Bakgrund: Företag vÀrderas till mÄngdubbelt deras bokförda vÀrde. Det intellektuella kapitalet kan inte vÀrderas i företagens balansrÀkningar utan fÄr bland annat lyftas fram i företagens Ärsredovisningar.Syfte: Syftet med denna uppsats var att jÀmföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital Är 1999 jÀmfört med Är 2008. Ambitionen var Àven att kunna faststÀlla vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.AvgrÀnsningar: Jag har studerat företag pÄ Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats dÀrför att mÄnga företag Àr relativt smÄ och nyintroducerade pÄ marknaden och saknar tio Är gamla Ärsredovisningar.Metod: Jag har anvÀnt mig utav en innehÄllsanalys vid sökning i Ärsredovisningarna för att fÄ fram ett statistiskt underlag och kunna fÄnga innehÄllet i Ärsredovisningarna.Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förÀndrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen Àr ledande nÀr det gÀller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag Àndrar sin redovisning utifrÄn förÀndrade förvÀntningar pÄ dem.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförÀndringar pÄverkar mÀngden redovisad IC-information..

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn kvalitativa intervjuer och teori förstÄ hur reklambyrÄer kan skapa lÄngvariga kundrelationer. Studien har gjorts genom personliga intervjuer med elva personer som arbetar pÄ fyra olika reklambyrÄer. PÄ samtliga byrÄer har intervjuer gjorts med en person i ledande position, en produktionsledare samt en kreatör (Art Director eller Copywriter). Intervjumaterialet har analyserats genom kodning med en kvalitativ ansats. Resultatet av intervjuerna har knutits till relevant litteratur inom Àmnet kundrelationer.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ var och hur ett spel kan anvÀndas i en rekryteringsprocess inom svenska IT-branschen. För att undersöka detta studerades rekryteringsprocessen för svenska företag inom IT-branschen, forskning och teorier om speldesign och samband mellan personlighetsdrag och spelbeteende. Kvalitativa intervjuer med rekryterare och spelforskare samt en undersökning över samband mellan personlighetsdrag och spelartyp har genomförts. Undersökningen visar att ett spel bör anpassas efter var i rekryteringsprocessen man Àmnar anvÀnda det. Det framkom tvÄ delar i rekryteringsprocessen dÀr ett spel skulle kunna anvÀndas. Dels under insamlingen av kandidater till en rekryteringsprocess för att locka kandidater eller profilera företaget och dels för att bedöma en kandidats lÀmplighet, bÄde vad gÀller personlighet och kompetens, att arbeta inom IT.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka rekrytering inom IT-branschen. Fokusligger pÄ IT-individen, hennes/hans mÄl, behov och vad som motiverar i arbetet.Undersökningen behandlar fenomenet frÄn tvÄ perspektiv, företagets ochindividens. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ ansats. Empiri hÀmtat frÄnlitteratur och intervjuer sammanstÀlls. Vidare presenteras ett antal psykologiskapresenteras.

TillÀmpningen av IT har lÀnge diskuterats som en lösning pÄ problem inom byggbranschen som uppstÄtt genom den stora omvÀlvning som branschen genomgÄtt under nittonhundratalet. Tilltron till att IT ska lösa problem inom branschen med höga kostnader, lÄg kvalité, dÄligt fungerande informationsutbyte med mera Àr stor. IT har hittills kommit att underlÀtta den enskilda aktörens arbete men branschen har först nu aktivt börjat tillÀmpa IT för att förbÀttra byggprocessen som helhet och samarbetet aktörer emellan. BIM Àr ett tekniskt system som hanterar information och som visualiserar informationen för att den lÀttare ska kunna förstÄs av alla parter som Àr inblandade i ett byggprojekt. VDC eller ?virtuellt byggande? Àr ett samlingsnamn som beskriver tillÀmpningen av BIM genom hela byggprocessen.

Kundinvolvering Àr ett praktiskt och vÀlanvÀnt tillvÀgagÄngsÀtt vid utvecklingen av bÄde produkter och tjÀnster. En bransch som inte Àr nÄgon kÀnd anvÀndare av kundinvolvering Àr byggindustrin som haft en tendens att glömma slutbrukaren och istÀllet fokuserat mer pÄ bestÀllaren  (Barlow & Ozaki 2003 ; Ottosson 2009). Arbetet som byggföretagen stÄr inför gÀllande att utöka sin kundinvolvering Àr ingen enkel uppgift eftersom kundinvolveringen mÄste anpassas till den specifika branschen (Nicolajsen & Scupola 2011). Bristande kundinvolvering kan vara ett skÀl till att marknaden för nyproducerade bostadsrÀtter runt om i Sverige har varit trög under de senaste Ären eftersom det samtidigt förekommit en utbredd bostadsbrist, inte minst i de större stÀderna.Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn ett tjÀnsteperspektiv undersöka den kundinvolveringsprocess som företag inom bostadsrÀttsproduktionen anvÀnder sig av. VÄr undersökning fann att företagen ansÄg sig anvÀnda kundinvolvering till en stor grad vid produktionen av bostadsrÀtter och att den viktigaste delen Àr genomförandet av vÀl genomförda analyser och undersökningar av marknaden.Undersökningen som hade en deduktiv ansats bestod av Ätta kvalitativa intervjuer frÄn sju företag inom branschen.

Beskriva och analysera IT-bubblan och dess efterverkningar samt konsekvenser av denna kris för de inblandade företagen. Vi har studerat hur de har förÀndrat sina system, arbetssÀtt, finansierin, tillgÄngar för att pasa dagens kunder och investerare..

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.

Detaljhandelsarbete har mÄlats upp som ett lÄgstatusyrke i sÄvÀl media, litteratur, som av branschen sjÀlv under alla de tre Är som vi har studerat Retail Management vid Lunds Universitet. Med hjÀlp av teorier kring status och angrÀnsande begrepp, samt intervjuer med företrÀdare för bÄde arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer försöker vi i denna studie finna svar pÄ vad som förklarar varför arbete inom detaljhandeln har den status det har. Vi söker ocksÄ svar pÄ varför branschen vill höja statusen samt vilka ÄtgÀrder som vidtas, och kan vidtas, för att lyckas med detta.I uppsatsen förklaras detaljhandelsarbetets lÄga status med att det Àr en bransch som kÀnnetecknas av obekvÀma arbetstider, mÄnga deltidsanstÀllningar, kvinnodominans, en stor andel okvalificerade arbetsuppgifter samt en lÄg lönenivÄ.Denna studie visar ocksÄ att de olika branschaktörerna har delvis olika motiv till att vilja höja statusen. Arbetsgivarsidan ser en höjd status som en möjlighet till att attrahera fler sökande med högre kompetens till branschen vilket förbÀttrar företagens konkurrenskraft, medan arbetstagarsidan, representerade av fackförbunden, ser en möjlighet till förbÀttrade arbetsvillkor. För att uppnÄ statusmÄlet vill arbetsgivarsidan tydliggöra karriÀrvÀgarna inom detaljhandeln samt öka den formella kompetensnivÄn.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att gÄ bakom kulisserna pÄ olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda pÄ hur olika mediearbetare ser pÄ makt och inflytande och Àven fÄ klarhet i vad det Àr som krÀvs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förstÄelse hur det ser ut inom mediebranschen och pÄ det sÀttet förbereda nya mediearbetare pÄ framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, frÄn filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var mÀn, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom frÄn ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin anvÀndes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fÀlt. Vad som kom fram under undersökningen, enligt vÄra intervjupersoner, var att ett starkt nÀtverk Àr en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestÀmmer branschens villkor Àr de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man mÄste vara beredd pÄ att jobba hÄrt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det Àr nÀstan viktigare att kunna arbeta hÄrt Àn att vara professionell..

Ideonella dechloratans Àr en av flera isolerade bakteriestammar med förmÄgan att anvÀnda klorat i sin metabolism i anaerob miljö. Detta kan utnyttjas inom exempelvis pappersindustrin dÀr klorat Àr en miljöfarlig restprodukt efter klordioxidblekning.   Klorat och perklorat har visat sig ha negativa effekter hos bÄde mÀnniskor, djur och vÀxter vilket ger ett stort behov av mer forskning pÄ förbÀttrade reningsmetoder. Kan genregleringen av enzymerna som sköter nedbrytningen av klorat, kloratreduktas och kloritdismutas, förbÀttras genom att exempelvis fungera Àven i aerob miljö sÄ skulle reningen förbÀttras samt kostnader dras ner.   Genom att införa promotorregionerna för kloratreduktas och kloritdismutas i en broad-host-range reporterplasmid, pQlacZ-1, sÄ kan dessa testas i flera olika förhÄllanden och i olika typer av gramnegativa bakterier.   Genom dubbelklyvning av pQlacZ-1 med BamHI och EcoRI sÄ har PCR produkter av Clrp och Cldp frÄn Ideonella dechloratans kunnat ligeras in för att sedan transformeras in i E. coli, XL-1 Blue.    Gelextraktion har visat sig vara den effektivaste reningsmetoden inför ligering men utförligare screening behöver göras pÄ transformanterna för att sÀkerstÀlla metodens effektivitet..

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Syftet Àr att synliggöra erfarenheter av det sprÄk som talas pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen inom tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasieskolan. Studien inriktar sig pÄ att undersöka elevens förberedelse inför kommunikativa situationer i yrket samt att förmedlaen bild av hur sprÄket tillÀmpas pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen. Studien har utgÄtt frÄn tre olika urvalsgrupper: praktiksamordnare, yrkeslÀrare och elever inom tvÄ av gymnasieskolans yrkesförberedande program: Bygg- och anlÀggningsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Datainsamling har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att sprÄket har betydande roll i elevens yrkesutveckling och framtida anstÀllningsbarhet.

Metaforen priskrig Àr en term som anvÀnds för att beteckna kombinationen av en intensiv konkurrens och rivalitet mellan olika aktörer samtidigt som en serie sÀnkningar av produkters priser. Aktörer sÀnker sina priser, varpÄ övriga i priskriget genomför motsvarande prissÀnkningar till följd av nÄgon sÀnker priserna ytterligare och handlingen upprepas.Denna uppsats syfte Àr att undersöka det rÄdande priskriget inom elektronikbranschen och att utsÀtta branschen för en omlÀsning. Vi vill undersöka hur de olika ÄterförsÀljarna och ledarna inom dem agerar i priskriget, mÄlet Àr inte att finna svar eller sanningar utan snarare belysa vad som sker i branschen. För att lyckas med detta har vi presenterat relevanta kÀllor, gjort en skrivbordsanalys och utfört en kvalitativ studie med intervjuer. I vÄr empiri stÄr vi under texten och arbetar som professionella översÀttare för att pÄ ett sÄ verklighetstroget vis spegla materialet vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer.

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi Àr humankapital och jakten pÄ denna resurs tar sig mÄnga olika utryck. MÄnga nÀringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. TvÄ begrepp som aktualiseras i denna kontext Àr employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rÄdgivningsbranschen engagerar sig pÄ svenska universitet och högskolor utifrÄn de tvÄ koncepten. FrÄgor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrÄn en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.