Detta arbete Àr en fallstudie med syftet att undersöka kulturell grÀns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund.Som datainsamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i Är nio intervjuades och sex olika Àmnens lÀromaterial analyserades.Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan mÀnniskor, natur och miljö varierar. Det kan bero pÄ att dessa elever har ett annat ursprungsland Àn Sverige. Enligt eleverna Àr miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstÀmmiga kunskapsnivÄ.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om hur studie- och yrkesvÀgledare i grundskolans senare Ärskurser arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen enligt lÀroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 sÄ Àr det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers mÄluppfyllelse, men hur arbetar man dÄ med detta som studie- och yrkesvÀgledare? Intresset för forskningsomrÄdet fick vi som författare av debatten kring elevers mÄluppfyllelse dÀr det kom rapporter om att antalet elever som inte nÄdde mÄluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie sÄ undersöker vi hur man som studie- och yrkesvÀgledare arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte nÄr mÄlen i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning för att fÄ en sÄ bred bild av studie- och yrkesvÀgledarnas arbete med vÄrt undersökningsomrÄde genomförde vi sex intervjuer pÄ skolor dÀr informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med mÄluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvÄrdshÀlsoteamet och har ett aktivt samarbete med lÀrare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi anvÀnt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov pÄverkar mÄluppfyllelsen för eleverna dÀr studie- och yrkesvÀgledarens arbetsmetoder och samarbetsformer Àr en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vÄr undersökning visar att det för studie- och yrkesvÀgledarna Àr ett tidskrÀvande arbete som krÀver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nÄ varje enskild individ men att för mÄlgruppen kan en bra studie- och yrkesvÀgledning vara avgörande i relation till elevernas mÄluppfyllelse..

Den hÀr uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med Är 1960. Syftet med uppsatsen Àr att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker frÄn Är 1955. Jag har i undersökningen valt att avgrÀnsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gÄngen 1955. Med hjÀlp tidigare forskning har jag analyserat de lÀsta barn- och ungdomsböckerna.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i för barn med ADHD i skolmiljön. Fjorton stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. UtifrÄn analysen av artiklarna framkom tre kategorier. Kategorierna Àr ?Kompenserande interventioner för att möjliggöra aktivitetsutförandet?, ?Anpassning av miljön för att möjliggöra aktivitetsutförande? samt ?Förebyggande interventioner för att möjliggöra delaktighet?.

Syftet med studien Àr att synliggöra, analysera och beskriva likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga pedagoger i förskolan och upp till skolÄr 6, samt om och pÄ vilket sÀtt detta inverkar pÄ barns lÀrande. Resultatet i studien visar att det finns skillnader och likheter mellan pedagogernas kön, att eleverna pÄverkas pÄ olika sÀtt genom att de inte fÄr se bÄde manliga och kvinnliga förebilder i skolan och att det Àr viktigt att pedagogerna reflekterar över sitt sÀtt att agera och interagera i lÀrandesituationer med barnen, för att sÄ lÄngt som möjligt kompensera den ojÀmna könsfördelningen..

Syftet med detta arbeta Àr att beskriva en skolas sÀtt att arbeta för att alla elever ska fungera i skolan. Jag ville ocksÄ se om det fanns nÄgot speciellt sÀtt att arbeta med ledarskapet i klassrummet. Litteraturstudien belyser de strategier lÀraren förfogar över i klassrummet samt den fostran och disciplin som anses nödvÀndig för att barn ska kunna utvecklas till den mognad som förutsÀtts för att kunna bli en fungerande samhÀllsmedborgare. Diskussionen tar upp betydelsen av hur ett genomtÀnkt arbetssÀtt genomsyrar det dagliga arbetet i skolan..

Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lÀrare pÄ en gymnasieskola har för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frÄgan som uppsatsen har försökt att besvara Àr: Vad har elever och lÀrare för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkÀtundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lÀrare. NÀr resultatet av enkÀtundersökningen har diskuterats har det skett utifrÄn Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrÄn forskning kring lÀroplaner och skolans vÀrdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lÀrarnas Äsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstÀmmer med varandra. BÄda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, pÄföljder om dessa inte följs.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

I ?Skolbarns hÀlsovanor? har sedan 1985 frÄgan ?Vad tycker du om skolan nu för tiden?? funnits med. Skoltrivseln minskar med Äldern och till skillnad frÄn mÄnga andra frÄgor skiljer sig pojkars och flickors uppfattning i denna frÄga mest i den yngsta Äldersgruppen, dÄ flickorna i högre utstrÀckning uppger att de trivs mycket bra i skolan (Svenska barns hÀlsovanor, FHI 2005). I den hÀr studien undersöks hur Ätta 12-Äriga svenska skolflickor i en vÀstsvensk smÄstad upplever sin skolvardag. Min metod har varit att faststÀlla deras KASAM-vÀrde genom en enkÀt (Margalit & Efrati, 1996) baserad pÄ Antonovskys frÄgeformulÀr för att mÀta KÀnsla Av Sammanhang (Antonovsky, 1987)och sedan intervjua dem enskilt om trivsel, flow och beröm i skolan.

LĂ€rarutbildningen Examensarbete10 poĂ€ngAbstrakt___________________________________________________________________________Jaana ÄikĂ€s de BasultoElevers förstĂ„else av vĂ€rdegrunden2007 Antal sidor: 20___________________________________________________________________________Mitt arbete Ă€r en del av en internationell jĂ€mförande studie. I projektet deltar universitet frĂ„n Finland, England och MĂ€lardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien Ă€r att hitta likheter och skillnader i elevers förstĂ„else i dessa lĂ€nder av vĂ€rdegrunden och hur den gestaltas i skolan. VĂ€rdegrunden Ă€r en del av skolans arbete och stĂ„r pĂ„ Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). LĂ€roplankommittĂ© slog fast Ă„r 1994 att skolan vilar pĂ„ demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika vĂ€rden.

Detta arbete handlar om hur höglÀsning och boksamtal kan anvÀndas för att arbeta med vÀrdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om höglÀsning och boksamtal, olika lÀsstrategier och vÀrdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skönlitteratur kan anvÀndas i skolan för att arbeta med vÀrdegrund. För att undersöka detta genomfördes höglÀsning och boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ?BerÀttelsen om det osynliga barnet?.

Gustafsson, Maria (2011). Kan coaching öka elevers resultat i skolan? En undersökning om coachingprocesser i skolan och deras pÄverkan. Examensarbete inom lÀrarutbildningen 90 hp distans. Den hÀr uppsatsen Àr sprungen ur studier av vad coaching Àr, intervjuer med coacher i skolan, intervjuer av elever som blir coachade av skolcoacher, samt observationer av coachingprocesser. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida coaching av elever i skolan kan pÄverka deras resultat pÄ ett positivt sÀtt. Coaching Àr ett relativt nytt fenomen i skolans vÀrld.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkÀter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och Äsikter om utvecklingssamtal, bÄde i hemlandet och hÀrifrÄn Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrÄgats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har ocksÄ tillfrÄgats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn pÄ den svenska skolan. Resultatet blev övervÀgande positivt, Àven om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrÄgats om sin syn pÄ den svenska skolan..

Syftet med studien var att identifiera instÀllningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi Àven uppmÀrksamma hur elever stÀller sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset vÀcktes efter att ha mÀrkt problematik och stort motstÄnd kring vegetarisk mat i olika skolor efter vÄra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hÄllbarhetsperspektiv med fokus pÄ miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och Àven hur mÄnga dagar i veckan som de skulle kunna tÀnkas Àta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömÄl vid arbete med skolmÄltider.Vi anvÀnde oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter som delades ut till 120 gymnasieelever pÄ en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gÀllande instÀllningar visar att en majoritet av respondenterna Àr medvetna om vilken pÄverkan vÄra matval har pÄ exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.