÄdande redovisningssÀttet i Sverige. Metod: För att fÄ en förstÄelse för uppsatsomrÄdet har vi utgÄtt frÄn befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har Àven gjort intervjuer med personer som har kunskap inom omrÄdet. Intervjuerna gjordes med utgÄngspunkt frÄn en kvalitativ metod pÄ grund av att uppsatsen i första hand föresprÄkar ett förstÄende syfte.

Den hÀr studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhÄllandet mellan kreativitet och kunskap, och lÄtskrivares strategier för att uppnÄ kreativitet. LÄtskrivande Àr den skapandeprocess som ska resultera i en fÀrdig musikprodukt. Kreativitet innebÀr brytande av gamla regler och konventioner för att skapa nÄgonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska lÄta och uppfattas, vilket dÄ innebÀr att man mÄste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan fÄ lÄtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att lÄtskrivande Àr kÀnt som en konstnÀrlig och kreativ uttrycksform.

SamboförhÄllanden har blivit allt vanligare i Sverige sedan 1960-talet sÄ dÀrför blir vÀldigt mÄnga mÀnniskor berörda av sambolagen. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad det finns för skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande, eftersom det Àr en av tankarna bakom den nya sambolagen. Jag har Àven tittat pÄ vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande har upphört. Avsikten Àr att ge en övergripande bild över sambolagen med utgÄngspunkt frÄn skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande och vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande upphör. Jag har ocksÄ funderat lite pÄ vad det egentligen Àr som innefattar begreppet svagare part och vad det Àr som ingÄr i sambors gemensamma bostad och bohag.

Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mÀnskliga egenskaper, Àr oftast komplex. KartlÀggningen av mÀnniskans gener aktualiserar detta förhÄllande i massmedierna. Denna studie, med utgÄngspunkt frÄn pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken Àr tillrÀckligt allsidig eller gör tillrÀcklig Ätskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, nÀr orsaksförhÄllanden beskrivs. Det Àr antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mÀnskliga karaktÀrsdrag, inte bÄda.

MervÀrdesskattelagen trÀdde i kraft i Sverige Är 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges intrÀde i EU, Är 1995, har det pÄgÄtt anpassningsÄtgÀrder inom momsomrÄdet för att uppnÄ en harmonisering med EU:s mervÀrdesskattedirektiv. Medlemskapet har sÄledes inneburit att EU-rÀtten har blivit en del av det svenska rÀttssystemet och följaktligen Àr det inte lÀngre bara den nationella rÀtten som ska beaktas utan stor hÀnsyn mÄste ocksÄ tas till innehÄllet i EU-rÀtten. FrÄn och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervÀrdesskattelagen om omsÀttningsland för tjÀnster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rÀtt Àr att det allmÀnt sett Àr en fördel för rÀttstillÀmpningen om de svenska bestÀmmelserna i stort Àr ordnade pÄ samma sÀtt som i EU-rÀtten.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att jÀmföra svensk och dansk turordning vid uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist. I första hand kartlÀgger jag hur lÀnderna reglerar turordning. DÀrefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utstrÀckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har anvÀnt mig av rÀttsdogmatisk metod för att kartlÀgga lÀndernas regler för turordning.

This study is inspired by research about alliance as a common factor. The purpose is to explore the positive experiences among community-based social support workers when breaking the rules with their clients. The study questions in which situations they broke the rules and how they handled these situations related to their clients and colleges. Qualitative, individual interviews were made with four community-based social support workers who had such experiences. The results were analysed through an hermeneutic approach using Johan Asplund's theory of social responsiveness.

Det fanns hos oss en nyfikenhet och mÄnga funderingar kring Àmnet textreklam. Vad Àr egentligen textreklam? Hur definieras det, finns det nÄgra regler och framförallt: hur efterföljs de i sÄ fall? Vi ville titta nÀrmre pÄ detta och lÀra oss mer..

För att intressenterna ska kunna lita pÄ företagens Ärsredovisningar krÀvs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. DÄ revisorer har tvÄ roller, bÄde som rÄdgivare och granskare, kan oberoendet ifrÄgasÀttas. Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn revisorns synsÀtt studera revisorernas dubbla roller som rÄdgivare och granskare, och om dessa tvÄ roller stÄr i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar pÄverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhÄller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Syftet Àr att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och dÀrmed förstÄ hur pass nödvÀndig Koden Àr för finansiella institutioner. UtifrÄn syfte görs en kvalitativ undersökning för att fÄ förstÄelse för hur Koden pÄverkar/pÄverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgÄngspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen Àr att fÄ ökad förstÄelse och dÀrmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det Àr för fÄ bolag som intervjuats och det Àr inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.