Barnfattigdom Ă€r ett relativt nytt begrepp som florerar en del i dagens debatter. Dock rĂ„der det ovisshet om vad begreppet faktiskt betyder eftersom det finns sĂ„ mĂ„nga olika definitioner av begreppet fattigdom.De som till största del arbetar mot barnfattigdom Ă€r ideella organisationer. TvĂ„ organisationer som Ă€r sĂ€rskilt framgĂ„ngsrika i arbetet Ă€r RĂ€dda Barnen och Majblomman. De Ă€r bĂ„da kĂ€nda organisationer som har ett stort förtroende, men de har tvĂ„ olika sĂ€tt att bemöta och arbeta mot barnfattigdomen. Även skolan har ett stort ansvar för att se till att barn inte hamnar i utanförskap.

VÄrt arbete Att arbeta mot mobbning, en jÀmförelse av tvÄ skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jÀmföra tvÄ skolors arbete mot mobbning och ta reda pÄ hur personalen upplever och tÀnker kring detta. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex personer pÄ tvÄ olika skolor, för att fÄ en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och bitrÀdande rektor, tvÄ pedagoger och elevvÄrdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jÀmfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de anvÀnder sig utav.

I detta arbete tas det del av hur uppfattningen till daglig fysisk aktivitet Àr bland lÀrarna ute pÄ fÀltet. Syftet var att undersöka vad lÀrarna pÄ stadier 7-9 har för instÀllning till fysisk aktivitet, hur de anvÀnder sig av det i sin undervisning samt vad de gör för att pÄverka detta.Vi tar Àven allmÀnt upp betydelsen av fysisk aktivitet och visar pÄ vad fysisk inaktivitet kan leda till. Vad som framkommit under arbetets gÄng Àr att elevers fysiska aktivitet har minskat. Skolan har dÀrför en viktig roll dÄ det gÀller att aktivera barn och ungdomar. Undersökningen har genomförts pÄ en högstadieskola, pÄ en mindre ort i SkÄne.

Vad kan skolan göra för att förbÀttra ungdomars kost och hÀlsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hÀlsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bÀttre kosthÄllning. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden enkÀtundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever frÄn IV-programmet ingÄtt. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lÀrande om skolans roll till att förbÀttra ungdomars kost och hÀlsovanor.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Vi har i vÄr studie valt att undersöka hur tvÄ skolor med helt olika förutsÀttningar arbetar med att förebygga vÄldsproblematiken. Den ena skolan ligger i en miljonprogramomrÄde med hög arbetslöshet och utanförskap, men dÀr det ocksÄ finns mÀnniskor som arbetar med stort engagemang för att möjliggöra en positiv utveckling för skolan och dess elever. Den andra skolan Àr en landsortsskola, som har sin egen problematik avseende vÄld och krÀnkningar som ofta förekommer i den tysta digitala vÀrlden och som allt mer blivit elevernas sÀtt att umgÄs pÄ. Skilda former av vÄld Àr ett problem i bÄda skolorna. Det fysiska vÄldet uppstÄr ibland nÀr knuffar och fysisk kontakt trappas upp och urartar.

Under de senaste Ären har mobbningen uppmÀrksammats alltmer, sÄvÀl inom media som i skolans vÀrld. Detta har bland andra fÄtt Skolverket och Barnombudsmannen att framhÀva mobbningen som ett ökat samhÀllsproblem. Skolverket framhÀver en markant ökning av mobbning de senaste tio Ären med en siffra pÄ ca.60%. Till vilken grad detta Àr överstÀmmande med verkligheten Àr svÄrt att svara pÄ och man kan vidare stÀlla sig frÄgan ifall mobbningen verkligen har ökat eller om det Àr den ökade medvetenheten kring mobbningsproblematiken som börjar göra sig synlig. Hur det Àn förhÄller sig, Àr mobbning och krÀnkande behandling svÄra problem som skolan mÄste Àgna stort intresse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om berÀttandet har nÄgon plats i dagens undervisning. Med berÀttande menar vi att en person muntligt berÀttar innehÄllet i en text för andra. Vi undersökte om det fanns nÄgon skillnad mellan hur barn uppfattar och minns en text beroende pÄ om de fÄr den berÀttad för sig eller om de lÀser texten sjÀlva. Vi ville ocksÄ sÀtta fokus pÄ barns skapande av inre bilder.VÄrt arbete inleds med en genomgÄng av litteratur i Àmnet berÀttande. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 4 med 24 elever.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjÀlp av estetiska uttrycksformer stÀrka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

Detta arbete utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys av lÀrarhandledningar och andra texter frÄn museilektioner.se. Mitt syfte Àr att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera den institutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som Äterfinns för ett sÄdant arbete och dÀrmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jag undersöker gör jag ett försök att se hur eleven Àr tÀnkt att agera, vilken roll denne tillskrivs och dÀrmed hur kulturen förhÄller sig till den enskilde eleven. Konst och kulturpedagogik stÄr traditionellt inför ett dilemma dÀr pedagogen vÀger en strÀng förmedling av föremÄl och konst mot en öppen reception dÀr mottagaren lÀmnas fri att se vad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnas erfarenhet hanteras kan jag nÀrma mig en förstÄelse för hur ovanstÄende dilemma hanteras i handledningarna. Min analys visar att institutionens funktion som kulturbÀrare eller kulturskapare har inverkan pÄ hur pedagogiken utformas och dÀrmed hur receptionen blir behÀftad med olika ramar..

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Relationen mellan lÀraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla vÄra erfarenheter av lÀrare och hur man uppfattar sin lÀrare varierar frÄn person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lÀrare i Ärskurs 6 ur ett elevperspektiv, och pÄ vilket sÀtt detta bemötande pÄverkar trivseln i skolan. Hur viktig Àr relationen mellan lÀraren och eleven? Har eleverna nÄgon gÄng kÀnt sig orÀttvist bemötta? Elever i Ärskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

VÄr examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre Är. Trots att vi Àr medvetna om att undersökningen Àr i liten skala Àr det ÀndÄ vÄrt syfte att göra en jÀmförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvÀgagÄngssÀttet i vÄr kvalitativa undersökning, som bestÄr av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. DÀr fick vi fram informanternas syn pÄ det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Examensarbete Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). VÀgen mot en HÀlsofrÀmjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att se hur skolan kan arbeta hÀlsofrÀmjande och hur de studerande pÄ Idrott och HÀlsa ser pÄ sin profession och pÄ hÀlsofrÀmjande arbete. Arbetet ger en överblick över gjord forskning om HÀlsofrÀmjande arbete och en HÀlsofrÀmjande skola.