I arbetet undersöks lÀrarrollens yrkesroll inom skolans vÀrld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD stÄr för ?obsessive compulsive disorder? och det innebÀr mÀnniskor som lider av ett tvÄngssyndrom och tvÄngstankar. FrÄgor som arbetet Àmnar besvara Àr: Hur mÀrker man om ett barn lider av OCD? Vilka Àr de utmÀrkande symptomen? Finns det nÄgon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det nÄgon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjÀlpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet bestÄr i att ta reda pÄ vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lÀrare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lÀrande samt hur man kan kÀnna sig om man lider av syndromet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod nÀr vi har intervjuat mÀnniskor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. VÄr slutsats har varit att vi har fÄtt reda pÄ vad man ska ha i Ätanke nÀr man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohÀlsa samt vad det innebÀr att lida av syndromet..

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Tusentals flickor och unga kvinnor mördas varje Är i hederns namn. Under de senaste Ären har begrepp som hedersmord, hedersrelaterat vÄld eller hederskultur som det Àven kallas, diskuterats mycket i svensk media. Förebyggande arbete har visat pÄ att det finns nyanser i flickornas beteenden som kan tyda pÄ hedersförtryck. NÄgot som skolan har ett ansvar att bÄde förebygga och motverka. Syftet med uppsatsen var att fÄ en djupare förstÄelse kring Àmnet hedersrelaterat vÄld och vad mÀnniskor som drabbats av det upplevt.

Ett rörelsehinder inskrÀnker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande Àven pÄ social nivÄ. Dans Àr ett Àmne i skolan dÀr man interagerar och fÄr möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. FrÄgestÀllningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?FrÄgan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgÄr att dans, som fokuserar pÄ den funktionella kroppen, har förmÄga att fÄ de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att Ästadkomma i stÀllet för att lÀgga fokus pÄ funktionsnedsÀttningen. Det framkommer ocksÄ att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlÀrningsförmÄgan och kunskapsnivÄn höjs.

Ett rörelsehinder inskrÀnker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande Àven pÄ social nivÄ. Dans Àr ett Àmne i skolan dÀr man interagerar och fÄr möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. FrÄgestÀllningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?FrÄgan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgÄr att dans, som fokuserar pÄ den funktionella kroppen, har förmÄga att fÄ de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att Ästadkomma i stÀllet för att lÀgga fokus pÄ funktionsnedsÀttningen. Det framkommer ocksÄ att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlÀrningsförmÄgan och kunskapsnivÄn höjs.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ hur en mÄngkulturell skola bemöter mÄngfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Det hÀr Àmnet ses som aktuellt dÄ mÄnga skolor idag har en mÄngfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser pÄ den mÄngkulturella skolan har vi Àven valt att ta reda pÄ deras syn pÄ skolan samt hur dem ser pÄ begreppet mÄngfald. Dessa frÄgor bör stÀllas för att kunna ta reda pÄ hur skolan sedan bemöter mÄngfalden och om pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som Àr i form intervjuer.

I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.

SAMMANFATTNINGBakgrundEfter att ha vistats ute i verksamheten, bÄde som vikarie och lÀrarstudent inom idrott och hÀlsa, har vi uppmÀrksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vÄr empiriska studie hoppas vi fÄ svar pÄ varför det förhÄller sig sÄ. Det kommer Àven att framgÄ hur idrottslÀrare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen sÄ kanske det behövs en förÀndring dÀr elever och lÀrare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.SyfteSyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lÀrarperspektiv, dÀr vi tar reda pÄ hur elever och lÀrare upplever dans i skolan. Vi vill Àven ta reda pÄ hur idrottslÀrare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla dansen?MetodUppsatsen bygger pÄ en teoretisk och en empirisk undersökning.

Friluftsliv tÀcker en stor del av det centrala innehÄllet i Lgr11 i Àmnet idrott och hÀlsa. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av idrottslÀrarnas syn pÄ, och vision med friluftsverksamheten i skolan, hur den egentligen ser ut samt vad lÀrarna anser behövs för att visionerna ska uppfyllas. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför: Hur uppfattar lÀrarna att friluftsundervisningen ser ut i skolan idag? Vad Àr lÀrarnas vision av friluftsundervisningen? Vad behövs enligt lÀrarna göras för att visionerna ska uppfyllas?Undersökningen har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med idrottslÀrare som arbetar pÄ högstadiet. Dessa har sedan transkriberats och analyserats.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

Inom det svenska skolvÀsendet finns det en rad bestÀmmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestÀmmelser Äterfinns i den dagsaktuella lÀroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör sjÀlv vilket material/lÀromedel som skall anvÀndas i undervisningen, dÄ det finns ett stort utbud av lÀromedel att vÀlja mellan. Det valda lÀromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det Àr dÀrför viktigt att det Àr det mest lÀmpliga lÀromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som stÀlls pÄ undervisningen..

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att försöka finna förstÄelse och orsaken till att trots att det Ärligen utbildas fler kvinnliga kockar Àn manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, Àr det vÀldigt fÄ kvinnor som arbetar som kock pÄ restaurang. Vilket mynnar ut i frÄgor som berör den kvalitativa jÀmstÀlldhetsaspekten i sÄvÀl skolmiljö som arbetsmiljö. För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att anvÀnda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förstÄelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag anvÀnde mig Àven av enkÀtfrÄgor stÀllda till elever och för att tydliggöra svaren anvÀndes fasta svarsalternativ, dessa enkÀtfrÄgor stÀlldes till kvinnliga elever pÄ restaurangutbildningen. Resultatet visar pÄ att skolan mer aktivt och lÄngsiktigt bör arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förstÄelse av skolans arbete.

SammanfattningDet hÀr arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation frÄn skolkuratorers perspektiv, medbetoning pÄ den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att anvÀnda humankapitalteorin, Àr tankenatt förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö pÄverkar kuratorerpositivt och negativt. Genom en kvantitativ enkÀtstudie som skolkuratorer inom tvÄ lÀn fick svara pÄ,kunde svaren analyseras och förstÄs i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien kÀnner att de inte kanleva upp till skollagen och att det saknas ramar och förstÄelse över hus skolkuratorerna inomelevvÄrden ska arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande med de psykosociala frÄgorna inom skolan..

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever Àr skyldiga att gÄ i skolan, det blir pÄ sÄ vis extra viktigt att varje elev kan sig kÀnna sig trygg och sedd nÀr denne för varje dag kommer till skolan vilket Àr ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet Àr att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda pÄ hur blivande lÀrare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlÀrning. Arbetet Àr utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det Àr en förutsÀttning för elevers vÀlmÄende i skolan, vilket i sin tur stÄr i relation till elevers inlÀrning. Undersökningar visar Àven att det inte rÄder ett önskvÀrt klimat pÄ skolor idag, vilket Àr ytterligare ett motiv för att lyfta fram omrÄdet.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lÀrare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lÀrare grundades pÄ ett troligt intresse för frÄgestÀllningen inom mÄlgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen frÄga som skickades ut till 358 lÀrarstudenter via mail.

Syftet med denna studie Àr att göra en komparativ studie av hur tvÄ grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrÄn mobbningsproblematik. Detta för att mÄnga skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot krÀnkande behandling. De lagar och den lÀroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas ocksÄ upp utifrÄn olika forskare och författares perspektiv.Rektorer, kuratorer och lÀrare frÄn skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett sÄ kallat motpolsurval, dÄ den ena skolan hade sjÀlvbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen fungerade vÀl, medan den andra skolan hade sjÀlvbilden att arbetet behövde utvecklas.Studien har utgÄtt frÄn en sÄ kallad implementeringsteori som tar fasta pÄ huruvida aktörerna, som i detta fall Àr informanterna, förstÄr, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen.