Alla elever mÄste lÀsa skönlitteratur i skolan. Ofta Àr det sÄ att de sjÀlva inte fÄr sÀrskilt stort inflytande över den litteratur de ska lÀsa. Valet av litteratur stÄr lÀrarna i hög utstrÀckning för och eleverna mÄste lÀsa böcker de inte kan relatera till frÄn deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever pÄ gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och pÄ vilket sÀtt skolan pÄverkar deras lÀslust, deras inspiration att lÀsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjÀlp av lÀrar- och elevintervjuer samt en enkÀt pÄ en gymnasieskola i en mellansvensk stad.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur nÄgra grundskoleelever ser pÄ elevinflytande och sin egen möjlighet att pÄverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med Ätta elever frÄn tvÄ olika skolklasser i skolÄr sex pÄ en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna rÀknar med ett vÀldigt begrÀnsat inflytande i skolan. Min slutsats Àr att de inte har det inflytande som de verkligen har rÀtt till enligt Skollagen och Lpo94..

FrÄn det att jag började första klass har jag förutom de första tvÄ veckorna fÄtt gÄ eller cykla sjÀlv till skolan. Innan man började fjÀrde klass fick man inte cykla, sÄ efter att jag började just fjÀrde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom tvÄ olika radhus- och villaomrÄden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksvÀg med tung och vÀltrafikerad trafik. HÀr fanns reglerade övergÄngstÀllen och vid det övergÄngstÀlle som ledde till min lÄgstadieskola stod det alltid skolpoliser.

I arbetet som lÀrare, vare sig det Àr i skolan eller pÄ förskolan kommer vi att arbeta med barnens sprÄk och sprÄkutveckling. Syftet med undersökningen var att jÀmföra arbetet med sprÄkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 Är i tvÄ kulturellt olika omrÄden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lÀrare och sedan sammanstÀllt resultatet. I litteraturen har vi gÄtt in pÄ ett antal teorier om barns sprÄkutveckling och hur man som pedagog eller förÀlder kan arbeta för att stötta barnens sprÄkliga utveckling. LÀrarna som vi intervjuade hade liknande Äsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stÀmde inte överens med deras Äsikter.

Kort sammanfattningDetta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge lÀsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrÄn tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal Àr betydelsefullt för bÄde det förebyggande och det ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes pÄ olika sÀtt.

MÄlet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur elever lÀr enligt teorin om olika inlÀrningsstilar och hur man kan hjÀlpa eleverna att hitta sin unika stil. Detta för att skaffa kunskap om hur man kan individanpassa och variera undervisningen utifrÄn elevernas behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp fyra teorier om inlÀrning som anvÀnds i skolan idag och dÀrefter urgÄr jag frÄn Howard Gardners teori om olika intelligenser. Jag tar Àven upp olika pedagogiska metoder och hur omgivningen pÄverkar inlÀrningen. Vidare gÄr jag in pÄ hur lÀrarrollen pÄverkas och jag behandlar ocksÄ lÀromedel och andra hjÀlpmedel.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka vilken betydelse tillgÄng till specialpedagog pÄ skolan har för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter med tanke pÄ utarbetandet av skriftliga ÄtgÀrdsprogram. Betydelsen ses dÄ med fokus pÄ innehÄllet och dokumentationen i de skriftlig utformade ÄtgÀrdsprogrammen, samt dess utvÀrdering och uppföljning. FrÄgor jag dÄ stÀller mig Àr om dokumentationen i och omkring ÄtgÀrdsprogrammen Àr sÄdan att det framkommer om det skett en kartlÀggning av eleven och om denna kartlÀggning följts upp med utvÀrdering och uppföljande ÄtgÀrder för fortsatt utveckling. Jag frÄgar mig Àven om problemet har placerats hos eleven, eller om man sökt problemet pÄ grupp eller organisationsnivÄ. Min metod utgöras av en jÀmförande studie av ÄtgÀrdsprogram, dÀr jag jag ser pÄ hur dessa skolor utvÀrderat och följt upp elevernas situation genom kartlÀggning och/eller test.

SammanfattningI dagens mÄngkulturella samhÀlle blir det vÀsentligt att förstÄ mÀnniskors olika bakgrund. Skolan Àr en plats som prÀglas av kulturell mÄngfald och dÀrmed Àr behovet av förstÄelse för mÀnniskors olikheter sÀrskilt betydelsefull dÀr. NÀr en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet Àr en viktig del i det som sker nÀr en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det hÀr arbetet Àr tudelat och fokuserar dels pÄ att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lÀrare resonerar angÄende dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjÀlp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och tvÄ lÀrare.

SammanfattningVikten av ett kontinuerligt arbete med vÀrdegrunden i skolan Äterspeglas i olika styrdokument, vilka i likhet med FN:s konvention om de mÀnskliga rÀttigheterna (1948) belyser alla mÀnniskors lika vÀrde och individens okrÀnkbarhet. Trots detta visar undersökningar att skolans arbete med dessa omrÄden Àr undermÄligt och endast förunnat den normgivande majoriteten, med andra ord inte homo- och bisexuella. Till exempel har endast 19 procent av skolorna i sammanlagt 86 kommuner uppmÀrksammat homosexualitet i de lokala arbetsplanerna (Relationer i skolan 2002). En annan undersökning (Osbeck; Holm & Wernersson 2003), om krÀnkningar i skolan, visar att arbetet mot homofobi ger sÀmst resultat.Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare arbetar med frÄgor kring homo- och bisexualitet, vilka möjligheter som finns samt olika svÄrigheter. Resultatet visade att arbetet med frÄgor kring homo- och bisexualitet i skolan Àr begrÀnsat.

Jag har studerat hur man hjÀlper de elever som har DAMP/ADHD till en bÀttre chans att lyckas med skolan. Jag har bÄde undersökt vad som stÄr om detta i litteraturen och sÄ har jag varit pÄ tvÄ skolor och intervjuat tvÄ specialpedagoger och en lÀrare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev vÀldigt olika pÄ de tvÄ skolorna. PÄ den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig sÄ bra som möjligt, medan de elever som hade svÄrigheter och som gick pÄ den andra skolan knappt fick nÄgon hjÀlp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har ocksÄ studerat diagnosernas roll, om de Àr avgörande för om eleverna ska fÄ hjÀlp eller inte.

Identitetsskapande Àr nÄgot som stÀndigt sker, det Àr alltsÄ inget bestÄende utan individer formas stÀndigt.  Andra mÀnniskors Äsikter och handlingar, ens sociala bakgrund, trosuppfattning, etisk hÀrkomst Àr bara ett fÄtal av sÄdant som har en roll i individers identitetsskapande. Skolan, som Àr en offentlig plats dÀr elever med olika intressen och bakgrunder möts, Àr enligt min uppfattning en plats dÀr identitetsskapandet sker som mest. Forskning har visat att ungdomstiden Àr den tid i en individs liv som handlar om att finna sig sjÀlv, sin identitet. Det Àr just under denna period som vÀnner fÄr en stor roll i individens liv och eftersom skolan Àr den plats dÀr de spenderar mycket tid pÄ anser jag att personalen i skolan Àven har en viktig roll.    Denna uppsats inriktar sig pÄ en specifik grupp, som bestÄr av fem elever i 18-Ärs Älder som har en kurdisk hÀrkomst, det Àr alltsÄ inget som gÀller generellt för alla elever med kurdisk hÀrkomst utan baseras enbart pÄ dessa informanter. Syftet med denna uppsats Àr att se hur dessa informanter, som lever mellan tvÄ vÀrldar - den svenska och den kurdiska, skapar sin identitet i skolans tillvaro.

Den hÀr systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanstÀller resultat frÄn sju olika internationella forskare och appliceras sedan pÄ den svenska skolan. Syftet Àr att ge svar pÄ forskningsfrÄgorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lÀrare och annan personal Àr essentiellt, samt att man behöver ha lÀrare som Àr utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom Àr det viktigt att ha resurser till rÀtt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom omrÄdet samt anvÀnd definition pÄ mobbning och utfrysning undersöka i vad mÄn mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer pÄ min partnerskola, den skola dÀr jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen, samt pÄ vilket sÀtt skolan i sitt arbete mot krÀnkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella mÄlen..

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie Àr att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrÄn en tidigare uppsats om Àmnet dÀr en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer ocksÄ att undersöka nÀr och hur integreringen av funktionshindrade i samhÀllet startade i Sverige.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.