Slamförädling genom kompostering

Av de läkemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. Då avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk är inte designade för att ta hand om och bryta ner läkemedelsrester och andra organiska föreningar från till exempel tvättmedel, färgrester etc.  Beroende på de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det färdigrenade utloppsvattnet, som lämnar avloppsreningsverket, eller så hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat användas som gödningsmedel på jordbruksmark.I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende på minskad lukt, näringsinnehåll och minskad förekomst av läkemedelsrester och organiska föreningar.Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes;  hästgödsel, djupströgödsel från nöt och trädgårdskompost. Även tre olika metoder för syresättning av kompoststukorna utvärderades. Dessa var luftning genom byggdräneringsrör med tillkopplad fläkt, självdrag genom byggdräneringsrör samt omblandning med hjälp av grävskopa.Temperaturen i stukorna mättes med jämna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet. Näringsämnes- och metallanalyser utfördes innan, mitt i och efter kompostering för att avgöra hur materialen förändrades samt om slutprodukterna kunde anses vara bra gödselmedel. Den stuka som ansågs haft högst mikrobiell aktivitet analyserades även med avseende på halten av en rad olika läkemedelsrester och organiska föreningar, både före och efter kompostering, och jämfördes sedan med en referensstuka som enbart innehöll avloppsslam och som inte luftades.Intervjuer med lantbrukare och inblandad personal visade att de samkomposterade slutprodukterna luktade bättre och inte lika starkt som slam som enbart lagrats under motsvarande tid. En hel del lukt kvarstod dock.Analys av näringsämnen och metaller visade att de samkomposterade slutprodukterna hade ett gynnsamt näringsämnesinnehåll och metallhalter som låg under gränsvärdena. Hästgödsel och djupströgödsel från nöt var de inblandningsmaterial som gav bäst resultat.Luftning genom omblandning var den luftningsmetod som genererade högst temperaturer och som var enklast för lantbrukarna att använda då den ställer lägre krav på val av plats för stukan och både anläggning och upptag av stukan underlättas då inga byggdräneringsrör krävs.Vid analys av oönskade organiska föreningar visade resultaten att nedbrytning av ftalater, LAS, organofosfater, triclosan och alkylfenoler/alkylfenoletoxylat var större i stukan där avloppsslam samkomposterades med djupströgödsel från nöt och som luftades genom omblandning jämfört med referensstukan. Fler upprepningar av försöket krävs för att fastställa resultaten.Ytterligare undersökningar av läkemedelsrester krävs. Majoriteten av de analyserade substanserna uppvisade en större minskning i den samkomposterade stukan än i referensstukan men i flera fall var förhållandet omvänt och för vissa substanser ökade totalvikten under kompostering. Detta beror på att endast substansernas grundform analyserades och den andel av substanserna som var bundna i konjugat och metaboliter gav därför inget utslag. Om en stor andel av en substans totalmängd var bunden i konjugat innan kompostering och dessa konjugat bröts upp under komposteringen kan detta ha lett till en stor ökning av den analyserade mängden av denna substans. Av samma anledning går det inte att sluta sig till att den analyserade minskningen av en substans beror enbart på nedbrytning.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta