Vid ett företagsförvÀrv mÄste bÄda företagets anstÀllda integreras, sÄ att respektive expertkunskap kommer bÄda företagen tillgodo. FrÄgor rörande hur anstÀllda ska integreras blir dock ofta förbisedda under de förhandlingar som föregÄr uppköpet. I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur företag verksamma inom IT- och telekombranschen hanterar företagsförvÀrv och integration av det uppköpta företagets anstÀllda, samt om organisationskulturen pÄverkar integrationsprocessen. UtifrÄn ett organisatoriskt perspektiv beskrivs vilka skillnader och likheter som kan identifieras i integrationsprocessen vid förvÀrv inom IT- och telekombranschen. Dessa skillnader stÀlls dels mot befintliga teorier, som fokuserar pÄ tillverkande företag, och dels mot fallföretagens sÀtt att hantera integrationsprocessen.

Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska telemarketingföretag och deras uppdragsgivare pÄverkas av NIX-Telefon. Genom fallstudier pÄ företag inom branschen kommer vi att generera hypoteser gÀllande branschen i allmÀnhet. VÄr undersökning utgÄr frÄn hermeneutiken och har en induktiv ansats. Dess utformning Àr intensiv och vi har gjort personliga intervjuer med tvÄ telemarktingföretag, en uppdragsgivare, NIX-Telefon samt en branschorganisation. VÄr teoretiska referensram bestÄr av teorier inom marknadsföring och psykologi, samt ett par undersökningar om ett register i USA som liknar NIX-Telefon.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien Àr att analysera samt försöka förstÄ och reda ut fyra pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken syn har fyra pedagoger pÄ den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader pÄ pedagogers syn pÄ fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.

Branschen för bioteknik har lÀnge varit stark i Sverige men har under de senaste Ären utsatts för större konkurrens bÄde vad gÀller fler utlÀndska satsningar och konkurrens om kapital nödvÀndigt för utveckling. Branschen karakteriseras av mÄnga smÄ företag, innovationshöjd, höga tröskelkostnader för produktgodkÀnnande samt stark reglering av produkter pÄ marknaden. Företagen konkurrerar med olika strategier baserat pÄ produkt och dess marknad. Det Àr tydligt att smÄ företag i branschen inte sjÀlva tÀcker en hel vÀrdekedja utan fokuserar sin kompetens pÄ en del av kedjan. Företagen Àr i hög grad beroende av externa intressenter sÄ som partners, distributörer och myndigheter.

HÄllbarhetscertifieringssystem Àr nÄgot som kommit att anvÀndas i allt större utstrÀckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hÄllbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anlÀggningsbranschen enbart certifierat ett fÄtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda pÄ hur anlÀggningsbranschens bestÀllare i offentlig sektor ska kunna stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhÄlla en branschenig Äsikt kring hur man bör stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har Àven behandlat hur aktörerna följer upp och utvÀrderarar arbetet.

För att recipienter nedströms inte ska pÄverkas av dagvatten frÄn industriomrÄdenmed transport och lagerhÄllning, krÀvs det rening av föroreningar. DÀrför har detgjorts en undersökning av hur en dagvattendamm ska utformas för att fÄ en ökadrening. Metoder som anvÀnds Àr litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien harutförts för ett planerat industriomrÄde. De frÄgor som besvarats Àr vilkaföroreningar som kan tÀnkas förekomma och hur de renas.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka taxibranschen efter branschens avreglering, med fokus pÄ Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Denna innefattar den aktuella lÀge för taxibranschen i Stockholm och Àven den nya konkurrenssituationen hos taximarknaden i Stockholm efter avregleringen 1990. Denna undersökning bygger pÄ en kvalitativ samt en kvantitativ metod dÄ har vi försökt att noggrant fÄ fram fakta om branschen med hjÀlp av bÄde primÀrdata (intervjuer) och sekundÀrdata (Ärsredovisningar, ekonomiska rapporter, akademiska artiklar, Internet kÀllor mm.). I analysen har utförts sedan en jÀmförelse mellan fallföretaget Taxi Stockholm och dess huvudkonkurrenter med hjÀlp av valda teorier och insamlade sekundÀr samt primÀrdata. Taxi Stockholm 15 00 00 AB som tackvare sin tidigare monopolinstÀllning har haft en ledande position, pÄ senare Är förlorad marknadsandelar till sina konkurrenter.

Rapporten Àr en erfarenhetsbaserad reflektion över min praktiktid pÄ 3d-produktionsföretaget Kaktus Film i Stockholm. Under min tid pÄ företaget var jag med, frÄn början till slut, i produktionen av en tysk musikvideo till en artist som heter Eisblume. Min roll i projektet med musikvideon var 3d-grafiker. Jag har primÀrt arbetat med tre olika saker; att skapa och animera blodÄdror som vÀxer fram i olika miljöer, att skapa vattensimulationer och att fÀrgmatcha och justera de renderade bilderna. Rapporten beskriver min kunskaps/arbetsprocess pÄ Kaktus Film och de problem som uppstod i arbetet.

EfterfrÄgan pÄ arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en generationsvÀxling. DÀrav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behÄlla unga medarbetare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vad unga som redan arbetar pÄ ett IT-företag anser Àr viktigt, bÄde för att attrahera och behÄlla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare pÄ företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som Àr viktiga för att attrahera och behÄlla unga medarbetare.

EfterfrÄgan pÄ arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en generationsvÀxling. DÀrav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behÄlla unga medarbetare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vad unga som redan arbetar pÄ ett IT-företag anser Àr viktigt, bÄde för att attrahera och behÄlla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare pÄ företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som Àr viktiga för att attrahera och behÄlla unga medarbetare.

Alla aktiebolag Àr skyldiga att upprÀtta en Ärsredovisning. Beroende pÄ bolagens storlek stÀlls olika krav pÄ redovisning av kassaflödesanalys i den externa redovisningen. Kassaflödesanalys Àr en sammanstÀllning av ett bolags kassaflöden indelat i olika kategorier. Den visar intjÀnade likvida medel, men Àven hur dessa har tillförts. Kassaflödesanalys Àr nÄgot som ocksÄ kan anvÀndas i den interna styrningen av bolag för att fÄ kontroll över kassaflöden och kunna prognostisera samt följa upp utfall.

Syftet med min uppsats Àr att beskriva effekterna av att det införs en skattereduktion pÄ hushÄllsnÀra tjÀnster. I uppsatsen har det anvÀnts bÄde teori och empiri för att försöka att beskriva en enskild hÀndelse. Jag försöker att beskriva vad effekterna blir nationellt, om det Àr skillnader i olika regioner samt vilken mÄlgrupp som berörs av skattereduktionen. För att kunna göra det pÄ bÀsta sÀtt var det nödvÀndigt att anvÀnda sig av bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. AnvÀndningen av primÀrdata och sekundÀrdata har krÀvts för att kunna ge en heltÀckande bild över effekterna av skattereduktionen.

FrÄn och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förÀndringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svÄrhanterliga Àn föregÄende regelverk. Tidigare undersökningar har pÄvisat att omrÄdet Àr problematiskt och att det Ànnu inte finns nÄgon klar praxis vilket medför att företagen tillÀmpar reglerna pÄ olika sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels anvÀndaren av de finansiella rapporterna fÄ en bÀttre förstÄelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd Ät framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnÄ syftet har IT-företagen pÄ Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts.

Projektarbete Àr ett dominerande arbetsÀtt inom de flesta branscher. I IT/IS-branschen Àr det utbrett arbetssÀtt och en central del av hur organisationer Àr uppbyggda. I denna uppsats behandlar vi projektarbete inom IT/IS-branschen, med fokus pÄ tid- och resursplanering, samt realisering av mjukvaruprojekt. UtifrÄn ledande projektledningsmetodik tas ett mÀtinstrument fram med tÀnkta funktioner i ett projektplaneringsverktyg, för att vidare undersöka ledande verktyg pÄ marknaden. Projektarbete Àr historiskt sÀtt ett nytt fenomen, och fortfarande finns det mycket outforskat.

Företag kan finansiera sina investeringar med antingen eget kapital eller skulder och kapitalstrukturen beskriver hur denna mix ser ut. Det finns ett flertal teorier som sÀger att företags val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det finns dock ingen teori eller empirisk forskning som kommit fram till en allsidig förklaring till vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvantitativ undersökning ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstruktur. Studien genomfördes pÄ företag i branschen för metallvarutillverkning inom NorrbottenslÀn genom telefonenkÀter och rÀkenskapsanalys.