Vi genomförde vÄrt utvecklingsarbete pÄ en skola i Nya Zeeland i en klass med 34 elever mellan tio och tolv Är. VÄrt syfte var att undersöka om skolan kan pÄverka elevernas mÀnniskosyn genom att göra dem medvetna om hur de tÀnker om sig sjÀlva och andra mÀnniskor. Vi arbetade med olika övningar för att stÀrka elevernas sjÀlvkÀnsla, fÄ dem att uppskatta varandras likheter och olikheter, samt öka deras förstÄelse för fördomars uppkomst och negativa konsekvenser. Undersökningen genomfördes under sex veckor höstterminen 2002. För att se om nÄgon utveckling skett hade vi tvÄ övningar som vi genomförde bÄde i början och slutet av undersökningen.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att se hur konfirmationsundervisningen ser ut ur pedagogisk synvinkel, vad den har för mÄl, innehÄll och hur undervisningen bedrivs. Antalet femtonÄringar som konfirmeras i Svenska kyrkan har sjunkit drastiskt sedan 1970 och dÀrför ville jag Àven se vad kyrkan gör för att locka till sig fler ungdomar till lÀsning. Jag valde dÀrför att intervjua fem prÀster för att fÄ en djupare förstÄelse över fenomenet. Jag kom fram till att mÄlet med konfirmandarbetet Àr att ge ungdomarna ett eget andligt liv, fÄ en bra livssyn och ge dem en bra relation till den kristna tron. För att nÄ dit fÄr konfirmanderna diskutera olika livsfrÄgor, lÀra sig om bibelns olika berÀttelser samt besöka gudstjÀnster.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en bild av hur högstadielÀrare anger att de arbetar mot krÀnkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har nÄgon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels pÄ kvantitativ metod med enkÀter och dels pÄ kvalitativ metod med intervjuer. En enkÀt delades ut till 80 lÀrare pÄ tvÄ högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lÀrare uppgav att de fÄtt ingripa i situationer med krÀnkande behandling. I enkÀterna kom det fram att merparten av alla lÀrare kÀnde att deras arbete mot krÀnkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

Syftet med vÄrt arbete var att undesöka pojkars upplevelser av skolan och dess betydelse inför fortsatta studier. Vi har valt att tolka pojkarnas upplevelser i termer av trivsel, relationer/kontakter med lÀrare, intresse av skolÀmnen och om lÀrandet utgÄtt ifrÄn deras kontext. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning som besvarats av 34 pojkar. DÀrefter genomförde vi en gruppintervju bestÄende av fyra pojkar. Detta gjorde vi i LuleÄ kommun bland pojkar som gick tredje Äret pÄ en praktisk yrkesutbildning.

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktÀriserar mobbaren som en person med lÄg empatiförmÄga, mycket aggressioner och stort sjÀlvförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lÀrare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lÀrarna Àr av uppfattningen att den mobbade Àr en fysiskt svag, kÀnslig och Àngslig person som har svÄrt att hÀvda sig. Resterande lÀrares bild av mobboffret Àr en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lÀrare kan bemöta förÀldrar i olika sorters samtal. FrÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet Àr följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lÀrare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet pÄverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lÀrare nÄ fram till alla förÀldrar? - Vad bör man som lÀrare tÀnka pÄ i olika sorters samtal med förÀldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper pÄ omrÄdet och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fÄtt en inblick i hur lÀrare kan se pÄ familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lÀrare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lÀrarnas attityd ödmjuk och deras instÀllning var att förÀldrarna kunde ses som en tillgÄng för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.

I dagens samhÀlle visar mÄnga rapporter pÄ att allt fler elever fÄr diagnosen ADHD, vilket gör att skolan stÀlls inför problem dÄ lÀrarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke pÄ den bristande kunskapen hos lÀrarna, vill vi med vÄr studie ta reda pÄ hur elever med ADHD och deras förÀldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra förÀldrar till tre av eleverna och de berÀttade öppenhjÀrtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berÀttelser och aktuell litteratur gÀllande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrÄn vÄrt syfte tydligt. MÄnga av eleverna och förÀldrarna kÀnde en brist frÄn skolan nÀr det kom till bemötandet utifrÄn diagnosen.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta för personalen i skolan nÀr det gÀller genus- och jÀmstÀlldhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjÀlp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sÀtta fingret pÄ de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jÀmstÀlldhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet..

Varje elev i den svenska skolan har rÀtt att fÄ kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta Àr stadgat i den svenska Skollagen och i lÀroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt. Elevinflytande och delaktighet i skolan Àr positiva hÀlsofrÀmjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att sjÀlva fÄ pÄverka sin situation och dÀrmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur Ätta grundskoleelever frÄn Äk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Jag har studerat hur man hjÀlper de elever som har DAMP/ADHD till en bÀttre chans att lyckas med skolan. Jag har bÄde undersökt vad som stÄr om detta i litteraturen och sÄ har jag varit pÄ tvÄ skolor och intervjuat tvÄ specialpedagoger och en lÀrare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev vÀldigt olika pÄ de tvÄ skolorna. PÄ den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig sÄ bra som möjligt, medan de elever som hade svÄrigheter och som gick pÄ den andra skolan knappt fick nÄgon hjÀlp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har ocksÄ studerat diagnosernas roll, om de Àr avgörande för om eleverna ska fÄ hjÀlp eller inte.

Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet Författare: Caroline Nilsson I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, dÄ syftar jag pÄ medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjÀlp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lÀrare och rektor pÄ skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för vÀrderingar gÀllande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har ocksÄ granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag Àven fÄtt fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas.

I det hÀr arbetet har jag försökt att fÄ en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda pÄ vad det stÄr om demokrati i skolans styrdokument.Jag har ocksÄ gjort en empirisk undersökning , dÀr jag har undersökt hur elever, lÀrare och förÀldrar stÀller sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning nÀr det gÀller arbetssÀtt och undervisningens innehÄll. LÀrarenkÀten visade pÄ att det ansvar eleven fÄr ta i skolan, Àr i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns pÄ rÀtt stÀlle vid rÀtt tillfÀlle. FörÀldraenkÀten visade att de flesta förÀldrar stÀllde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

I skolan talas det om hur viktigt det Àr att man bedömer varje individ utifrÄn skolverkets betygskriterier. PÄ salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier nÀr man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om eleverna blir likvÀrdigt bedömda pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan. Undersökningen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev. Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i tvÄ helt olika vÀrldar. En av orsakerna Àr att handledarna inte har tillrÀckligt med tid att sÀtta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lÀrarna inte tilldelas tillrÀckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan..

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och fĂ„ fördjupad förstĂ„else för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig pĂ„ dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jĂ€mfört de tvĂ„ stora danstraditionerna i Sverige. Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat Ă€r i korthet att förankringen i styrdokumenten Ă€r bristfĂ€llig och att dansens status Ă€r relativt lĂ„g i skolan. Även att de tvĂ„ lĂ€rosĂ€tena som utbildar lĂ€rare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.