Detta arbete handlar om idrott och rörelse i grundskolans lÀgre Äldrar och om hur upplevelser av idrott kan pÄverka mÀnniskors instÀllning till fysisk aktivitet. I arbetet har en enkÀtundersökning som omfattat 69 elever i Ärskurs tvÄ till fem genomförts. Syftet Àr att undersöka vad eleverna har för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och hur de ser pÄ innehÄllet. I undersökningen har Àven intervjuer med skolans rektor och en fritidspedagog genomförts. Syftet med intervjuerna Àr att ta reda pÄ dessa betydelsefulla personers instÀllning till Àmnets innehÄll och hur de arbetar för att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen.

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Pettersbergsskolan har sedan början av ?90 talet Är tillbaka varit att betrakta som en problemskola. Oro, skadegörelse och vÄld har kommit och gÄtt i vÄgor. SÄ vad kan man göra Ät problemet. Kan man genom en djupare förstÄelse av bakomliggande faktorer arbeta mer effektivt mot det beteende som ungdomar med svaga sociala band och lÄg sjÀlvkontroll visar upp? En del av skolans problembild hör samman med det bostadsomrÄde som den fÄr sina elever frÄn.

Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn ett sprÄksociologiskt perspektiv, undersöka eleversoch vuxnas attityder till det fula sprÄket i skolan. Informanterna Àr elever och vuxna som Àr verksamma inom Ärskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkÀter som metod, dÀr 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar Àven till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och Ärskurserna samt elever jÀmfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula sprÄket varierar beroende pÄ just kön och vilken Ärskurs de tillhör.

Trots att skolan har lÀrande som sitt gebit vet man inte sÀrskilt mycket om förutsÀttningarna för dess organisatoriska lÀrande, vilket anses nödvÀndigt för en organisations utveckling. Jag har dÀrför valt att undersöka och identifiera de faktorer som Àr rimliga att anta att man kan applicera pÄ skolans verksamhet - trots att den som organisation skiljer sig frÄn vinstdrivande företag genom exempelvis begrÀnsade ekonomiska resurser och komplexa organisationsstruktur. Den metod jag har valt Àr en kvalitativ litteraturstudie och i min teorigenomgÄng beskriver och förklarar jag begreppen organisation, lÀrande pÄ individ- och gruppnivÄ samt lÀrande organisation. DÀrefter redogör jag, utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv, hur en lÀrande organisation kan uppnÄs. I min analys diskuterar jag sedan hur dessa förutsÀttningar kan uppnÄs i skolan utifrÄn omrÄdena kultur, organisatoriska förutsÀttningar sÄsom struktur, gruppsammansÀttningar och ledarskap, samt kommunikation och reflektion.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Föreliggande studie behandlar hur lÀrandet sker med hjÀlp av digitala lÀromedel i skolan. Rektorerna, lÀrarnas och elevernas syn stÄr i fokus för arbetet. BÄde internationella och nationella studier har pÄvisat digitala lÀromedels effekter pÄ lÀrandet. Syftet med studien Àr att ge förstÄelsen av hur digitala lÀromedel pÄverkar lÀrandet samt att belysa digitala lÀromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri bestÄr av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lÀrare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lÀrare och elever talar om sprÄk i nÄgra givna skönlitterÀra texter samt vilka ord de anvÀnder nÀr de gör det. Jag har sedan gjort en text- och diskursanalys för att se hur diskursiva praktiker i en skolkontext pÄverkar informanternas lÀsning av texten. Jag har ocksÄ diskuterat huruvida informanterna anvÀnder ett metasprÄk nÀr de talar om de skönlitterÀra texterna samt vidrört frÄgan om den enligt vissa lÀgre prioriterade sprÄkliga delen i skolans svenskÀmne. Resultatet visar pÄ att eleverna och lÀrarna anvÀnder fÄ metasprÄkliga begrepp men överlag har god metasprÄklig förmÄga. Mönster av hur man talar om skönlitterÀr text i skolan kan urskiljas, dÀr vÀrderingar och subjektiva bedömningar spelar in.

VÄrt samhÀlle Àr till stor del genomsyrat av skriftsprÄket. I vardagen möter vi stÀndigt det skrivna sprÄket, det finns dock mÄnga mÀnniskor som har svÄrigheter att lÀsa och skriva. Forskning kring lÀs- och skrivsvÄrigheter kÀnns dÀrför som ett stÀndigt aktuellt Àmne. Ur ett didaktiskt perspektiv pÄgÄr utveckling för hur skolan skall kunna hjÀlpa dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. Skolan har ett mÄl som innebÀr att skapa en skola för alla.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som Àr outforskad och som fÄngat vÄrt intressetill denna studie. Studien ger Àven kunskaper till all personal inom skolan som pÄ nÄgot sÀttbemöter eleverna. Vi har valt att utgÄ ifrÄn elevernas perspektiv dÀr elever frÄn Ärskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrÄn ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom omrÄdet har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket Àr nÄgot som stÀndigt förekommer pÄden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har anvÀnt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, nÀr ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnÀrvaro/frÄnvaro.Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer utifrÄn en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

VĂ„ren 2008 startade pĂ„ ett naturbruksgymnasium ett förbĂ€ttringsprojekt kallat ?Ökad mĂ„luppfyllelse 2008-2010?. Projektets utgĂ„ngspunkter Ă€r att skolan under en tvĂ„Ă„rsperiod aktivt ska arbeta för att öka andelen elever pĂ„ Naturbruksprogrammet som nĂ„r mĂ„len i de kurser som ingĂ„r i deras studieplan. De mĂ„l som anges i projektplanen Ă€r att fler elever ska nĂ„ betyget godkĂ€nd eller bĂ€ttre i samtliga kurser och att de i större utstrĂ€ckning ska göra det inom ramen för kurstiden. Betygens likvĂ€rdighet ska kvalitetssĂ€kras och resultaten följas upp bĂ€ttre.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elevers frukostvanor ser ut samt om det finns nÄgot samband mellan en bra frukost och goda skolprestationer hos elever i skolan. Undersökningen genomfördes pÄ grundskolor i LuleÄ och SkellefteÄ kommun under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (vfu), hösten 2005. Eleverna Àr mellan sex och sju Är gamla varav fjorton flickor och sjutton pojkar. VÄr empiriska studie grundar sig pÄ enkÀter till elever. EnkÀterna anvÀndes som underlag för att kunna identifiera vilka elever som Ät bra respektive mindre bra frukost.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare i Är 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsÀtt rÄder eller om lÀrarna fortfarande Àr bundna till gamla traditionella syn- och arbetssÀtt. NÄgonting vi ocksÄ undersökte var vilka arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de sÄg pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. För att fÄ fram data till vÄrt arbete anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolans Är 1-3. Det som framkom i vÄr undersökning var att lÀrarna hade olika syn pÄ hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.