Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillÀmpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmÀssiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi anvÀnder oss av kvalitativ metod för att skapa förstÄelse för de studerande frÄgestÀllningarna. Vi har anvÀnt oss av intervjuer med rektorer pÄ en kommunal skola, friskola och en skolomrÄdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristÄende skolan skiljer sig inte nÀmnvÀrt, skolorna anvÀnder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden Àr att friskolorna anvÀnder sig av en mer frekvent marknadsföring Àn vad den kommunala skolan gör.

DÄ flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan Äterfinns sÄvÀl som i lÀromedel och i skolan som institution sÄ syftar detta arbete till att analysera om Àven nyproducerade lÀromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan frÄn lÀrarutbildningen, kan sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla diskriminerande strukturer. Detta arbete Àr framförallt inriktat pÄ begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod anvÀnds en innehÄllsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot lÀromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal Àven Àr berÀttigade nÀr lÀromedel frÄn 2012 analyseras. Det Àr framförallt nÀrvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sÀgas skapa maktojÀmlikheter i lÀromedlen.

Det Àr viktigt att elever i skolan Àter tillrÀckligt mycket mat under skoldagen sÄ att de orkar hÄlla koncentrationen uppe och kan prestera bra i skolan. Syftet var att undersöka om innehÄllet av energi (kcal), protein, fett och kolhydrater Àr tillrÀckligt i maten som elever i Ärskurs 3, som Àr pÄ fritidshem före och efter skolan, Àter till frukost, lunch och mellanmÄl under en skoldag. En kartlÀggning gjordes över vad Ätta elever Ät under tre mÄltider under en skoldag och intaget energi- och nÀringsintag berÀknades i relation till Livsmedelsverkets rekommendationer. Resultatet visade att elevernas energi- och nÀringsintag var bÀst under frukosten, Àven om det var lÄgt hos de flesta. Under lunchen minskade energi- och nÀringsintaget och blev Ànnu sÀmre vid eftermiddagens mellanmÄl.

Syftet med detta arbete Àr att skapa en applikation som ska hjÀlpa och gynna Sunnerbogymnasiet nÀr det gÀller att locka till sig elever som gÄr pÄ högstadiet. För att göra detta har gruppen anvÀnt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för mÄlgruppen. För att fÄ fram vad som kan locka elever till att anvÀnda applikationen utfördes enkÀtundersökningar pÄ mÄlgruppen som Àr elever i Ärskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehÄlla för att locka till sig elever. Med hjÀlp utav intervjuerna som utfördes pÄ elever som gÄr pÄ Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansÄg vara populÀrast pÄ skolan.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda pÄ vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ olika material och undervisningsmetoder som kan anvÀndas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning för att fÄ olika synvinklar pÄ vÄra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stÀmmer vÀl överens med den litteratur vi lÀst.

Den hÀr uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med Är 1960. Syftet med uppsatsen Àr att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker frÄn Är 1955. Jag har i undersökningen valt att avgrÀnsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gÄngen 1955. Med hjÀlp tidigare forskning har jag analyserat de lÀsta barn- och ungdomsböckerna.

Huvudsyftet med detta arbete var att fÄ en ökad förstÄelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bÀsta. Jag har anvÀnt mig att lÀmplig litteratur, enkÀtundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vÀnt mig bÄde till elever, lÀrare, skolhÀlsan, rektorer och annan personal runt eleverna sÄsom specialpedagoger och resurspedagoger. Enligt eleverna kan det stöd de fÄr vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med Àmnen eller till och med hoppa av skolan. Det som Àr viktigt att tÀnka pÄ Àr att alltid ha den enskilda individen i Ätanke dÄ alla individer Àr olika Àven om det finns likheter i form av t ex en diagnos..

VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska vÀrderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska vÀrderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av Ätta pojkar och tolv flickor i Är fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska vÀrderingar. Vi har frÀmst sett förÀndringar i elevernas beteenden i vÄra loggboksanteckningar.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan pÄverkapedagoger och lÀrare pÄ Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnÄmÄlet: En skola för alla. VÄra frÄgestÀllningar har varit;- Vad pÄverkar pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?- Hur pÄverkas pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att fÄ svarpÄ vÄrt syfte med dess frÄgestÀllningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt tvÄ lÀrare. Vi har Àven valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lÀrare.

UtifrÄn elevperspektivet syftade denna studie att skapa förstÄelse om psykosocial skolmiljö, som elever i Ärskurs fem upplevde som positiv. Fyra frÄgestÀllningar stÀlldes: Vad Àr viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mÄr bra i skolmiljön? Vad kan skolan lÀra av eleven för att forma en sÄ positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som anvÀndes var av en kvalitativt och induktiv karaktÀr och inspirerad av ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Sex elever i Ärskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska mÄ bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vÀnner.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

Syftet med detta arbete var att jÀmföra vad lÀrare respektive lÀrarstudenter uppfattar som viktigt nÀr de beskriver lÀraryrket med betoning pÄ vÀrdegrundsarbete. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som insamlingsmetod. Resultat blev att bÄde lÀrare och lÀrarstudenter framförallt betonade Àmneskompetens och den socialt fostrande kompetensen som viktiga i lÀraryrket. Trots detta uttryckte lÀrarna en önskan att prioritera Àmnesundervisning framför andra uppgifter vilket inte var lika tydligt hos lÀrarstudenterna. LÀrarna vill inte ha den fostrande uppgiften i skolan.

Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jÀmförelse mellan tvÄ skolor. Den ena Àr en etniskt mÄngkulturell skola vilket innebÀr att övervÀgande del av eleverna har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmÄl. Vi har fokuserat pÄ hur pedagoger arbetar med att frÀmja elevernas förstÄelse för det mÄngkulturella samhÀllet. Vi har tagit reda pÄ hur de anvÀnder vÀrdegrunden utifrÄn ett etniskt perspektiv framför allt i svenskÀmnet.

I skolans styrdokument stÄr att skolan ska gestalta och förmedla jÀmstÀlldhet, attundervisningen ska ha ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, att killar och tjejer ska ha sammamöjligheter och rÀttigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att vÄga bryta könsnormer samt att det Àr förbjudet att elever diskrimineras pÄgrund av kön i skolan. DÀrför Àr syftet med denna studie att undersöka tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan Àr jÀmstÀlld. Studiens resultat tyder pÄ attkillar upplever att skolan Àr jÀmstÀlld i större utstrÀckning Àn tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna Àn tjejerna upplever att lÀrare talar likadant till killar och tjejer,att lÀrare tillÄter killar och tjejer talar lika mycket i klassrummet, att tjejer och killarhar lika stor möjlighet att fÄ höga betyg, att jÀmstÀlldhet ingÄr i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och krÀnkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutstrÀckning Àn tjejerna svarat ja pÄ frÄgan om de anser att skolan Àr jÀmstÀlld.SÄledes upplever tjejerna i mindre utstrÀckning att skolan Àr jÀmstÀlld.