DÄ den psykiska ohÀlsan i skolan ökar, blir arbetet med konflikthantering allt viktigare. Det Àr ocksÄ sÄ att i mÄnga situationer Àr det oundvikligt att undfly konflikter. Eftersom arbetet med konflikthantering Àr mycket tids- och energikrÀvande, var syftet med denna studie, att undersöka hur lÀrarna upplever detta arbete. Syftet var Àven att se vilka konflikthanteringsmetoder som finns och anvÀnds. Studien Àr gjord med en kvalitativ metod, dÀr tolv lÀrare intervjuades med hjÀlp av sex semistrukturerade frÄgor.

VÄrt arbete handlar om att lyfta fram bilder av specialpedagogik, men specialpedagogik Àr ett brett och tvÀrvetenskapligt Àmne och dÀrav Àr bilderna inte helt klara. Skolans arbete med specialpedagogik har förÀndrats frÄn att vara exkluderande av elever som inte ansetts passa in i normalitetsmallen till att numera vara inriktat pÄ inkludering av elever i det ordinarie klassrummet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare och pedagoger pÄ en friskola som vi fÄtt reda pÄ har varit i förÀndringsarbete med bland annat specialpedagogiken pÄ skolan. Specialpedagogiken Àr i dagens skola en stor del som lÀrare mÄste förhÄlla sig till pÄ nÄgot sÀtt. Intresse och kunskap inom specialpedagogik kan variera i stor grad, men specialpedagogiken Àr inget som lÀrare inte kommer i kontakt med i skolan.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att visa och ge förslag pÄ hur man pÄ ett tematiskt sÀtt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mÀnskliga rÀttigheter. Med hjÀlp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya lÀroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare Är i Àmnena historia, svenska och samhÀllskunskap. Planeringen strÀcker sig över fem veckor och har varierande moment sÄsom teoretiska förelÀsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lÀrstilar. Utvecklingsarbetet vilar pÄ följande tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka didaktiska aspekter Àr viktiga i ett tematiskt arbete om mÀnskliga rÀttigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgÄngspunkt i mÄlen i lÀroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sÄdant arbete, pÄ ett didaktiskt sÀtt, fÄ eleverna att bli medvetna om Àmnet historia?.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av fyra frÄgor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? PÄ vilket sÀtt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen pÄverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vÄr undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill sÀga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass dÀr pedagogerna Àr verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet dÀrför kommer vi att jÀmföra förskoleklassen med skolan i vÄrt arbete. Tidigare forskning har hÀmtats frÄn bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, SÀljös sociokulturella perspektiv med mera.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vÄr praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade Ätta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde Àven tre intervjuer med lÀrare pÄ skolan för att ta del av deras syn pÄ barn och stress.

Datorn Àr en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme fÄr den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda pÄ hur, om och varför datorn anvÀnds inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vad ser lÀrarna för skÀl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur fÄr lÀrarna sina kunskaper om datoranvÀndning, Àr delar jag ocksÄ Àmnar undersöka.Jag har riktat in mig pÄ lÀrarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, verksamma pÄ fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad lÀroplanen sÀger samt vilka möjligheter och barriÀrer som datorn har mött under vÀgen in i skolan. Jag har lagt min utgÄngspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta.

Romer Àr oftast överrepresenterade nÀr det gÀller skolk. Syftet med den hÀr fallstudien Àr att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer nÀrmre mÄlen i de olika skolÀmnena. Fyra frÄgor stÀlldes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger pÄ skolkproblemet? PÄ vilket sÀtt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod anvÀnde jag kvalitativa intervjuer samt enkÀter, men Àven noggrann genomgÄng av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrÄn tre ÄtgÀrder.

Varje elev i den svenska skolan har rÀtt att fÄ kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta Àr stadgat i den svenska Skollagen och i lÀroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt. Elevinflytande och delaktighet i skolan Àr positiva hÀlsofrÀmjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att sjÀlva fÄ pÄverka sin situation och dÀrmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur Ätta grundskoleelever frÄn Äk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lÀrande för hÄllbar utveckling pÄ olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat pÄ skolornas arbete, utan ocksÄ pÄ förÀldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig pÄ intervjuer av tre pedagoger, en pÄ varje skola, och en enkÀtstudie genomförd med förÀldrar till barnen pÄ skolorna. Min hypotes har varit att Àven hemmet prÀglas av skolans hÄllbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frÄgestÀllningar som varit centrala för detta examensarbete Àr: Tycker förÀldrarna att det Àr viktigt att deras barn fÄr kunskap om hÄllbar utveckling genom skolan? Anser förÀldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? MÀrker förÀldrar till barnen pÄ Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man Àndrat nÄgra vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende pÄ elevens Älder och ser det annorlunda ut pÄ en landsortsskola jÀmfört med en tÀtortsskola? Det empiriska resultatet stÀlls mot idéerna för lÀrande för hÄllbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförÀndring.

Intentionerna med vÄr undersökning har varit att undersöka nyanlÀnda elevers respektive lÀrarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsÀttningar och behov, samt hur de kÀmpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver Àven lÀrarnas tankar om elevernas behov. I vÄr slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det Àr mycket som behöver bli bÀttre i skolan. Vi efterlyser bÀttre samarbete mellan förberedelseklasslÀrarna och övriga personal i skolan, samt bÀttre kontakt med modersmÄlslÀrare och förÀldrar.

I samtal om vÄra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den mÄlrelaterade skolans förordningar. VÄr iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsÀttning. Den omfattar Àven den dagliga verksamhetens utformning med hÀnsyn till kunskapsbegreppet sÄsom det formuleras i de lÀro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vÄr syn pÄ bedömning. Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa om styrdokumenten stÀmmer överens med den vardag i vilken lÀrare bedömer elever utifrÄn skolans styrdokument och traditioner som pÄ lokal nivÄ formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avstÄndet mellan dokument och praktik genom stÀndiga samtal.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka elevers uppfattningar av vad mobbning innebÀr. Jag Àr Àven intresserad att ta reda pÄ om mobbning förekommer pÄ skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande ÄtgÀrder som skolorna genomför till att förebygga mobbningens uppkomst Àr ocksÄ en intressant aspekt som jag har undersökt. Den hÀr studien Àr en empirisk studie som Àr grundad pÄ individuella intervjuer och fokusgrupper. En utlösande faktor till att mobbning uppstÄr Àr att elever anmÀrker pÄ olikheter hos varandra. Att vara olik de andra Àr att avvika frÄn normen.

Det övergripande syftet för studien Àr att identifiera och kartlÀgga elevers arbetssÀtt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sÄdan praktik i relation till elevers lÀrande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebÀr förÀndringar i lÀrandeprocessen. Det finns dÀrför behov av att öka förstÄelsen för hur lÀrandet gÄr till nÀr IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förÀndrat arbetssÀtt för eleven. Förstudien pÄvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssÀtt för eleven. TvÄ teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.