Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett Àmnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nÄ sina ÀmnesmÄl och ett fördjupat lÀrande. Studien har genomförts pÄ Lemshaga Akademi en f-9 skola pÄ VÀrmdö, i en aktionsstudie dÀr enkÀt, intervjuer och observationer har anvÀnts. Med utgÄngspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn pÄ Àmnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lÀrare som alla arbetar med Àmnesövergripande arbete, en enkÀt undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den Àmnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lÀrare och elever framkommer att man anvÀnder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lÀrandet. Elever och lÀrare ser Àmnesövergripande arbete som en bra form för lÀrande.

Syftet med detta examensarbete Àr att 1) undersöka och beskriva vad digitalt berÀttande Àr, 2) redogöra för hur det i allmÀnhet anvÀnds idag, samt 3) utvÀrdera dess potential som pedagogiskt redskap i skolan. Vi har i vÄrt arbete utgÄtt ifrÄn socio-kulturell teori. Via intervjuer med personer med erfarenhet av digitalt berÀttande frÄn Helsingborg och Landskrona har vi undersökt hur digitalt berÀttande anvÀnds dÀr. Under namnet digitalt berÀttande verkar metoden inte anvÀndas i skolorna i Helsingborg och Lanskrona. VÄra slutsatser Àr att digitalt berÀttande anvÀnds pÄ olika sÀtt pÄ de tvÄ institutioner vi fokuserat pÄ, Dunkers Kulturhus i Helsingborg och Folkets hus i Landskrona.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur nÄgra lÀrare upplever vikten avmodersmÄlsundervisning. Jag ville Àven undersöka hur personalen pÄ skolan arbetar för attfrÀmja lÀrandet hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska i Är 1 och Är 3.För att ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag Àven valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda pÄ hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska.Genom denna studie har jag fÄtt reda pÄ att man pÄ den undersökta skolan anvÀnder sig avnÄgonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte Àr att med hjÀlp av elevernasmodersmÄl och det svenska sprÄket fÄ barnen att enklare uppfatta det som sÀgs och görs i detordinarie klassrummet..

VÄr studie handlar om vad mobbning Àr, hur mobbare och mobboffer kan kÀnnetecknas samt hur arbetet i skolan kan se ut för att förebygga mobbning. Undersökningen vi anvÀnde oss avvar kvalitativ med semistrukturerad intervju.Den semistrukturerade intervjun valde vi för att fÄ en fördjupad studie.Studien visar att definitionen av mobbning Àr nÀr en person blir utsatt för krÀnkande behandling vid flera tillfÀllen under en lÀngre period. DenvisarocksÄatt det finns olika synsÀtt pÄ hur kÀnnetecken för mobbare och mobbofferkan se ut. VÀrdegrundsövningar pÄ olika sÀtt visar vara en betydelsefull del i det förebyggande arbetet mot mobbning. Eleven fÄr genom vÀrdegrundsövningar tillfÀlle att sÀtta sig in i andra mÀnniskors situationer.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pÄ en skola med fokus pÄ personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lÀrarutbildningen och dels genom att ta del av NordÀngers avhandling LÀrares raster, InnehÄll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar pÄ att det Àr bristfÀlligt med raster och pauser pÄ en del skolor. Informationen pekar pÄ olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. NÄgra av dessa aspekter Àr att personalen blir hindrad av eleverna, de mÄste förbereda lektionerna och de mÄste fÄ tag pÄ nÄgon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka pÄ en möjlighet till förÀndring i positiv riktning.

MÄnga elever gÄr till skolan varje dag med en klump i magen av Ängest för vad som vÀntar. Mobbning Àr ett stor och vÀxande problem som ökat igenom Ären. Skolans ansvar för det förebyggande arbetet mot mobbning Àr stort. Vi har genomfört en studie och undersökt elevers, i Ärskurs nio, utsatthet gÀllande mobbning i skolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur mÄnga av eleverna i Ärskurs nio i tre av Uddevalla kommuns kommunala skolor som Àr utsatta för mobbning.

En bra arbetsmiljö Àr viktig och en förutsÀttning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lÀrare pÄverkar mÄnga unga mÀnniskors vardag och ska Àven lÀgga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan Àr en startplats för unga mÀnniskor men kan ocksÄ vara den första instans som barn som mÄr dÄligt kommer i kontakt med dÀr vuxna, kan uppmÀrksamma barnets behov och ge barnet hjÀlp och stöd. Det Àr viktigt att skolan skall vara en miljö fri frÄn hot och vÄld, dÀr ungdomar och lÀrare kan fÄ bra relationer i vilka de kan kÀnna sig trygga.Syftet med mitt arbete Àr se pÄ lÀrares utsatthet för hot och vÄld pÄ sin arbetsplats. Arbetet stÀller upp de hÀr frÄgestÀllningarna:Var och i vilka situationer utsÀtts lÀrare för hot och vÄld pÄ sin arbetsplats?Finns det nÄgon skillnad mellan manliga och kvinnliga lÀrares arbetsskadeanmÀlningar om hot och vÄld?Har de anmÀlda arbetsskadorna förÀndrats över Ären 1987-2007?Tidigare forskning pÄvisar försÀmringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskÀrningar.

Studiens syfte var att granska om i vilken utstrÀckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gÀllande kost, motion och hÀlsa. Resultatet pekar pÄ att skolan har goda intentioner men begrÀnsade möjligheter att nÄ upp till Lpo 94: s krav pÄ att elever utövar nÄgon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svÄrigheter att kunna undervisa de yngre Äldrarna, i kost och hÀlsa pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt, dÄ lÀrarna upplever det som svÄrt att hitta bra material pÄ grund av skolans otillrÀckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svÄrt att efterleva intentionerna i Lpo 94.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ elevers, i Ärskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda pÄ elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjÀlp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i nÀr vi gjorde intervjuerna med eleverna.

Vi har genomfört en kvalitativ studie i Àmnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjÀlp av fem lÀrare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och dÀr Àr det lÀrarens uppgift att hantera dem. DÀrför tycker vi att det Àr viktigt att belysa och förstÄ kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och brÄk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillÄtet att bestraffa elever med aga.

Enligt vÄr erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förstÄelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett Àmnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lÀrande kunna frÀmjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förstÄelsen hur Äsikter och erfarenheter pÄverkar förutsÀttningar för Àmnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i bÄde kvalitativ och kvantitativ form.

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens. Syfte har ocksÄ varit att undersöka om och hur undervisningen i social kompetens förÀndras frÄn förskoleklass till Är 3. DÀrför har undersökningen gjorts genom att intervjua fyra pedagoger, varav en pedagog frÄn förskoleklassen, en pedagog frÄn Är 1, en frÄn Är 2 och en frÄn Är 3. Detta för att undersöka deras förhÄllningssÀtt till socialt lÀrande i skolan, samt hur de arbetar med detta. Som utgÄngspunkt i studien anvÀnder vi oss av Howard Gardners multiplaintelligensteori.

Syftet med studien Àr att ur barns perspektiv undersöka hur skolan pÄ ett bra sÀtt kan bemöta barn med separerade förÀldrar. FrÄgestÀllningarna har Àven vidrört hur de separerade förÀldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av en projektiv intervjumetod dÀr barnen har fÄtt projicera sina Äsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade förÀldrar. Forskning frÄn bland annat BRIS och RÀdda Barnen har faststÀllt att barn som genomgÄr en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. VÄr studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns dÀr för dem.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhÄllningssÀtt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om tvÄ pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua tvÄ pedagoger som arbetar i en förberedelseklass Är 1-3 och Är 6-9.