Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartlÀggningen har vi kunnat synliggöra klimatet pÄ skolan och föreslagit olika sÀtt att förÀndra detta i positiv riktning. De metoder som anvÀnds i studien Àr kvalitativa och de bestÄr av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med förÀldrar och elever frÄn skolan. Resultaten visar bland annat att mÄnga förÀldrar uppfattar rasterna som ett osÀkert omrÄde för eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger pÄ Foucaults teori om makt som belyser samhÀllets och lÀrarnas starka position kring maktutövandet i förhÄllande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell anvÀnds för att stödja synen pÄ hur miljön runt barnet pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien utgÄr frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lÀrarnas uppfattningar. LÀrarna nÀmner vilka barn de uppfattar Àr i behov av stöd och de ger förslag pÄ hur resurserna kan tas tillvara pÄ.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet. VÄr bedömning Àr att ledningen pÄ skolan har den kunskap som krÀvs för att fÄ mÄlstyrningen att fungera men dÄ personalen inte alltid Àr med att sÀtta mÄlen kan det brista vid implementeringen.

En ny skola för Ärskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan Àr delvis riven pÄ grund av de fukt- och mögelskador som upptÀckts. Mitt projekt Àr en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma bÄde mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lÀrare och övrig personal. Det Àr en stor arbetsplats i en liten kommun.Sedan tidigt i projektet har essÀn 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young pÄverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan.

Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.            Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.

Rapporten bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre lÀrare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lÀrare och elever har gÀllande social trygghet i skolan och den tar sin utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts pÄ det frÀmjande arbetet för en bra klassrumsatmosfÀr och utvecklingen av elevens sjÀlvkÀnsla. Studien visar att lÀrare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det Àr en komplicerad tillvaro som Àr svÄr att beskriva. Det frÀmjande arbetet för elevers positiva sjÀlvkÀnsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för lÀraren och Àr svÄrt att definiera i specifika handlingar.

Undersökningen behandlar demokratins framvÀxt i skolan samt lÀrarnas syn pÄ vad det innebÀr att arbeta pÄ ett demokratiskt sÀtt med elever. Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram och följa lÀroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns nÄgot samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har Àven lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat Ätta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika lÀroplaners historia.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lÀrarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel Àr essentiella delar i geometriundervisningen och har sÄ varit under hela skolans historia. Det gÀller att anvÀnda materielen pÄ rÀtt sÀtt för att fÄ ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gÀllande begreppen Àr vaga och ofullstÀndiga. Deras resultat var sÀmre Àn vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om pedagoger kÀnner till Àndringen i skollagen Är 2003, som innebÀr att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill ocksÄ undersöka om pedagogerna lever upp till detta mÄl och hur de i sÄ fall anvÀnder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till lÀroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi nÄgra skillnader eller likheter mellan tvÄ kommuner, Eksjö och Hjo?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en enkÀtstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, frÄn förskoleklass och upp till Ärskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar pÄ att pedagoger i bÄda kommunerna anvÀnder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla kÀnner till Àndringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de lÀngre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.

Elevers instÀllning till historia Àr mÄnga gÄnger negativ. Eleverna tycker inte att historieÀmnet kÀnns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssÀtt för att fÄ elever mer intresserade av historia. Vi ville Àven fÄ kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor utifrÄn en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmÀssigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgÄende förstod sagans innehÄll och budskap, medan en elev behövde lÀngre tid pÄ sig att se sambandet och förstÄ sagans budskap, det vill sÀga den vÀrdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever sÄg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och vÀrderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien Àr en gjord genom en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt vÀrdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt beskriva och motivera varför de vÀrderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhÄller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkÀtstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att vÀrdera regler som har med relationer att göra högre Àn andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar ocksÄ att vÀrderas högt. Regler som rör etikett Àr de regler som vÀrderas lÀgst.

I vÄrt examensarbete valde vi att belysa stress som Àr ett fenomen som har brett ut sig till alla samhÀllskategorier och kommit lÄngt ner i Äldrarna. Som gymnasielÀrare möter man dagligen ungdomar som pÄstÄr att de Àr stressade och uppvisar tecken pÄ psykosomatiska besvÀr. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det föreligger nÄgon stress bland gymnasieelever idag med utgÄngspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvÀr som Àr relaterade till den. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av följande tre frÄgestÀllningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvÀr, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vÄr undersökning ligger pÄ skolan, hemmet och fritiden.

Syftet med den hÀr studien var att belysa i vilken utstrÀckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hÀlsa, begrÀnsat till övervikt och fetma. LÀroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förstÄelse kring att sÀttet att leva pÄverkar den egna hÀlsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lÀrare samt en rektor. Rektorer frÄn sju andra skolor fick dessutom besvara enkÀtfrÄgor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den hÀr studien anser att de arbetar aktivt i frÄgan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.