Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, sÀrskilt inom tjÀnstemannasektorn,vilket innebÀr att medarbetaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gÀller nÀr,var och hur arbetet ska utföras. UtifrÄn detta syftar vÄr uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens grÀnslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förstÄelseinriktat angreppssÀtt i studien.Vidare Àr studien kvalitativ och empirin hÀmtas frÄn kvalitativa intervjuer med Ätta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet stÀller krav pÄ medarbetarna attsjÀlva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med sÄvÀlkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förvÀntas Àven vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov sÄvÀl som stÀndigt utvecklas och anpassa sig till förÀndringarav arbetssÀtt.

Medlemsutvecklingen inom golfbranschen nÄdde sin topp under 2004 och har sedandess haft en nedgÄende trend. Det har resulterat i en större tillgÄng av golfbanor irelation till efterfrÄgan frÄn golfspelarna, vilket har lett till ekonomiska besvÀr förvissa aktörer inom branschen. Uppsatsen undersöker de bakomliggande orsakerna tillden negativa utvecklingen med hjÀlp av Porters Femkraftsmodell. De krafter somvisade sig pÄverka branschen mest var hotet frÄn nya aktörer i form av klubbar somerbjuder billigt distansmedlemskap, kundernas förhÄllningssÀtt till verksamheternaoch hur aktörerna konkurrerar pÄ den begrÀnsade marknad som golfbranschen Àr. Hurklubbarna hanterar problematiken undersöktes med hjÀlp av en kvantitativenkÀtundersökning som spreds till klubbar i hela Sverige.

Företagens kapitalstruktur Àr den mix av eget kapital och skulder som Äterfinns i den högra sidan av balansrÀkningen. I denna uppsats definierar vi kapitalstrukturen som skuldsÀttningsgraden, det vill sÀga förhÄllandet mellan skulder och eget kapital. Det finns ett flertal teorier som sÀger att företagens val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det Àr dock omdiskuterat vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var att genom en kvantitativ telefonenkÀt undersöka ett antal faktorer som kunde tÀnkas pÄverka företagens finansiering.

Denna intervjustudie försöker ge en inblick i hur yrkeslÀrare inom transportutbildningen tÀnker om kompetensutveckling och vad de kan göra för att behÄlla sitt kunnande frÄn yrkesbranschen. Resultatet visar pÄ att de Àr ganska nöjda med den kompetensutveckling de fÄr, men saknar en större kontakt med branschen. Det framkom ocksÄ att skolans ekonomi ofta fÄr styra vid val av utbildning..

Tenant representation blir ett allt mer vÀlkÀnt begrepp pÄ den nordiska marknaden och fler anvÀnder sig av tjÀnsten. Under de senaste Ären har affÀrsomrÄdet och tjÀnsterna utvecklats och blivit bÀttre i de nordiska lÀnderna. Detta examensarbete undersöker marknaden för tenant representation i just Stockholm, Oslo och i Helsingfors. Arbetet omfattar en kartlÀggning av vilka aktörer och tjÀnster som erbjuds pÄ respektive marknad samt vilka aktörer som Àr verksamma. Intervjuer utgör större delen av kÀllmaterialet dÀr aktörer som Àr verksamma i Stockholm, Oslo och Helsingfors har intervjuats.

De senaste 20 Ären har mÄnga nya marknads- och managementdicipliner dykt upp och alla har förebÄdat en ny era av effektivare ledning. Employer branding Àr en av dem och det finns goda skÀl som talar för att den har kommit för att stanna. Fler och fler företag börjar inse att anstÀllda, precis som kunder, gör medvetna val av arbetsgivare. Det gÄr inte lÀngre ta de anstÀlldas engagemang och lojalitet för givet utan det krÀvs ett mer fokuserat och sammanhÀngande förhÄllningssÀtt för att attrahera rÀtt sorts mÀnniskor.Svensk skogsindustri stÄr inför en rad problem och utmaningar som, beroende pÄ hur de tacklas, kommer att bli avgörande för industrins fortsatta utveckling. Till skillnad frÄn vad mÄnga tror har svensk skogsindustri ingen uttalad kompetensfördel trots en del branschspecifika utbildningar.Syftet med examensarbetet Àr att definiera skogsindustrins framtida konkurrensfördelar ur ett medarbetarperspektiv genom att beskriva skogsindustrins employer value proposition (EVP).

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Inledning: Allt fler utbildar sig inom restaurangbranschen samtidigt som branschen prÀglas av dÄlig lönsamhet. Flera tidigare studier visar dock att utbildad personal kan leda till ökad lönsamhet. Genom att anstÀlla en utbildad sommelier och genom att utbilda personalen i matsalen i produktkunskap, serveringsteknik och försÀljningsteknik bör vinförsÀljningen öka pÄ restaurangen.Syfte: Att kartlÀgga svenska restaurangers anvÀndande av sommelierer och utbildning av matsalspersonalen. Studien syftar ocksÄ till att identifiera restauratörers attityd mot utbildning samt presentera praktiska riktlinjer för utbildning av personal.Metod: Strukturerade telefonintervjuer genomfördes med restauratörer som tilldelats God klass i White Guide. TrettiotvÄ restauranger valdes utifrÄn ett stratifierat slumpmÀssigt urval.Resultat: Svenska restauranger har i genomsnitt 50 procent utbildad personal i matsalen.

I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod och det abduktiva angreppssÀttet, eftersom det passade vÄrt arbete. Först gjorde vi en induktiv undersökning dÀr vi sökte information om fastighetsbranschen i diverse tidskrifter. DÄ vi fÄtt en generell bild över branschen övergick vi till den deduktiva processen och sökte litteratur, vilken vi sedan applicerade pÄ branschen. Empiri- och teoriarbetet Àr integrerat och stödjer varandra genom hela processen. Vi har kommit fram till att fastighetsbranschen verkar i en miljö dÀr makrofaktorerna pÄverkar fastighetsbolagens strategiska arbeten.

Detaljhandelsarbete har mÄlats upp som ett lÄgstatusyrke i sÄvÀl media, litteratur, som av branschen sjÀlv under alla de tre Är som vi har studerat Retail Management vid Lunds Universitet. Med hjÀlp av teorier kring status och angrÀnsande begrepp, samt intervjuer med företrÀdare för bÄde arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer försöker vi i denna studie finna svar pÄ vad som förklarar varför arbete inom detaljhandeln har den status det har. Vi söker ocksÄ svar pÄ varför branschen vill höja statusen samt vilka ÄtgÀrder som vidtas, och kan vidtas, för att lyckas med detta.I uppsatsen förklaras detaljhandelsarbetets lÄga status med att det Àr en bransch som kÀnnetecknas av obekvÀma arbetstider, mÄnga deltidsanstÀllningar, kvinnodominans, en stor andel okvalificerade arbetsuppgifter samt en lÄg lönenivÄ.Denna studie visar ocksÄ att de olika branschaktörerna har delvis olika motiv till att vilja höja statusen. Arbetsgivarsidan ser en höjd status som en möjlighet till att attrahera fler sökande med högre kompetens till branschen vilket förbÀttrar företagens konkurrenskraft, medan arbetstagarsidan, representerade av fackförbunden, ser en möjlighet till förbÀttrade arbetsvillkor. För att uppnÄ statusmÄlet vill arbetsgivarsidan tydliggöra karriÀrvÀgarna inom detaljhandeln samt öka den formella kompetensnivÄn.

PÄ senare tid har det blivit allt vanligare att arbetsuppgifter utförs i projektform. Samtidigt Àr utbrÀndhet ett Àmne som fÄr allt mer utrymme i samhÀllsdebatten i takt med att antalet lÄngtidssjukskrivna i Sverige ökar. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka eventuella stressfaktorer i en projektmiljö. DÀrefter vill vi se hur faktorerna kan förebyggas sÄ att en eventuell koppling mellan projektarbete och utbrÀndhet gÄr att motverka. Med hjÀlp av litteratur inom omrÄdet presenterar vi arbetsformen projekt samt en projektledares roll.

Uppsatsen syftar till att besvara vilka de vÀrdedrivande faktorerna Àr inom onlinespelbranschen, samt att undersöka om onlinespelbolagen Àr övervÀrderade. Den empiriska studien omfattar tre bolag; Sportingbet, Betandwin och Unibet. AvgrÀnsningen till dessa bolag motiveras med att de Àr vÀgledande företag som bra skildrar utvecklingen och dÀrmed fÄr representera branschen. Det Àr framförallt tvÄ parametrar som författarna finner extra viktiga för att skapa vÀrde i onlinespelbolag, det Àr spelöverskott och antalet aktiva kunder. För att jÀmföra bolag inom onlinespelbranschen har författarna dÀrför komponerat tvÄ nya relativvÀrderingsmÄtt; Price/Gross Profit och Price/Active Customer.

Förslaget att slopa revisionsplikten för smÄ företag i Sverige Àr ett högaktuellt Àmne som berör mÄnga olika grupper i samhÀllet sÄ som revisionsbyrÄer, smÄ företag, kreditgivare och Skatteverket. I april 2008 lÀmnades ett delbetÀnkande frÄn Statens Offentliga Utredningar som föreslÄr att 96,5 procent av Sveriges företag ska tillÄtas att slopa revision. Uppsatsen fokuserar pÄ hur stora revisionsbyrÄers verksamhet kommer att pÄverkas eller redan har pÄverkats av en lagförÀndring samt hur arbetsfördelningen mellan redovisning och revision förvÀntas förÀndras. Författarna har intervjuat revisorer pÄ Sveriges fyra största revisionsbyrÄers lokala kontor i Jönköping. För att fÄ en uppfattning om hur branschen anpassar sig till lagförslaget presenteras information om auktoriserade redovisningskonsulter och Standard för redovisningskonsulter samt att förhÄllandet mellan redovisning och revision förklaras.

Lojalitet, socialt stöd och motivation anses vara vÀsentliga faktorer för företags framgÄng. Bemanningsföretag verkar i en expansiv bransch dÀr konkurrensen om lönsamma affÀrer och professionella medarbetare ökar. Med utgÄngspunkt frÄn att konkurrensen inom branschen kommer att öka finns det fördelar med att verka för en ökad lÄngsiktighet vad gÀller anstÀllningstiden i branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretags interna medarbetare och externa konsulter upplevde konsultrollen, lojalitet, socialt stöd, kommunikation och motivation samt eventuella diskrepanser mellan de interna medarbetarna och externa konsulternas inom dessa omrÄden. Kvalitativ metod har anvÀnts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio respondenter.