Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv Àr dÀrmed kÀrnan i studien. Vikten ligger pÄ elevernas uppfattning om sin tid pÄ introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna Àr enade i sin syn pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv Àr dÀrmed kÀrnan i studien. Vikten ligger pÄ elevernas uppfattning om sin tid pÄ introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna Àr enade i sin syn pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Under de senare Ären har rapporter visat pÄ att de psykosociala arbetsmiljöproblemen Àr framtrÀdande inom skolan och lÀrare Àr en av de yrkesgrupper dÀr de flesta lÄngtidssjukskrivningarna beror pÄ stress. Vidare tillhör lÀrare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sÀmst socialt stöd, vilka alla Àr faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket Àr var femte lÀrare Àr idag i riskzonen för allvarlig ohÀlsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremÄl för omfattande förÀndringar, den sÄ kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, fÀrre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesÀttning och nya arbetsformer. LÀrare upplever att förÀndringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden anvÀnds igymnasieskolan. Vi anvÀnde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vÄr definition tiden mellanen lektions start och slut) endast var nÄgra fÄ minuter kortare Àn den schemalagda tiden.Vidare var uppdelningen av den tid som lÀraren undervisade hela klassen och den tid someleverna arbetade sjÀlvstÀndigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster pÄverkade inteundervisningstiden nÀmnvÀrt. Under tid för eget arbete lÀmnade ett större antal eleverklassrummet och var frÄnvarande under betydligt lÀngre tid.

Dagens svenska samhÀlle krÀver en individualisering pÄ alla plan. Skolan Àr hÀr ett av de viktigaste omrÄdena för denna individualisering och i Lpo 94 stÄr att lÀsa att man ska utgÄ frÄn alla elevers erfarenheter, förutsÀttningar och behov. Syftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lÀrare och tre rektorer frÄn skolan och lÀst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering Àr ett vÀldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.

En lagÀndring förmodas antas och börja gÀlla den första juli i Är som ger papperslösa rÀtt till skola. MÄnga av oss lÀrarstudenter kommer att möta papperslösa elever och det finns oerhört lite forskning pÄ hur papperslösa elever kan inkluderas i skolan. Men det finns papperslösa elever som sitter pÄ vÀrdefulla kunskaper om hur papperslösas skolgÄng ser ut. DÀrför undersöks i detta examensarbete papperslösa formella och substantiella tillgÄng till gymnasieskolan. En diskussion förs kring vilket sÀtt elevernas situation som papperslösa pÄverkar deras tillgÄng till skola.

Mot bakgrund av datorns och ITs historia bÄde i allmÀnhet och i skolan i synnerhet, Àr syftet med detta arbete att ge en bild av hur lÀrare uppfattar IT i skolan. FrÄgestÀllningar som behandlas Àr vilka mÄl lÀrarna har med datorundervisningen och vilka skÀl de har att anvÀnda IT eller inte anvÀnda IT i undervisningen och om detta pÄverkat lÀrarrollen och lÀrandet. I arbetet ingÄr en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lÀrare verksamma i Ärskurserna 4-6. Huvudresultaten Àr att det finns tvÄ olika mÄl med datorundervisningen, ett dÀr sjÀlva hanteringen av maskinen Àr det viktigaste och ett dÀr mÄlet Àr att göra datorn till ett hjÀlpmedel för eleven. LÀrarnas huvudskÀl till datoranvÀndning Àr att ge alla elever samma bas att stÄ pÄ och det starkaste skÀlet till att inte anvÀnda datorn Àr att det Àr svÄrt organisatoriskt.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett Àmnesöverskridande arbete pÄ industriprogrammet med inriktning mot TrÀteknik. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Àmnesöverskridande arbete. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som bestÄr av fyra lÀrare, pÄ ett industriprogram sÄg pÄ ett sÄdant arbete. Jag har Àven intervjuat platschefen för att fÄ skolledningens syn pÄ Àmnesöverskridande arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att förutsÀttningarna finns för ett Àmnesöverskridande arbete. De jag intervjuade sÄg positivt pÄ möjligheterna för ett Àmnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna sÄg har med tid och samordning att göra.

Det finns elever som vÀljer bort skolan, vÀljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra gÄr inte till skolan alls. Orsakerna Àr mÄnga och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhÀllet dÄ frÄnvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vÄrt framtida samhÀlle. Skolan mÄste hÀr kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort frÄn skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnÀrvaro. För detta behöver skolan först och frÀmst ha en likvÀrdig syn pÄ frÄnvaro som ett riskbeteende, oavsett Äldersgrupper pÄ eleverna eller var i landet skolan Àr belÀgen.

Skollag och lÀroplaner gör gÀllande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bÀttre Àn manliga i alla Àmnen utom idrott och hÀlsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad Àn killar stress i skolan. Kön tycks alltsÄ ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i sÄ fall ser ut och vilka konsekvenser de dÄ fÄr.

Skollag och lÀroplaner gör gÀllande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bÀttre Àn manliga i alla Àmnen utom idrott och hÀlsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad Àn killar stress i skolan. Kön tycks alltsÄ ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i sÄ fall ser ut och vilka konsekvenser de dÄ fÄr.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en större inblick i vad utomhuspedagogik innebÀr. Vi ville ta reda pÄ fördelar och nackdelar med metoden och hoppas dÀrmed att vi som framtida pedagoger kan utveckla och förbÀttra arbetet med utomhuspedagogik. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik anvÀnds i skolorna och hur pedagogerna ser pÄ anvÀndandet av metoden. VÄr studie har genomförts vid tre skolor i sydvÀstra Sverige. PÄ varje skola har vi intervjuat tre pedagoger som arbetar med de yngre Äldrarna.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa fÄr för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag ocksÄ belysa hur arbetet med jÀmstÀlldhet kan bedrivas pÄ olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock pÄpeka att det Àr jÀmstÀlldheten mellan elever i skolan som jag har tittat pÄ, inte mellan lÀrare eller annan personal pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisar jag nÄgra olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lÀrare, skolan och elever pÄ olika sÀtt pÄverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur sprÄk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartlÀggningen har vi kunnat synliggöra klimatet pÄ skolan och föreslagit olika sÀtt att förÀndra detta i positiv riktning. De metoder som anvÀnds i studien Àr kvalitativa och de bestÄr av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med förÀldrar och elever frÄn skolan. Resultaten visar bland annat att mÄnga förÀldrar uppfattar rasterna som ett osÀkert omrÄde för eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger pÄ Foucaults teori om makt som belyser samhÀllets och lÀrarnas starka position kring maktutövandet i förhÄllande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell anvÀnds för att stödja synen pÄ hur miljön runt barnet pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien utgÄr frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lÀrarnas uppfattningar. LÀrarna nÀmner vilka barn de uppfattar Àr i behov av stöd och de ger förslag pÄ hur resurserna kan tas tillvara pÄ.