Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i Äk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lÀrande. Tidigare forskning visar att leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnÄendemÄl. Studien baseras pÄ en gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig pÄ undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse Àr viktigt och i observationerna har den Àven visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehÄlla koncentrationen under lektionstid.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.

Motivation Àr drivkraften till mÀnskligt agerande, vÀrderande och produktivitet. I skolan Àr detta ett aktuellt begrepp dÄ motivation till lÀrande Àr en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. LÀrare fÄr dÀrmed dagligen försöka hjÀlpa elever skapa motivation till lÀrande för att de ska klara de utsatta mÄlen som finns i lÀroplanen. Det Àr en svÄr uppgift att som lÀrare stödja elever i deras skapande av motivation till lÀrande. Begreppet motivation till lÀrande Àr inget outforskat omrÄde, dÀremot ett viktigt fenomen som jag tyvÀrr kÀnner inte uppmÀrksammas nog mycket inom lÀrarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrÄn ett samhÀllsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhÀlle har ett annat behov Àn gÄrdagens vilket stÀller nya krav pÄ skolan att förbereda eleverna för det samhÀllet. Rapporten har undersökt hur elever tÀnker kring skriftsprÄkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftsprÄkandet i skolan kommer gÄ till i framtiden. Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i Är tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorer i sitt skriftsprÄkande.

Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar pÄ hur det kan vara att mista en lÀrare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar ocksÄ om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förÀlder. Jag har velat fÄ kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ kunskap.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare kan stimulera elever till litteraturlÀsning och hur lÀrare kan arbeta för att vÀcka lÀslust. FrÄgorna som behandlas i arbetet Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten, lÀroplan och kursplan i svenska, om litteraturlÀsning? Hur kan lÀrare skapa lÀslust hos elever? Hur arbetar lÀrare med lÀsstimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lÀrare sig om nya barnböcker? Finns det nÄgot samarbete mellan lÀrare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? Arbetet bygger pÄ litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollÀrare Är 4-9 och tre bibliotekarier Är 4-9. Svaren jag fÄtt har jÀmförts med litteraturen.

Syftet med detta arbete Àr att söka ta reda pÄ vilka problem och svÄrigheterutlandsadopterade barn kan ha och varför de utvecklar dessa problem samt försöka ta reda pÄ dessa barns specifika behov i skolan. Arbetet inleds med en litteraturstudie som beskriver hur det har sett ut med adoptioner frÄn början av 1900-talet fram till idag. DÀrefter följer en beskrivning av adoptivbarnens specifika problem och svÄrigheter och varför de utvecklar dessa. För att fÄ en inblick i hur adopterade sjÀlva ser pÄ sin situation innehÄller arbetet intervjuer med tre vuxna adopterade. I diskussionen gÄr att lÀsa vilka slutsatser som kan dras av arbetet.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram modersmÄlsundervisningen ochmodersmÄlsstödet som barnen och eleverna fÄr ta del av i skolan och förskolan. Föratt fÄ fram detta har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Vi ville Àven fÄ delav elevernas egna tankar kring modersmÄlsundervisningen och det framgÄr i vÄraintervjuer som vi har gjort. Det resultat vi har nÄtt fram till Àr att eleverna Àr nöjdamed sin modersmÄlsundervisning, men att det finns vissa saker som kan bli bÀttre.De slutsatser vi kan dra av detta arbete Àr att modersmÄlsundervisning ochmodersmÄlsstöd Àr nÄgot som Àr vÀldigt viktigt för barn i alla Äldrar och att det ÀrnÄgot som barnen behöver för att kunna kÀnna sig delaktiga i den övrigaskolverksamheten, dÄ det ger dem en djupare förstÄelse..

I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.

I detta arbete undersöker vi vilka bedömningsmetoder och arbetssÀtt som anvÀnds i de naturvetenskapliga Àmnena i Ärskurserna F-6. Vi undersöker Àven om det finns nÄgra skillnader och likheter i bedömningen och arbetssÀtten mellan Ärskurserna F-3 och 4-6 och vilka dessa Àr. Arbetet grundar sig pÄ enkÀter som lÀrare i Ärskurserna F-6 har besvarat. UtgÄngspunkten för arbetet Àr ett formativt synsÀtt. Efter att vi lÀst den nationella utvÀrderingen som Skolverket (2007) genomförde sÄ fick vi en syn pÄ att man bör arbeta formativt i skolan.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ med utgÄngspunkt frÄn Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lÀgger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan.FrÄgestÀllningar:Vad lÀgger elever i Ärskurs nio i begreppet friluftsliv?Vad tycker elever i Ärskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen?Studien Àr en samhÀllsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrÄn en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgÄtt ifrÄn de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhÀllsvetenskaplig forskning, det vill sÀga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.Undersökningen har genomförts pÄ en grundskola med tydlig profilering i Àmnet Idrott och HÀlsa. Skolan ligger i sydvÀstra delen av Sverige, dÀr tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i Ärskurs nio har besvarat en skriftlig enkÀt.Resultatet i min studie tyder pÄ att de allra flesta eleverna Àr nöjda med undervisningen i Àmnet Idrott och HÀlsa i skolan, sÀrskilt friluftsundervisningen, dÄ de fÄr praktisera detta moment mycket, ifrÄn förskoleverksamhet upp till Ärskurs nio.Jag diskuterar resultatet utgÄende frÄn Skolverkets styrdokument, lÀroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger i skolan tar reda pÄ hur Är 6 elevernas vÀlbefinnande i skolan Àr. Vilka ÄtgÀrder anvÀnder pedagogerna sig av för att hjÀlpa de elever som har ett sÀmre vÀlbefinnande samt hur dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer? Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ. Med hjÀlp av intervjuer har studien byggts pÄ djupet och inte bredden. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda pÄ hur eleverna vÀlbefinnande Àr.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lÀrares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lÀrares vardag med hjÀlp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgÄng dÀr lÀrarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. DÀrefter redovisas den dagboken som en lÀrare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lÀrare. Arbetet avslutas med en diskussion dÀr de frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn utgör grunden till jÀmförelsen mellan litteraturgenomgÄngen och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lÀrare i skolan?- Hur fördelas en lÀrares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar lÀraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lÀrare pÄ sig utifrÄn samhÀllet och inifrÄn skola.

Syfte: Det övergripande syftet Àr att genom en fallstudie undersöka huruvida irakiska förÀldrar Àr engagerade och delaktiga pÄ en svensk grundskola. Ett annat syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning en grupp av irakiska förÀldrar, som har barn i inlÀrningssvÄrigheter engagerar sig i samarbetet med skolan.FrÄgestÀllningarHur arbetar hem och skola för att kunna signalera samma budskap till barnet/eleven?Hur arbetar hem och skola för att utveckla en ömsesidig respekt, tillit och ett förtroende mellan det mÄngkulturella hemmet och skolan?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer som Àr induktiv, vilket innebÀr att den fokuserar pÄ process, förstÄelse och tolkning. Alla personer citeras som informanter.Fem djupintervjuer med arabisk- och svensktalande irakiska förÀldrar. En intervju med en nu vuxen elev i inlÀrningssvÄrigheter som gÄtt i skola bÄde i Irak och i Sverige.Resultat: Samtliga informanter har mycket positivt att sÀga om den svenska skolan men Àven om den irakiska.