Den hÀr uppsatsen handlar om skolans kris och katastrofberedskap. Undersökningen bestÄr i att ta reda pÄ om skolan och lÀrare Àr redo att möta elever i en traumatisk kris och om skolan tagit till sig Skolverkets (2000) uppmaningar hur man kan förbereda sig inför en traumatisk kris. Genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolpersonal har undersökningen genomförts. Resultatet visar att lÀrarnas relationer till eleverna Àr viktiga i krishanteringsarbetet samt förÀldrarnas och rektorns roll. LÀrarna behöver stöd för att kunna vara tillhands för de elever som behöver stöd.

Objektet för min studie Àr Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning pÄ en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen Àr att genom en kvalitativ undersökning titta nÀrmare pÄ hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. UtgÄngspunkten Àr att liknande grupper som arbetar mot rasism Àr sÀllsynta i svenska skolor. DÀrför Àr det speciellt intressant att titta nÀrmare pÄ hur det kommer sig att Pow-Wow startades pÄ skolan och varför verksamheten har kunnat överleva sÄ lÀnge. För att kunna besvara dessa frÄgor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de tvÄ lÀrare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första Är.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur kreativt tÀnkande utvecklas i skolan samt hur lÀrarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmÄga frÀmst i icke estetiska Àmnen. Skolans styrdokument Lgr 11 stÀller krav pÄ utveckling av den kreativa förmÄgan, ett uppdrag som uppmanar till att frÀmja elevernas lÀrande för att dÀrigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna mÄste uppmuntras att utveckla och anvÀnda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytÀnkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjÀlp av ny och Àldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förstÄelse och tolkning av den kreativa processen i allmÀnhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fÄtt inblick i hur lÀrarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och dÀrtill Àven hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat frÄn denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har lÀst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns nÄgra kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lÀr ut det kreativa tÀnkandet. LÀraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tÀnkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tÀnkande..

Den största förÀndringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lÀrare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mÀta elevers och lÀrares attityder till valfriheten i skolan. Den bestÄr av ett antal pÄstÄenden som elever och lÀrare skall instÀmma i eller ta avstÄnd frÄn pÄ en femgradig skala. Vi valde att genomföra vÄr enkÀtundersökning pÄ totalt fem gymnasieskolor i tre skÄnska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillÀgnat sig en bred kompetens. I den hÀr studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lÀrares och rektorers syn pÄ specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens anvÀnds? ? Hur anvÀnds specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien Àr kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Denna studie handlar om att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet arbetar med och tolkar kunskapskraven i idrott och hÀlsa samt se utifrÄn kunskapskraven vilka betygsmoment lÀrarna anser viktiga och hur betygsÀttningen ska ske. Studien har ocksÄ undersökt hur lÀrare uppfattar stödet frÄn skolan och Skolverket i sitt arbete med att tolka kunskapskraven. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod. Empirin bestÄr av intervjuer med sex lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn tre olika skolor i tre lÀn i södra Sverige. Resultatet frÄn intervjuerna visade sig att lÀrarnas arbete har varit svÄrt dÄ de bland annat inte fÄtt mycket stöd frÄn skolan och Skolverkets material har inte varit till stor hjÀlp med tolkningen av kunskapskraven och begreppen. De har arbetat kollegialt dÀr de gemensamt har diskuterat kunskapskraven och vilka betygsmoment de vill bedöma eleverna i.

Examensarbetet handlar om skolans vÀrdegrund, vad vÀrdegrunden innehÄller och hur detta innehÄll kan anvÀndas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehÄllet i vÀrdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frÄgor vi stÀllde var, om en undervisning som pÄ ett medvetet sÀtt behandlar vÀrdegrundens innehÄll ökar elevernas förmÄga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina stÀllningstaganden. Dessutom stÀllde vi frÄgan, hur lÀrarna förhÄller sig till arbetet med och innehÄllet i den vÀrdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. VÄrt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

Denna studie handlar om svenska lÀrare som pÄ ett eller annat sÀtt tagit sig utomlands och som arbetar pÄ svenska skolor utomlands. Valet av Àmne utgÄr ifrÄn dels ett intresse för Àmnet och nyfikenhet till motiven att flytta, dels ett egenintresse för arbete pÄ svenska skolor utomlands dÀr det Àr intressant att veta hur lÀrare gick tillvÀga. För att fÄ svar pÄ dessa forskningsfrÄgor anvÀndes det fenomenografiska perspektivet med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer. Fyra gymnasielÀrare kom att intervjuas och materialet har sedan transkriberades och analyserats utifrÄn det fenomenografiska perspektivet. Med utgÄngspunkt i den resulterande empirin skapades sÄledes kategorier utifrÄn de uppfattade fenomen och motiv som lÄg bakom flytten frÄn Sverige.

För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever frÄn naturvetenskapsprogrammet pÄ en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. NÄgra av eleverna i min undersökning sitter vÀldigt lÄng tider med lÀxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan nÄgot annat nÀr de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhÄller vikten av bra lokaler och tillgÄngen pÄ datorer i skolan om man skall anvÀnda tiden under hÄltimmar och lÄnga raster till skolarbete. Det jag kommer fram till Àr att de elever i min undersökning som kÀnner sig nöjda med sin tidsanvÀndning oftast inte Àr lika stressade som de elever som sÀllan Àr nöjda.

VÄrt övergripande syfte har varit att utifrÄn vÄr litteraturstudie undersöka hur lÀrare ser pÄ arbetssÀttet temaarbete. Vi ville fÄ en inblick i hur och varför man arbetar med tematiskt arbete i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, och vad lÀrare i skolan har för uppfattningar och erfarenheter om arbetssÀttet. Som forskningsmetod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ forskning genom intervjuer för att fÄ trovÀrdiga och innehÄllsrika svar. För att vi skulle fÄ en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssÀttet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram tills idag. Det finns arbetssÀtt som har funnits med i alla lÀroplaner och som Àven finns med i arbetssÀttet temaarbete och de Àr: elevinflytande, Àmnesövergripande, Äldersintegrerat och olika undervisningskonstellationer.

Som blivande lÀrare har vi mÄnga gÄnger funderat pÄ om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fÄtt betydelsen att vara en social företeelse som innebÀr gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev dÀrmed att utröna vad det Àr som gör att elever kÀnner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebÀr. Studien Àr baserade pÄ en narrativ metod dÀr tolkning av elevers berÀttelser om gemenskapen i skolan Àr en del av arbetet.

Som blivande lÀrare har vi mÄnga gÄnger funderat pÄ om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fÄtt betydelsen att vara en social företeelse som innebÀr gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev dÀrmed att utröna vad det Àr som gör att elever kÀnner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebÀr. Studien Àr baserade pÄ en narrativ metod dÀr tolkning av elevers berÀttelser om gemenskapen i skolan Àr en del av arbetet.