Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskola och skola förhÄller sig till leken som metod för lÀrandet. Hur de uttrycker sig och tÀnker kring begreppet och hur deras förhÄllningssÀtt kan förstÄs och tolkas mot bakgrund av detta. Detta har förankrats i teorier om lÀrandet och satts i relation till verksamheternas styrdokument Lpfö98 och Lpo94. Uppfattningen att det finns en nÀra relation mellan lek och lÀrande har under arbetets gÄng blivit starkt framtrÀdande inte bara i förskolan utan Àven i skolvÀrlden. VÄr empiriska del bestÄr av sex kvalitativa intervjuer i bÄde förskola och skola, dÀr förhoppningen var att intervjuerna skulle ge en bild av hur verksamma förskollÀrare och lÀrare uppfattar undersökningsomrÄdet.

Mitt arbeta handlar om mental trÀning för elever som kÀnner sig stressade inför prov. DÄ mina erfarenheter var begrÀnsade inom omrÄdet, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental trÀning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric UnesthÄl. HÀr Àndrade jag endast pÄ vissa formuleringar för att materialet skulle passa in pÄ skolan. Arbetet bestÄr av en teoretisk del utifrÄn idrotten och en teoretisk del dÀr jag visar pÄ vad mental trÀning kan Ästadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat ÄtgÀrdsprogram för arbete med mental trÀning i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka pÄ vilket sÀtt en specifik skola belÀgen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlÀrare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar pÄ att skolans sÀtt att arbeta stÀmmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns pÄ skolan tillgÄng till estetiska uttrycksmedel, sÄ som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktÀr Àr mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohÀlsa. LÄnga perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmÄga, kronisk trötthet, olust, nedstÀmdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmÀrtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan Àr viktigt för att stÄ emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansÄg att skolan Àr den frÀmsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar.

Skolverket skriver i den senaste lÀroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man dÀremot inte skriver Àr hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn Àr vÀsentlig i skolan för bÄde lÀrare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att bÄde söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sÄ som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förÀndrat undervisningen eller om den mÄste förÀndras? Detta undersöktes genom intervjuer med lÀrare och skolledare tvÄ högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkÀtundersökning med elever pÄ skolan i Malmö.

I denna studie har författarna utifrÄn intervjuer och enkÀter försökt se samband mellan kulturell mÄngfald och undervisning. PÄverkar den kulturella mÄngfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lÀrare?Tre lÀrare pÄ tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat pÄ en del frÄgor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik Àr en metod som tar stor del i denna uppsats dÄ författarna undersöker om interkulturell pedagogik Àr en lÀmplig metod för att bemöta kulturell mÄngfald i skolan. .

LÀroplanen sÀger att: ?SjÀlvkÀnsla grundlÀggs i hemmet, men skolan har en viktig roll dÀrvidlag? (Lpo 94). DÀrutav Àr syftet med rapporten relevant i sammanhanget, vilket innefattar att undersöka lÀrares medvetenhet, synsÀtt och arbetssÀtt med sjÀlvkÀnsla i deras pedagogiska arbete.Rapportens undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 10 lÀrare pÄ tre olika skolor. Studien visar att lÀrare arbetar med barns sjÀlvkÀnsla i skolan, men pÄ olika sÀtt. Samtliga lÀrare anser att sjÀlvkÀnsla Àr nÄgot som Àr vÀsentligt inom skolans vÀrld.

Trafikmiljön Àr ett problem vid mÄnga skolor i landet. Det beror i mÄnga fall pÄ att skolorna inte Àr planerade och byggda för att sÄ mÄnga förÀldrar lÀmnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att mÄnga förÀldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvÀgen upplevs som osÀker, att det Àr för lÄngt till skolan, att förÀldrarna lÀmnar barnen pÄ vÀg till arbetet eller helt enkelt bekvÀmlighet. Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse till att öka trafiksÀkerheten för barn, och att utifrÄn barnens perspektiv fÄ fram underlag till förbÀttringar av trafiksÀkerheten i en skolas nÀromrÄde. MÄlet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan anvÀnda i detta arbete. Baserat pÄ en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.

Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i PiteÄ. Detta Àmne valde jag pÄ grund av Àmnets aktualitet och för att samtidigt fÄ en inblick i skolan, socialtjÀnsten och polisen pÄ den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjÀnstgöring. Syftet med arbetet Àr hur man i PiteÄ arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden anvÀnt mig av Torstensson & Wikströms rapporter dÀr de beskriver socialtjÀnsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator pÄ Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fÀltassistent.

Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gĂ€ller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angĂ„ende de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar ocksĂ„ att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka Ă€tgĂ€r-der som vidtas i frĂ„ga om attityder och förhĂ„llningssĂ€tt gĂ€llande övervikt. Övervikts-problemet Ă€r komplext och dĂ€rför finns det inga tydliga svar pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar utan svaren Ă€r beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mĂ„r fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan Ă€r beroende pĂ„ vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrĂ„n, i skolan och i det övriga samhĂ€llet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de lÀrare vi mött under studien anvÀnder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-anvÀndning. Vi har Àven avsett att titta pÄ om dessa lÀrare vill anvÀnda sig mer av IKT i sin undervisning samt Àven i viss mÄn pÄ vilket/vilka sÀtt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan frÄn 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan frÄn 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lÀrande som studien tar avstamp i. De metoder som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur skolpersonalen upplever det stöd som finns tillgÀngligt för eleverna pÄ skolan. Studien genomfördes pÄ en skola i VÀstsverige dÀr tillvÀgagÄngssÀttet i studien var intervjuer med sex personer ur skolpersonalen. Deltagarna i undersökningen var sex personer med olika arbetsuppgifter pÄ skolan dÀr professionerna: skolsköterska, skolkurator och lÀrare innefattades. Metoden som anvÀndes var kvalitativ metod. Det finns vÀldigt fÄ forskningsrapporter som belyser frÄgestÀllningar om elevhÀlsans tillgÀnglighet sett ur ett personalrelaterat perspektiv inom den kvalitativa forskningsmetoden.

Dagens skola Ă€r pĂ„ vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den mĂ„lstyrning som idag Ă€r tydligt markant förekom redan under förra seklets början men dĂ„ i form av specifika Ă€mnesmĂ„l. Över tid har dessa mĂ„l kommit att revideras i mĂ„nga led och resulterat i den mĂ„l- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mĂ„l- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lĂ€rarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete Ă€r att fĂ„ insikt i och förstĂ„else för hur lĂ€rare i den mĂ„l- och resultatstyrda skolan möter kraven pĂ„ didaktisk kompetens.

I detta arbete har jag undersökt skillnader hos 4 elever i Ärskurs 7 och 4 elever i Ärskurs 9, i deras uppfattning om anvÀndningen av matematik utanför skolan. Detta för att se hur dessa elevers uppfattning om matematik hade förÀndrats, under deras skolgÄng. Förutom styrdokument och lÀroplaner behandlas Àven teorier om skillnader mellan matematiken i skolan och utanför den, betydelsen av att vardagsanknyta undervisningen samt kontextens betydelse i matematikundervisningen. Som metod valde jag att göra en enkÀtundersökning följd av kvalitativa intervjuer med 8 elever. Dessutom undersöktes korrelationen mellan instÀllningen till matematikÀmnet och uppfattningen om nyttan av det i vardagen.