Stress ? ett vÀxande fenomen i ett samhÀlle som stÄr i stÀndig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vÄrt nutida samhÀlle ökar Àven stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för sÄvÀl individen som för samhÀllet. Dessa forskare menar att problematiken gÀllande stress ökar i samhÀllet och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till Àmnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, sÄ ökar Àven kraven pÄ individen, som stundtals kan ha svÄrt att hinna med. Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus pÄ vÄra viktigaste samhÀllsmedborgare: Skolans elever, vÄr framtid. Kvantitativa metoder i form av elevenkÀter (med viss kvalitativ karaktÀr) har anvÀnts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever pÄ en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara pÄ frÄgor relaterat till stress.

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..

Detta arbetes syfte Ă€r att undersöka hur betygskriterier och Ă€mnesmĂ„l i historia utformas pĂ„ lokal nivĂ„ i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua tvĂ„ lĂ€rare och analysera texter pĂ„ lokala kriterier frĂ„n tvĂ„ skolor. De tvĂ„ skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i ÖdĂ„kra samt en fristĂ„ende skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssĂ€tt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jĂ€mförelse mellan dessa tvĂ„ skolor för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt se om kriterierna skiljer sig Ă„t mellan skolorna.

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhÄllandet mellan utbildningspolitiska frÄgor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera pÄ förstelÀrarreformen och att undersöka vilka av de frÄn regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielÀrare ansÄg att förstelÀrarna pÄ skolan utförde, samt om de ansÄg att arbetsuppgifterna förbÀttrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lÀrarna pÄ ett mer generellt plan uppfattade tjÀnstens implementering pÄ skolan, samt vad lÀrarna ansÄg om förstelÀrarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lÀrargrupper anvÀndes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras pÄ data insamlat via enkÀter och intervjuer. EnkÀter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA? hĂ€lsofrĂ€mjande och drogförebyggande strategier inom skolanEngelsk titel PROMOTE & PREVENT? strategies in school to promote health and prevent drugs.Författare Lotta BergHandledare Inger HolmDatum Mars 2007Antal sidor 32Nyckelord hĂ€lsofrĂ€mjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hĂ€lsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAMSAMMANFATTNINGSyftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. PĂ„ vilket sĂ€tt man kan nĂ„ ut till alla elever för att upptĂ€cka och motverka uppkomst av narkotika. LikasĂ„ avsĂ„g jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhĂ„ller sig mot dessa. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod, baserad pĂ„ intervjuer.

Denna uppsats behandlar hur pedagogerna arbetar med den fortsatta lÀsutvecklingen. SÀrskild vikt har lagts vid vilka faktorer pedagogerna anser viktiga i sitt arbete med att uppnÄ lÀsutveckling hos eleven. Syftet Àr att upptÀcka de faktorer som Àr avgörande för pedagogernas arbete i skolans tidigare Är med lÀsutvecklingen. Det Àr pedagogernas egna tankar, upplevelser och erfarenheter som kommer att vara i fokus i empiridelen av vÄrt arbete. VÄrt mÄl Àr att skapa en sÄ komplett bild som möjligt över de faktorer som har en avgörande betydelse för pedagogernas arbete med den fortsatta lÀsutvecklingen i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en ökad förstÄelse om varför vissa klasser fÄr problem i skolan och hur man kan gÄ tillvÀga för att lösa detta. Arbetet Àr begrÀnsat och har sin utgÄngspunkt i en mellanstadieklass, nÄgonstans i vÄrt avlÄnga land, dÀr varje undervisningstillfÀlle var i totalt kaos. Vad som framkommit var att det fanns mÄnga omstÀndigheter som bidrog till att klassen inte fungerade. NÄgra exempel pÄ detta var skolbyte, bristande auktoritet, gruppdynamik och avsaknad av kontinuitet. De ÄtgÀrder som vidtogs för att lösa de problem som fanns i klassen var bl.a.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka vilka olika faktorer som pÄverkar idrottslÀrarnas arbetssÀtt för att eleverna ska uppnÄ kunskapskravet i momentet simning. FrÄgestÀllningarna som har legat till grund för mitt arbete har varit: Vilka hinder och möjligheter finns det enligt idrottslÀrarna för att eleverna ska kunna uppnÄ kunskapskravet i moment simning? Vilket stöd fÄr idrottslÀrarna ifrÄn skolledningen? Hur definierar idrottslÀrarna simkunnighet? och Hur planerar idrottslÀrarna sin simundervisning?MetodMed hjÀlp av sju stycken kvalitativa intervjuer och en relevant forskningsöversikt för mitt arbete har jag kommit fram till ett trovÀrdigt resultat. Jag har sedan analyserat resultatet ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och ur ett didaktiskt perspektiv.ResultatDet som jag har sett i min studie Àr att idrottslÀrarna saknar stöd frÄn skolledningen vilket gör att det Àr svÄrt för dem att övervinna de hinder som finns för att bedriva en god simundervisning. Den vanligaste orsaken till att idrottslÀrarna ansÄg att det var svÄrt att bedriva en god simundervisning var bland annat ekonomi, tid, tider i simhallen och resurser.

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en fördjupad undersökning om lÀrares uppfattningar och förhÄllningssÀtt inom skolan betrÀffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhÄllande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lÀrarnas uppfattning om vem som bÀr ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lÀrare, verksamma pÄ fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lÀrarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam gÄr att förena utan stridigheter inom skolan.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan Àr till för den enskildes eller samhÀllets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer pÄ deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik dÀr samtalsomrÄdena berörde rektorernas mÀnnisko ? och kunskapssyn. Som teorianknytning anvÀndes kritisk teori med utgÄng frÄn Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

Detta arbetes syfte har varit att beskriva och utvÀrdera"Schyst sprÄk-Inget brÄk"projektet som genomfördes pÄ Solhagaskolan i Ryd, Linköping under lÀsÄret 1998-99. Det startades p.g.a. att elevernas sprÄk och beteende inte gick att tolerera lÀngre och för att förbÀttra stÀmningen pÄ skolan. Man hade en arbetsgrupp bestÄende av tre ur personalen som ocksÄ var de ansvariga. Dessa tre tog kontakt med olika institutioner i nÀrsamhÀllet, som bildade en samverkansgrupp, för att alla som trÀffar barnen skulle vara enade mot samma mÄl.

Syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra elever i Är 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som fÄr dem att anstrÀnga sig och göra sitt bÀsta i skolan samt att försöka ta reda pÄ om det verkar finnas nÄgra skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med lÄga betyg. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer med nio elever i Är 9, varav fem med höga betyg och fyra med lÄga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation pÄverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av bÄde yttre motivation i form av betyg och inre motivation dÀr kÀnslan av att lyckas och förstÄ Àr viktig liksom att det man arbetar med kÀnns meningsfullt och intressant. LÀraren har ocksÄ en stor betydelse för elevernas motivation.

ABSTRACTTitel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommunNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Anja LjunghHandledare: PÀr VilhelmsonDatum: 2011-Januari Syfte:  Jag ville undersöka hur skolan anvÀnder verktyget Incito, som Àr framtaget som hjÀlp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. TvÄ skolor, FÀrila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gÄ till. Metod: Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med inslag av ?mikroetnografi?. Jag ?skuggade? mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestÄende av observation och ostrukturerade intervjuer.

Under hösten 1997 och vÄren/hösten1998 har ett pilotprojekt bedrivits i Linköpings kommun. Det Àr drivet av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsakademien och handlar om ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik. PÄ engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det Àr ett temaarbete med 24 olika teman att anvÀnda under de 6 första skolÄren.För att anvÀnda materialet i skolan har vissa utvalda delar översatts till svenska. Det Àr endast en direktöversÀttning och inget speciellt anpassat till den svenska skolan.