VÄrt syfte med detta arbete var att belysa om styrda gruppsamtal under en begrÀnsad tid ledde till förÀndring i barnens kÀnsla av trygghet, gemenskap och uppskattning i klassen samt vilka dessa förÀndringar var. Vi har genomfört en studie med enkÀter, intervjuer och deltagande observationer. Intervjuer och enkÀter utfördes bÄde i början och i slutet av en femveckorsperiod. EnkÀterna genomfördes i tvÄ olika klasser med sammanlagt 29 elever i Är tre. Sex elever valdes ut som informanter till vÄr studie.

Syftet med följande arbete Àr att förstÄ en grupp lÀrares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lÀrande i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av sÄvÀl elever som lÀrare ville jag förstÄ deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken Àr det som anvÀnds i samhÀllet idag, och Àven förÀndrar vÄrt sÀtt att lÀra och att tolka vÀrlden. Den digitala tekniken bör dÀrför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter pÄ kreativiteten samt elevernas engagemang.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som Àr viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker Àr viktigt i skolan och om boendemiljön pÄverkar deras val. Malmö: lÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker Àr viktigt i skolan samt om boendemiljön pÄverkar deras val. Syftet med undersökningen Àr att belysa elevernas tankar kring detta. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka yrken tÀnker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad Àr viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende pÄ bostadsomrÄde. Metoden som vi anvÀnt i ovanstÄende undersökning Àr kvalitativa intervjuer av 12 elever i Ärskurs 5 pÄ tvÄ olika skolor.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.

Föreliggande uppsats Àr en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och förÀldrar upplevt att beslutet kring ett extra Är i skolan gÄtt till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra Äret pÄverkat eleven ÀmnesmÀssigt, kamratmÀssigt och kÀnslomÀssigt. Studien Àr genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer dÀr totalt fyra elevers och tvÄ förÀldrars livsberÀttelser fÄtt ta form. Dessa livsberÀttelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar pÄ studiens frÄgestÀllningar samt Àven utifrÄn avsikt att finna underliggande framtrÀdande teman. Studiens resultat visar att ett extra Är i skolan kan vara lyckosamt om elever och förÀldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svÄrt med ett eller ett fÄtal Àmnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svÄrigheter i skolan tyder studien pÄ att ett extra Är i skolan kan vara negativt, och att det extra Äret dÄ kan leda till en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvkÀnslan och kamratrelationer, nÄgot som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse pÄ skola och lÀrare..

Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jÀmlik skola. En studie av hur samhÀllsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar pÄ elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school).

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

FolkhÀlsan har varit ett hett debattÀmne pÄ 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, dÀr kroppen Àr i centrum. VÄra levnadsvanor har förÀndrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hÀlsa stÄr för, uppmÀrksamma vad de tvÄ senaste lÀroplanerna sÀger om hÀlsobegreppet samt belysa vad elever i Är 5 tycker och tÀnker om begreppet hÀlsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hÀlsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta omrÄde. Följande frÄgestÀllningar var utgÄngspunkt för mitt arbete:· Vad stÄr begreppet hÀlsa för? · Vilken syn hade man pÄ hÀlsa förr i tiden? · Varför bytte Àmnet idrott namn till idrott och hÀlsa?· Vad sÀger de tvÄ senaste lÀroplanerna om hÀlsobegreppet? · Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hÀlsa?I min undersökning har jag anvÀnt mig av litteraturstudier och en enkÀt.

Syftet med examensarbetet var att se om lÀrarna anser att deras arbete har förÀndrats nÄgot sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjÀlp av intervjuer med fem lÀrare pÄ en 7-9-skola. LÀrarnas arbete pÄ skolan har förÀndrats, dock inte sÀrskilt mycket dÄ flera av lÀrarna redan före IUP skrivit protokoll frÄn sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden dÀrför inte Àr sÄ stor. Den skillnad som dock finns Àr att alla nu anvÀnder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som Àr intressant i studien Àr det faktum att de intervjuade lÀrarna ofta inte direkt nÀmner att IUP Àr framÄtsyftande, nÄgot som Skolverket menar Àr det viktigaste med IUP, dock blir mÄlen som man tar fram tillsammans med elev och vÄrdnadshavare av framÄtsyftande karaktÀr..

Att det finns ett problem med att göra religionsundervisningen intressant i skolan idag kan sÀkert mÄnga hÄlla med om, och syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur bönen kan pÄverka mÀnniskor, för att kunna anvÀnda den informationen pÄ ett intressent sÀtt i religionsundervisningen i skolan. För att svara pÄ uppsatsens frÄgor anvÀnds den kvalitativa fenomenologiska metoden, den innebÀr att undersökaren fokuserar pÄ hur nÄgonting uppfattas vara och inte hur det faktiskt Àr. Genom intervjuer av troende kristna har jag tittat nÀrmare pÄ olika bönesÀtt, och de strukturer som finns kring bön samt vilken mening bönen har för den som ber. Att anvÀnda sig av bönkunskaper i religionsundervisningen möjliggör intressanta diskussioner, men Àven ge en förstÄelse av bönens betydelser för personer som praktisera bön och ett sÀtt att möjligen göra religionsundervisningen i skolan intressantare. Eftersom uppsatsen ska kunna anvÀndas i planering av religionsundervisning visa jag ocksÄ ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv för att undervisningen i skolan ska vila pÄ vetenskapliga grunder..

Gang crime has increased significantly in Sweden over the past decade, deadly shootings are becoming more common. This led to the year 2022 being established as the deadliest year in Swedish crime statistics since the police began compiling national statistics on shootings. Gang crime is, therefore, a highly relevant topic in the Swedish mass media. Besides the mass media, the phenomenon is also of interest to politicians and the general public. Because of the escalation of violence in Sweden, daily reports discuss the measures that should be implemented to combat gang crime.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling Àr och att visa hur den kan anvÀn-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har Àven gjort en granskning av rÀttslÀge. Varför ska skolor eller nÄgon annan anvÀnda medling? PÄ denna frÄga finns det flera svar. Medling Àr oftast ett snabbare sÀtt att lösa konflikter Àn den traditionella rÀttsprocessen.

I arbetet undersöks lÀrarrollens yrkesroll inom skolans vÀrld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD stÄr för ?obsessive compulsive disorder? och det innebÀr mÀnniskor som lider av ett tvÄngssyndrom och tvÄngstankar. FrÄgor som arbetet Àmnar besvara Àr: Hur mÀrker man om ett barn lider av OCD? Vilka Àr de utmÀrkande symptomen? Finns det nÄgon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det nÄgon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjÀlpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet bestÄr i att ta reda pÄ vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lÀrare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lÀrande samt hur man kan kÀnna sig om man lider av syndromet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod nÀr vi har intervjuat mÀnniskor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. VÄr slutsats har varit att vi har fÄtt reda pÄ vad man ska ha i Ätanke nÀr man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohÀlsa samt vad det innebÀr att lida av syndromet..

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Tusentals flickor och unga kvinnor mördas varje Är i hederns namn. Under de senaste Ären har begrepp som hedersmord, hedersrelaterat vÄld eller hederskultur som det Àven kallas, diskuterats mycket i svensk media. Förebyggande arbete har visat pÄ att det finns nyanser i flickornas beteenden som kan tyda pÄ hedersförtryck. NÄgot som skolan har ett ansvar att bÄde förebygga och motverka. Syftet med uppsatsen var att fÄ en djupare förstÄelse kring Àmnet hedersrelaterat vÄld och vad mÀnniskor som drabbats av det upplevt.