Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

Denna studie behandlar problematiken gÀllande invandrarelevers lÀrandeprocess till flersprÄkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjÀlpmedel för elever i skolan med fokus pÄ flersprÄkighet. Tidigare forskning visar pÄ brister i skolans digitala hjÀlpmedels behandling, hÀr ser man ocksÄ att kompetens och instÀllning Àr frÄnvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer ocksÄ instÀllning och syn pÄ digitala hjÀlpmedel att tas upp för att förstÄ problematiken kring varför det finns brister i undervisning dÀr digitala hjÀlpmedel skulle kunna förbÀttra lÀrandeprocessen för elever.UtifrÄn det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, förÀldrar och elever pÄ digitala hjÀlpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bÀttre samspel för att frÀmja lÀrandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlÀtta för undervisningen och pÄ sÄ sÀtt ge ett större lÀrande för bÄde elever och lÀrare nÀr det handlar om digitala hjÀlpmedel. .

Denna uppsats behandlar hedersproblematik dĂ€r unga kvinnors röster Ă€r i fokus. I uppsatsen berĂ€ttar fyra respondenter som sjĂ€lva levt eller fortfarande lever med hedersproblematik om sina liv och sina erfarenheter. Respondenterna har alla levt ett liv med inslag av hot och vĂ„ld. De har begrĂ€nsats i sin vardag och levt med en hotbild frĂ„n den egna familjen. Även tvĂ„ skolkuratorer har intervjuats.

Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare anvÀnder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. VÄr uppsats behandlar hur lÀrare förhÄller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lÀrare handlar utifrÄn nÀr det gÀller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frÄgor pÄ den skola dÀr de arbetar. För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie kan sÀtta ord pÄ vilken grundsyn de handlar utifrÄn nÀr det gÀller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svÄrt att koppla den till nÄgon specifik teori. NÀr det gÀller negativ kritik verkar de flesta av lÀrarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn pÄverkas av att fÄ den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vÄr kunskap inom omrÄdet.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Syftet med mitt examensarbete Àr att bidra med ökad kunskap om och förstÄelse för invandrarelevers situation i skolan vad gÀller bemötande, trivsel och lÀrande. FrÄgestÀllningarna jag utgick ifrÄn var: Hur upplever invandrarelever sig sjÀlva och hur blir de bemötta i skolan av lÀrare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i tvÄ olika kulturer? Undersökningen grundas pÄ kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mÄngkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna Àr födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lÀrare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan Àr att lÀra sig olika saker och att trÀffa kompisar, men fÄ elever har berÀttat om sitt sprÄk och ursprungsland pÄ lektioner men dÀremot för kamrater pÄ raster.

Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rÄdet och samarbetet med polisen i SkellefteÄ Kommun. Jag har Àven belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp nÄgra teorier om hur man ska fÄ ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nÀra samarbete med polis, socialtjÀnst och övriga myndigheter kan man komma lÄngt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har anvÀnt mig av den nationella rapporten ?allas vÄrt ansvar? som man jobbar efter i SkellefteÄ.

Den hÀr uppsatsen syftade till att undersöka förutsÀttningar för ett ekonomiskt belöningssystem inom skolans vÀrld, eller mer specifikt inom en skola bedriven i form av kommunal intraprenad. En fallstudie gjordes inom LuleÄ Kommun dÀr ett antal nyckelpersoner intervjuades, bland annat rektorn för LuleÄ kommuns första skola som bedrivs som intraprenad och skolchefen i kommunen. Undersökningsmetoden var att betrakta som deduktiv, dÄ det empiriska materialet inhÀmtades med utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen. Uppsatsen syfte bröts ned i tvÄ forskningsfrÄgor. Den första gÀllde huruvida prestationer inom skolan gick att mÀta och hur exakt de i sÄ fall gick att mÀta, vilket bÄda Àr grundförutsÀttningar för belöningssystem.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och lÀrare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar angÄende detta. Sedan Är 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever. Denna lag vÀrnar om elevernas rÀttigheter att behandlas likvÀrdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet pÄ respektive skola.Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med elever och lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur barn tÀnker nÀr det gÀller behovet av att kunna lÀsa. Vidare vill vi Àven undersöka om det finns ett samband mellan den höglÀsning som sker i hemmen och barns lust att lÀra sig lÀsa. Som sista frÄga vill vi studera hur skolan kan göra för att stimulera till ett ökat intresse bland barn för att lÀra sig lÀsa. För att kunna fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua barn samt göra en enkÀtundersökning om förÀldrars instÀllning till höglÀsning pÄ tvÄ skolor. Resultaten av vÄr undersökning visar att det finns en medvetenhet hos förÀldrarna nÀr det gÀller höglÀsningen och dess betydelse. Dessa svar kan systematiseras i olika aspekter, sociala aspekter, upplevelseaspekter och lÀstekniska aspekter.

Syftet med detta arbete Àr att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kÀrnÀmne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska Àmnen i skolan. Vidare syftar denna studie pÄ att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstÄ hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tvÄ med gymnasielÀrare och fyra med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv Àr dÀrmed kÀrnan i studien. Vikten ligger pÄ elevernas uppfattning om sin tid pÄ introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna Àr enade i sin syn pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv Àr dÀrmed kÀrnan i studien. Vikten ligger pÄ elevernas uppfattning om sin tid pÄ introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna Àr enade i sin syn pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

I dagens sekulariserade Sverige Àr det tvÀrvetenskapliga förhÄllningssÀttet till religionskunskapen inget som vÀcker anstöt. Att lÀra sig av andra religioner Àr en sjÀlvklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan Àr tvÀrvetenskaplig Àr dock ett förhÄllningsÀtt som inte stÀmmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av vÀrlden. Hur anpassar sig de elever som kommer frÄn lÀnder dÀr en konfessionell undervisning rÄder till den tvÀrvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser frÄn den svenska skolan och dess religionsundervisning.