Specialpedagogens roll i skolutveckling. FrÄn vision till vardag. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka specialpedagogens roll nÀr det gÀller skolutveckling, utifrÄn ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrÄgor specialpedagogisk kompetens efterfrÄgas. Vi har dÀrför valt att intervjua tio rektorer, för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsomrÄdet. Visionen om en skola för alla stÀller nya krav pÄ de verksamma inom skolan.

Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprÀtthÄller och förstÀrker rÄdande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt stÄr att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebÀr att skolan dagligen motsÀtter sig kravet att alla elever skall fÄ en likvÀrdig utbildning.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares instÀllning till skolans jÀmstÀlldhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lÀrare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att instÀllningen hos lÀrare Àr nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jÀmstÀlldhetsuppdraget. InstÀllningen visar sig tydligt dÄ lÀrares strategier för att arbeta med jÀmstÀlldhetsuppdraget varierar beroende pÄ grad av instÀllning.

Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska lÀroböckerna som behandlade ÀmnesomrÄdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förÀndrat sitt sÀtt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har anvÀnds för att uppnÄ detta mÄl. De forskningsfrÄgor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid dÀr professor HÀrenstams arbeten slutade, för att pÄ sÄ sÀtt slutföra det arbete som han pÄbörjade för lÀngesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos lÀroboksförfattarna att skildra ÀmnesomrÄdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen mÄste det nÀmnas att detta arbete Àven lÀgger grunden för vidare undersökning av kommande lÀroböcker som behandlar ÀmnesomrÄdet islam för högstadiet..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av elevers syn pÄ skola och utbildning pÄ en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger pÄ 8 stycken intervjuer med elever frÄn en femteklass pÄ en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat pÄ ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgÄr det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem pÄ skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att bÄde lÀrare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra pÄ skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikÀmnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus pÄ de första Ären i grundskolan. UtifrÄn syftet har följande frÄgor stÀllts till fem olika respondenter i tvÄ kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens frÀmsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nÄ lÀroplanens mÄl i musikÀmnet? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts intervjutillfÀllena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikÀmnet i skolan som ett svagt obetydligt Àmne för eleverna.

I denna studie har vi för avsikt att problematisera fritidspedagogens splittrade yrkesroll inom skolans verksamhet samt vilka kompetenser som ligger till grund för yrkesrollen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre verksamma och utbildade fritidspedagoger, och en enkÀtstudie pÄ 27 studenter som lÀser grundlÀrare med inriktning mot fritidshem. Sett till fritidspedagogernas och studenternas Äsikter om utbildning, kompetenser och yrkesroll i skolan avser studien se om de tror att yrkesrollen kan professionaliseras. Studien avser huruvida den nya utbildningen som startade 2011 i jÀmförelse till den tidigare utbildningen för fritidspedagoger, förbereder studenterna för sin kommande yrkesroll inom skolan. Resultatet i studien visar pÄ kompetenser inom specialpedagogik och relationella gemenskaper formar yrkesrollen.

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar Àven teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att fÄ en klarare bild av vad det innebÀr. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier anvÀndas för att analysera vÄrt empiriska material. Deras teorier sÀger bl.a.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor pÄverkar inlÀrningen i skolan. Undersökningen Àr gjord bland barn i Äldern Ätta till nio Är. Resultatet av studien visar att bÄde kost och sömnvanor pÄverkar elevers inlÀrning. En bra frukost, lunch och tillrÀckligt med sömn gör att eleverna orkar hÀnga med i skolan vilket frÀmjar inlÀrningen. VÄr studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lÀttare fokus pÄ skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna pÄ lÀrarens instruktioner..

Syfte och frÄgestÀllningar: Denna uppsats överordnade syfte Àr att undersöka hur Friluftspedagogerna arbetar med unga i riskzon. Studien vill Àven undersöka hur Friluftspedagogernas arbete enligt elevernas professionella nÀtverk har förÀndrat elevernas studiesociala situation. Vi vill besvara följande frÄgestÀllningar: Vilken förÀndring av elevernas studiesociala situation har enligt professionella i elevernas nÀtverk elevernas deltagande i Friluftspedagogernas verksamhet gett?; Hur gÄr Friluftspedagogerna tillvÀga och genom vilka metoder, tekniker och tillvÀgagÄngssÀtt arbetar de i sitt arbete med unga i riskzon?Metod: Studien har baserats pÄ en kvalitativ metod. Empirin har samalts in genom sju halv-strukturerade intervjuer och cirka 30 timmars observation.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att Friluftspedagogernas EDUQ-metod har positiva resultat.

Studiens övergripande syfte var att studera och jÀmföra hur tvÄ olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna pÄ skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas arbete med de olika metoderna pÄ skolan?Studien tar sin utgÄngspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer gjorts för att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna.Fyra intervjuer gjordes med lÀrare pÄ skolan, tvÄ lÀrare som arbetade med Projekt Charlie och tvÄ lÀrare som arbetar med Gruppen som grogrund. I bÄde Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lÀrarna pÄ skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ fyra gymnasieelevers attityder till nÀrvaro och frÄnvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om bÄde nÀrvaro och frÄnvaro som fenomen och tar reda pÄ varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestÄende av fyra elevintervjuer frÄn fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs Äterkommande teman som har att göra med elevernas attityder till nÀrvaro och frÄnvaro. NÄgra exempel pÄ sÄdana teman Àr: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans vÀrde för eleven, skolans innehÄll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Syftet med studien Àr att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tre frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr utförd med fem rektorer som alla Àr verksamma inom LuleÄ Kommun.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjÀlper elever i deras arbete med texter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur i Àmnet och genomfört en mindre undersökning dÀr jag provade teorierna pÄ en grupp elever. DÀrefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att fÄ veta vad de tyckte om arbetssÀttet. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att skrivprocessen Àr en modell som hjÀlper de flesta elever men krÀver övning och förstÄelse för hur man kan bli hjÀlpt. Dessutom anser jag att varje lÀrare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..