Elevers InternetanvÀndning i skolan och hemmen har ökat drastiskt under det senaste decenniet. SamhÀllets enorma efterfrÄgan och pÄtryckning om ny teknik gör det möjligt för dagens stora IT marknad att fortsÀtta att utvidgas. NÀr teknik och Internet expanderas sÄ pÄverkas Àven skolan och dess hantering av vad som kan kÀnnas som ett stÀndigt förÀnderligt forum av information. I detta arbete har vi gjort en kvantitativ undersökning pÄ tvÄ skolor dÀr vi har velat ta reda pÄ hur vÄra hundra respondenter upplever och brukar referenshantering i skolan. I vÄr studie framkom det att internet nyttjades lika mycket oavsett vÄra respondenters kön.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka tankar elever i Är 6 har om sin framtid men ocksÄ att ta reda pÄ vad dessa elever anser Àr viktigt att lÀra sig i skolan inför framtiden samt att se vilken anvÀndning de finner för det de lÀr i skolan. Jag vill ocksÄ se om det finns nÄgra skillnader mellan barnens tankar i tvÄ olika bostadsomrÄden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör frÀmst tidigare undersökningar som har gjorts inom ÀmnesomrÄdet. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer med 21 barn frÄn tvÄ skolor i olika bostadsomrÄden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och pÄ vilka sÀtt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill Àven undersöka pojkars instÀllning till dans, hur denna uppkommer och möjliga ÄtgÀrder för att förbÀttra dansens rykte i det hÀnseendet. Finns historiska belÀgg för denna instÀllning som mÄnga killar har eller uppkommer den i dagens samhÀlle och i sÄ fall, kan kanske dans i skolan förÀndra detta? Litteraturstudien beskriver Äsikter och teorier utifrÄn frÄgestÀllningen och utgÄr bl a frÄn tre indelningar gÀllande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjÀlp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa omrÄden genom kontinuerlig dansundervisning.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur nÄgra lÀrare upplever vikten avmodersmÄlsundervisning. Jag ville Àven undersöka hur personalen pÄ skolan arbetar för attfrÀmja lÀrandet hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska i Är 1 och Är 3.För att ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag Àven valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda pÄ hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska.Genom denna studie har jag fÄtt reda pÄ att man pÄ den undersökta skolan anvÀnder sig avnÄgonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte Àr att med hjÀlp av elevernasmodersmÄl och det svenska sprÄket fÄ barnen att enklare uppfatta det som sÀgs och görs i detordinarie klassrummet..

Syftet med vÄr studie Àr att medvetandegöra och uppmÀrksamma betydelsen av olika faktorers pÄverkan nÀr det gÀller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. VÄr frÄgestÀllning Àr; Vilka faktorer anser lÀrarna i vÄr undersökning pÄverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkÀter till verksamma lÀrare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nÄ ut till ett större antal lÀrare och fÄ ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av mÀnniskors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att utifrÄn observationer, intervjuer och enkÀtundersökningar ta reda pÄ hur tvÄ olika skolor arbetar för att uppfylla det strÀvansmÄl om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta Àr nÄgot som ligger oss bÄda varmt om hjÀrtat och nÀr vi Àr nyutexaminerade lÀrare vill vi kunna vara med och bÄde pÄverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och fÄ andra lÀrare pÄ skolan att förstÄ hur mycket man vinner nÀr eleverna fÄr röra pÄ sig..

Syftet med den hÀr studien Àr att försöka klarlÀgga hur elever ur en niondeklass förhÄller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar pÄ har en profil mot kultur/media och gÄr ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet pÄ skolan Àr till stor del Àmnesövergripande och projektbaserat. Som metod anvÀnder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.

I denna studie gÄr vi igenom skolkuratorns subjektiva syn pÄ relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete gÄr till. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn pÄ relationen mellan dem och eleverna pÄ skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större dÄ deras omrÄde har vÀxt inom skolan, de mÄste kunna se individen utifrÄn bÄde familjÀra förhÄllanden men ocksÄ ur ett kulturperspektiv, dÄ dessa har stor pÄverkan pÄ tonÄringarna. Skolkuratorn mÄste ocksÄ se till de olika yttre krav som pÄverkar eleven, och dÀrför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för nÄ ut till eleverna, dÄ de i studien visar sig att en av skolkuratorerna anvÀnder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.

Sammanfattning Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad barn i förskoleklass och Ärskurs ett lÀser hemma och vad förÀldrarna tror kan öka deras lÀslust sÄvÀl i hemmet som i skolan. Min frÄgestÀllning Àr: Vad lÀser barn hemma? Vad gör förÀldrarna för att öka deras barns lÀslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att vÀcka och öka barns lÀslust? Undersökningen Àr gjord i form av enkÀtundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen Àr gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna Àr i Äldrarna 6-8Är. I undersökningen har sexton förÀldrarana obsververat sina barns lÀsvanor i hemmet.

Studien visar att det i de studerande fallen sker ett konstituerande av en egen subjektiv syn pÄ skolan genom en sammanblandning av egna erfarenheter och ett förvÀrvande och absorberande av oÀndligt kopierade bilder i media. Det sker en jakt pÄ bekrÀftelse av den egna förutfattade bilden av skolan. Tolkningen av ny information jÀmkas till den egna vÀrldsbilden för att slutligen utgöra den egna subjektiva sanningen.Vi menar att en skola byggd pÄ ofullstÀndiga argument kan bli en skola med helt felaktiga metoder och system..

AbstraktFöreliggande arbete beskriver en kombinerad enkÀt- och fokusgruppsundersökning pÄen högstadieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Syftet med undersökningen Àratt med hjÀlp av dessa metoder, ta reda pÄ hur pojkar resonerar kring sin instÀllningtill skolan, och utifrÄn detta, svara pÄ ifall pojkarna ger uttryck för en antipluggkultur,och i sÄ fall, hur det manifesterar sig.Dessa undersökningar ligger till grund för en diskussion, dÀr slutligen dessa slutsatserkunde dras: De flesta elever anser att skolan Àr viktig, samt att flickor tenderar attprestera bÀttre Àn pojkar, som i större utstrÀckning lÄter och stör mer. Dessa Äsikterverkar pojkarna under fokusgruppsintervjuerna dock inte helt hÄlla med om, dÄ derassvar stundtals antydde det motsatta. Pojkarnas enkÀtsvar skiljer sig Ät frÄn de svar somges under intervjuerna, dÀrav kan man ana en viss pÄtryckning frÄn gruppen om attbland annat hÄlla varandra om ryggen, samt att svara pÄ ett sÀtt som upprÀtthÄllerderas maskulina fasad.Pojkarnas resonemang speglar stundtals attityder som Àr nÀra sammankopplade till enantipluggkultur, men vid nÀrmare granskning ter sig deras svar mer vara kopplade tillen uppgivenhet kring Àmnen som för deras del inte bÀr nÄgon större relevans..

Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur förÀldrar till barn med beteendeproblem, uppfattarsamtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem förÀldrar med lÄng erfarenhet av samtalmed skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrÄn Pierre Bourdieus begrepp?kapital?, ?habitus? och ?det sociala rummet?. Resultatet av vÄr studie visar att förÀldrarnavill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling.

Föreliggande undersökning redovisar 6 intervjuer av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt ytterligare4 intervjuer med elevernas klass- respektive speciallÀrare. Syftet var frÀmst att beskriva hur dessa elever upplever sin situation i skolan och hur de ser pÄ framtiden. Av intervjuerna framgÄr att eleverna ofta bÀr pÄ positiva upplevelser i skolan, samt att deras syn pÄ framtiden inrymmer övervÀgande positiva bilder. Resultaten ger sÄledes en positivare bild Àn vad litteraturen ofta mÄlar upp..

The aim of this study is to look at the way four teachers in, and five workbooks for, the course Svenska 1/A+B in upper-secondary schools include language varieties in their content. The research is based on qualitative and quantitative analyzes of the workbooks, where words and content are examined, and also interviews with the teachers who presents how they work with language varieties in their education. The results show that language varieties are accepted in school-education at the same time as they are, and have been, alienated in a way. The results also show that language varieties are less prioritized than other areas of education in the same subject..

Trafikmiljön Àr ett problem vid mÄnga skolor i landet. Det beror i mÄnga fall pÄ att skolorna inte Àr planerade och byggda för att sÄ mÄnga förÀldrar lÀmnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att mÄnga förÀldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvÀgen upplevs som osÀker, att det Àr för lÄngt till skolan, att förÀldrarna lÀmnar barnen pÄ vÀg till arbetet eller helt enkelt bekvÀmlighet. Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse till att öka trafiksÀkerheten för barn, och att utifrÄn barnens perspektiv fÄ fram underlag till förbÀttringar av trafiksÀkerheten i en skolas nÀromrÄde. MÄlet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan anvÀnda i detta arbete. Baserat pÄ en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.