VÄr erfarenhet Àr att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever nÀr problem uppstÄr, snarare Àn att titta pÄ hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp pÄ organisation, resurs och miljö sÄ det kan bli en skola för alla. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn pÄ detta Àr i deras arbete och hur de arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl i grundskolan. NÀr det förs diskussioner kring En skola för alla ute pÄ vÄra skolor kan man se en tendens att bÄde lÀrare och rektorer Àr obekanta med mÄnga av de statliga styrdokumenten som reglerar rÀtten till undervisningen.VÄr teoretiska grund vilar pÄ Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. VÄr undersökning innehÄller en kvalitativ metod i form av en webbenkÀt. Respondenterna Àr pedagoger som arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl och Àr inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvĂ„g? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie RĂ„stam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde Ă€mnesomrĂ„det för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vĂ„r utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.

Syfte: Studien unders?ker skolledningens perspektiv i skolors arbete med olika h?lsofr?mjande aspekter g?llande fysisk aktivitet och h?lsosamma matvanor p? skolor i varierande socioekonomiska omr?den. Metod: Denna tv?rsnittsstudie anv?nder b?de kvantitativ och kvalitativ metod f?r att unders?ka sekund?rdata som h?mtats fr?n Generation Peps verktyg Pep Skola. Statistiska tester av kvantitativ data har gjorts f?r att unders?ka om det finns skillnader i arbetet med att fr?mja fysisk aktivitet och h?lsosamma kostvanor i skolor med h?gt socioekonomiskt index (SEI) j?mf?rt med l?gt SEI. Det har ocks? unders?kts om det skiljer sig ?t i arbetet med fysisk aktivitet j?mf?rt med h?lsosam kost.

Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöver sÀrskilda ÄtgÀrder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenska klassrummet. En av dessa ÄtgÀrder som diskuteras idag Àr studiehandledning. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka studiehandledningen som funktion för tvÄsprÄkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda pÄ olika pedagogers och elevers syn pÄ studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda pÄ deras syn pÄ studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjÀlp av studiehandledning kan utveckla elevens sjÀlvkÀnsla, identitet och kunskaper i andra Àmnen men Àven i elevens modersmÄl och svenska.

VÄrt syfte med detta arbete var att belysa om styrda gruppsamtal under en begrÀnsad tid ledde till förÀndring i barnens kÀnsla av trygghet, gemenskap och uppskattning i klassen samt vilka dessa förÀndringar var. Vi har genomfört en studie med enkÀter, intervjuer och deltagande observationer. Intervjuer och enkÀter utfördes bÄde i början och i slutet av en femveckorsperiod. EnkÀterna genomfördes i tvÄ olika klasser med sammanlagt 29 elever i Är tre. Sex elever valdes ut som informanter till vÄr studie.

Syftet med följande arbete Àr att förstÄ en grupp lÀrares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lÀrande i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av sÄvÀl elever som lÀrare ville jag förstÄ deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken Àr det som anvÀnds i samhÀllet idag, och Àven förÀndrar vÄrt sÀtt att lÀra och att tolka vÀrlden. Den digitala tekniken bör dÀrför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter pÄ kreativiteten samt elevernas engagemang.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som Àr viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker Àr viktigt i skolan och om boendemiljön pÄverkar deras val. Malmö: lÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker Àr viktigt i skolan samt om boendemiljön pÄverkar deras val. Syftet med undersökningen Àr att belysa elevernas tankar kring detta. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka yrken tÀnker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad Àr viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende pÄ bostadsomrÄde. Metoden som vi anvÀnt i ovanstÄende undersökning Àr kvalitativa intervjuer av 12 elever i Ärskurs 5 pÄ tvÄ olika skolor.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.

Föreliggande uppsats Àr en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och förÀldrar upplevt att beslutet kring ett extra Är i skolan gÄtt till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra Äret pÄverkat eleven ÀmnesmÀssigt, kamratmÀssigt och kÀnslomÀssigt. Studien Àr genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer dÀr totalt fyra elevers och tvÄ förÀldrars livsberÀttelser fÄtt ta form. Dessa livsberÀttelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar pÄ studiens frÄgestÀllningar samt Àven utifrÄn avsikt att finna underliggande framtrÀdande teman. Studiens resultat visar att ett extra Är i skolan kan vara lyckosamt om elever och förÀldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svÄrt med ett eller ett fÄtal Àmnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svÄrigheter i skolan tyder studien pÄ att ett extra Är i skolan kan vara negativt, och att det extra Äret dÄ kan leda till en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvkÀnslan och kamratrelationer, nÄgot som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse pÄ skola och lÀrare..

Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jÀmlik skola. En studie av hur samhÀllsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar pÄ elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school).

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

FolkhÀlsan har varit ett hett debattÀmne pÄ 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, dÀr kroppen Àr i centrum. VÄra levnadsvanor har förÀndrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hÀlsa stÄr för, uppmÀrksamma vad de tvÄ senaste lÀroplanerna sÀger om hÀlsobegreppet samt belysa vad elever i Är 5 tycker och tÀnker om begreppet hÀlsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hÀlsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta omrÄde. Följande frÄgestÀllningar var utgÄngspunkt för mitt arbete:· Vad stÄr begreppet hÀlsa för? · Vilken syn hade man pÄ hÀlsa förr i tiden? · Varför bytte Àmnet idrott namn till idrott och hÀlsa?· Vad sÀger de tvÄ senaste lÀroplanerna om hÀlsobegreppet? · Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hÀlsa?I min undersökning har jag anvÀnt mig av litteraturstudier och en enkÀt.

Syftet med examensarbetet var att se om lÀrarna anser att deras arbete har förÀndrats nÄgot sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjÀlp av intervjuer med fem lÀrare pÄ en 7-9-skola. LÀrarnas arbete pÄ skolan har förÀndrats, dock inte sÀrskilt mycket dÄ flera av lÀrarna redan före IUP skrivit protokoll frÄn sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden dÀrför inte Àr sÄ stor. Den skillnad som dock finns Àr att alla nu anvÀnder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som Àr intressant i studien Àr det faktum att de intervjuade lÀrarna ofta inte direkt nÀmner att IUP Àr framÄtsyftande, nÄgot som Skolverket menar Àr det viktigaste med IUP, dock blir mÄlen som man tar fram tillsammans med elev och vÄrdnadshavare av framÄtsyftande karaktÀr..

Att det finns ett problem med att göra religionsundervisningen intressant i skolan idag kan sÀkert mÄnga hÄlla med om, och syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur bönen kan pÄverka mÀnniskor, för att kunna anvÀnda den informationen pÄ ett intressent sÀtt i religionsundervisningen i skolan. För att svara pÄ uppsatsens frÄgor anvÀnds den kvalitativa fenomenologiska metoden, den innebÀr att undersökaren fokuserar pÄ hur nÄgonting uppfattas vara och inte hur det faktiskt Àr. Genom intervjuer av troende kristna har jag tittat nÀrmare pÄ olika bönesÀtt, och de strukturer som finns kring bön samt vilken mening bönen har för den som ber. Att anvÀnda sig av bönkunskaper i religionsundervisningen möjliggör intressanta diskussioner, men Àven ge en förstÄelse av bönens betydelser för personer som praktisera bön och ett sÀtt att möjligen göra religionsundervisningen i skolan intressantare. Eftersom uppsatsen ska kunna anvÀndas i planering av religionsundervisning visa jag ocksÄ ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv för att undervisningen i skolan ska vila pÄ vetenskapliga grunder..

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling Àr och att visa hur den kan anvÀn-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har Àven gjort en granskning av rÀttslÀge. Varför ska skolor eller nÄgon annan anvÀnda medling? PÄ denna frÄga finns det flera svar. Medling Àr oftast ett snabbare sÀtt att lösa konflikter Àn den traditionella rÀttsprocessen.