Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.

Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga hur ett tĂ€nkbart samband mellan mode och varumĂ€rke kan se ut i modeföretag. Metod: En kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssĂ€tt. Slutsatser: Sambandet mellan mode och marknadsföring i modeföretag Ă€r mycket starkt, Ă€ven om branschen i sig, historiskt sett inte agerat som om sĂ„ vore fallet. Centrala faktorer för modeföretagen med ett starkt samband i just dessa tvĂ„ begrepp Ă€r bl.a.: ? Överexponeringsproblematiken, det faktum att varumĂ€rken kan förbrukas.

Bakgrund:Samtidigt som konsulter mÄste tillhandahÄlla ny och professionell expertis verkar de i en förÀnderlig omgivning dÀr gÄrdagens kunskap snabbt blir utdaterad. FÄ studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstÄ om osÀkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsÀttningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förstÄelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet bestÄr av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger dÀr datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsÀttningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt Àr ett öppet arbetsklimat dÀr samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Av de lĂ€kemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. DĂ„ avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk Ă€r inte designade för att ta hand om och bryta ner lĂ€kemedelsrester och andra organiska föreningar frĂ„n till exempel tvĂ€ttmedel, fĂ€rgrester etc.  Beroende pĂ„ de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det fĂ€rdigrenade utloppsvattnet, som lĂ€mnar avloppsreningsverket, eller sĂ„ hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat anvĂ€ndas som gödningsmedel pĂ„ jordbruksmark.I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende pĂ„ minskad lukt, nĂ€ringsinnehĂ„ll och minskad förekomst av lĂ€kemedelsrester och organiska föreningar.Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes;  hĂ€stgödsel, djupströgödsel frĂ„n nöt och trĂ€dgĂ„rdskompost. Även tre olika metoder för syresĂ€ttning av kompoststukorna utvĂ€rderades. Dessa var luftning genom byggdrĂ€neringsrör med tillkopplad flĂ€kt, sjĂ€lvdrag genom byggdrĂ€neringsrör samt omblandning med hjĂ€lp av grĂ€vskopa.Temperaturen i stukorna mĂ€ttes med jĂ€mna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet.

BAKGRUND: Bemanningsbranschen har sedan arbetsförmedlingens monopol upphörde vuxit mycket. Det har blivit allt vanligare att hyra in personal vid exempelvis ökad arbetsbelastning. Bemanningsföretag kan vara en framtida arbetsgivare för oss och ett intresse för branschen har uppkommit och mĂ„nga frĂ„gor har vĂ€ckts.SYFTE: Syftet med uppsatsen Ă€r att ur ett sociologiskt perspektiv belysa relationen mellan bemanningsföretag och kundföretag.FRÅGESTÄLLNINGAR: Hur kommer det sig att kundföretag vĂ€ljer att anlita kategorin studenter/akademiker och vilka fördelar ser de med detta angreppssĂ€tt?Hur skapas en fungerande relation mellan bemanningsföretag och kundföretag?Vilken betydelse har en fungerande relation för att uppnĂ„ matchning mellan arbetstagare och uppdrag och hur bibehĂ„lls denna relation?METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod och vi har genomfört tvĂ„ intervjuer pĂ„ ett bemanningsföretag och dĂ€refter intervjuer med fem av deras kundföretag.HUVUDRESULTAT: Vi har i vĂ„r studie kommit fram till att kundföretagen ser flera fördelar med att arbeta med kategorin studenter/akademiker. De betraktas som kompetenta, flexibla, ambitiösa och ?arbetshungriga? och det tilltalar kunderna.

Den svenska försÀkringsbranschen Àr gigantisk och det finns över 400 försÀkringsbolag att vÀlja mellan. Detta leder till hÄrd konkurrens inom branschen, och försÀkringsbolagen tvingas slÄss om kunderna.Uppsatsens syfte Àr att analysera vilka försÀkringsrelevanta faktorer som kan förklara försÀkringstagares val av försÀkringsbolag. Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metod och en positivistisk infallsvinkel med en deduktiv ansats anvÀnds.Uppsatsen indikerar att följande faktorer har positiv pÄverkan pÄ försÀkringstagare i valet av försÀkringsbolag: LÄgt pris pÄ försÀkringstjÀnsten, hög kvalitet pÄ försÀkringstjÀnsten, bra försÀkringspersonal, lÀttÄtkomligheten, starkt varumÀrke och banktjÀnstemÀns pÄverkanEn medveten avgrÀnsning som gjorts Àr att enbart fokusera pÄ svenska privatpersoner, vilket lÀmnar utrymme för liknande forskning i ett globalt perspektiv. Ett förslag pÄ fortsatt forskning Àr dÀrför att analysera vilka faktorer som förklarar företags val av försÀkringsbolag.Forskningen har varit begrÀnsad inom försÀkringsbranschen, sÄvÀl nationellt som internationellt. Mycket av tidigare forskning har fokuserat pÄ befintliga kunder och hur de bibehÄlls.

Det Àr inte ovanligt att svenska företag bestÀller tjÀnster och anlitar entreprenörer nÀr de sjÀlva Àr överhopade med jobb eller nÀr de sjÀlva saknar de rÀtta kvalifikationerna för arbetet som skall utföras. Denna uppsats riktar in sig pÄ den detaljen huruvida uppdragsgivaren har nÄgot undersökningsansvar i och med bestÀllning av tjÀnst frÄn ett annat företag. Det Àr vanligt att uppdragsgivaren kontrollerar om det företag de ska anlita har F-skattsedel och registreringsbevis, detta frÀmst för att veta hur beskattningen skall ske vid betalning för uppdraget. TyvÀrr förekommer det oseriösa företag överallt pÄ marknaden som sysslar med svart arbetskraft och nÀr en uppdragsgivare anlitar ett sÄdant företag kan frÄgan om inbetalning av skatt och arbetsavgifter till staten bli problematisk. Praxis kring vad bestÀllaren ska ha kontrollerat innan bestÀllning hÄller pÄ att utvecklas och i denna uppsats har vi gjort nÄgra nedslag bland de fall som varit upp till prövning i domstol.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida ett företags Älder, storlek, framgÄng och bransch pÄverkar omfattningen av investeringar i Forskning & Utveckling (FoU). Enligt teorin Àr investeringarna beroende av tillgÄngen pÄ kapital. Dessutom pÄverkar ett företags position pÄ marknaden och företagets mognad deras villighet att ta de risker som FoU innefattar. Urvalet av företag hÀnförs till Stockholmsbörsens Large Cap- och Mid Cap-listor. Datainsamlingen har genomförts utifrÄn företagens Ärsredovisningar och informationen har analyserats med Spearmans rank korrelationsanalys.

Stressrelaterad sjuklighet och i dess vÀrsta form utbrÀndhet, Àr resultatet av att företagen inte kan hantera den oro som finns och pÄ kort tid har detta vuxit till en folksjukdom. Förutom det mÀnskliga lidande som stressjukdomarna medför, Àr deras konsekvenser förödande för samhÀllsekonomin och företagen. Fenomenet stress kan delvis ses som en reaktion pÄ samhÀllet. Att sÄ mÄnga i samhÀllet lider av stress kan tolkas som att man inte riktigt hÀnger med i de förÀndringar som skett och vi vet inte riktigt hur stressen skall bemötas. En ökad förstÄelse och kunskap om hur man underlÀttar och hjÀlper varandra i en pressad miljö kan minska risken för att fler individer utsÀtts för skadlig stress.

Scanias busschassimontering i So?derta?lje har en vision att kraftigt o?ka kapaciteten pa? produktionslinan fra?n dagens 12 chassier per dag till 38 chassier. Fo?r att möjliggöra kapacitetso?kningen beho?ver takttiden pa? produktionslinan reduceras avseva?rt. Ma?let med examensarbetet var att utveckla ett koncept fo?r det nya kapacitetsma?let med syfte att ge fo?rslag pa? en mer effektiv monteringsprocess, teknik och layout.

Den hÀr studiens syfte Àr att analysera den svenska marknaden för centralstyrda digitala skÀrmar. Studien görs mot bakgrund av en liknande studie som genomfördes vid Handelshögskolan i Stockholm 2007, som bland annat visade att marknaden inte var mogen för det hÀr mediet. Den hÀr studien Àmnar sÄledes utreda om man kan dra andra slutsatser om marknaden 2010 och ge förslag pÄ implikationer utifrÄn nuvarande marknadssituation.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger till stor del pÄ intervjuer med ett antal utvalda leverantörer och köpare av digitala skyltar, som samtliga besitter stor kunskap om produkten och branschen.Marknaden för digital skyltning har haft en mycket intressant utveckling de senaste Ären och vÀxt kraftigt i rÄdande finanskris. Man kan se en ökad förstÄelse och kunskap för produkten hos köparna, vilket har lett till att de skillnader som fanns mellan köpare och sÀljare gÀllande kunskap om digital skyltning mer eller mindre har försvunnit. Idag bidrar istÀllet köparna i stor omfattning till att skapa framtidens digitala skyltning.Man kan se hur produkten strÀcker sig till allt fler anvÀndningsomrÄden och integreras med andra tekniska produkter.

Denna uppsats behandlar motivation och arbetstillfredsstÀllelse pÄ hotellrestauranger i Göteborg. Hotell- och restaurang Àr en av de branscher med högst personalomsÀttning och en bakomliggande orsak kan vara att medarbetare har lÄg motivation. Medarbetare ser inte heller arbete inom branschen som en riktig och lÄngvarig karriÀr. Syftet med denna studie Àr dÀrför att belysa vad som motiverar medarbetare samt hur deras arbetstillfredsstÀllelse ser ut. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tidigare motivationsteorier som anvÀndes för att utforma en enkÀt, för att undersöka syftet.

InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har pÄverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mÄtt som kan anvÀndas för utvÀrderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfrÄganlyder: Hur pÄverkas redovisningens relevans nÀr man fokuserar pÄ branschspecifika mÄtt kontramÄtt enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som anvÀnds för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett pÄ företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gÄ ner pÄ enskilda poster i rÀkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin Àr agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nÀren individ Àr tillsatt för att maximera vinsten Ät en annan.

Syftet Àr att beskriva och analysera vÀrdering och redovisning av förvaltningsfastigheter enligt reglerna om redovisning till verkligt vÀrde och hur svenska fastighetsbolag förhÄller sig till referensramens kvalitativa egenskaper. För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ djupstudie. Detta kommer till uttryck genom att vi granskar tre olika börsnoterade fastighetsbolag och gör en jÀmförelse mellan nuvarande redovisningsregler, gÀllande vÀrdering av förvaltningsfastigheter, och kommande regler och dess pÄverkan pÄ de svenska fastighetsbolagen. I uppsatsen görs en fallstudie av de tre fastighetsbolagen samt en revisor som intervjuats. Dessutom har fastighetsbolagens Ärsredovisningar för 2002 rÀknats om och försetts med fastighetsbestÄndens verkliga vÀrde.

AffĂ€rssystem Ă€r idag mer aktuellt Ă€n nĂ„gonsin. Behovet av snabbare och mer uppdaterad informationsdelning för att stödja integrationen i ett företag har visat sig vara en av de frĂ€msta anledningarna till att efterfrĂ„gan pĂ„ affĂ€rssystem ökar. Ett affĂ€rssystem kan förbĂ€ttra ett företags förmĂ„ga att kĂ€nna av marknadsförĂ€ndringar. Även om affĂ€rssystem ökar inom detaljhandeln Ă€r forskning om affĂ€rssystem i detta sammanhang begrĂ€nsat. Arbetet inleddes med datainsamling.