Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers attityder till cybersvenskans förekomst och funktion i skolmiljö - det vill sÀga hur lÀrare och elever ser pÄ anvÀndandet av cybersvenska i det skrivande som försiggÄr i skolan samt i vilka skolsammanhang de anser att cybersvenskan har en funktion. Begreppet cybersvenska innefattar det kommunikationssprÄk som ofta anvÀnds i samband med chattande via Internet och SMS-kommunikation via mobiltelefon. Underlaget Àr insamlat genom intervjuer med tre lÀrare med olika Àmneskompetens samt fyra elever, tvÄ i Är 6 och tvÄ i Är 9, pÄ en och samma skola. Intervjuerna kompletterades med observationer för att ge kontext till intervjuerna men ocksÄ för att se vilka spÄr av IT-teknik som var synliga i skolmiljön. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elevers syn pÄ cybersvenska i skolan Àr varierande beroende pÄ den individuella erfarenhet, kunskap och relation respondenten har till cybersvenskan.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför förÀldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar pÄ barns transportsÀtt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsÀtt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primÀra datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till förÀldrar pÄ Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets Älder och avstÄndet mellan hemmet och skolan pÄverkar vilket transportsÀtt elever tar sig till skolan pÄ. MÄnga förÀldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ÀndÄ ska ta bilen till jobbet.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger anvÀnder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser pÄ barns egen kultur. Den frÄgestÀllning jag hade var: I vilken utstrÀckning anvÀnder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel pÄ det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna pÄ att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte kÀnner till det vidgade textbegreppet som stÄr beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan Àr vÀlkommet hos en pedagog, men barnen mÄste lÀmna sina Àlsklingsfigurer i hallen tills skoldagen Àr slut.

Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan Àr stressande men mest sÄ pÄ examinationer. Respondenterna avÀnder olika former av coping och de som klarar skolan bÀst anvÀnder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte dÀr och anvÀnder extern locus of control och undvikande coping med betoning pÄ socialt stöd..

Mitt syfte med detta arbete var att fÄ kunskap om elevers syn pÄ betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation Àr benÀmningen för allt som sÀgs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet frÄn mina elevintervjuer. Eleverna har fÄtt svara pÄ frÄgor som kan delas in i tvÄ delar. Den ena delen handlar om kroppssprÄk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Det har blivit mer uppmÀrksammat att pojkar inte Àr lika duktiga i skolan som flickor. De har svÄrare att fÄ höga betyg i teoretiska Àmnen. En anledning kan bero pÄ att skolan har riktat in sig pÄ att lyfta fram flickor som inte har fÄtt gÄtt i skolan lika lÀnge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som Àr hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 Är sedan började man undersöka varför flickor inte var sÄ framÄt i skolan och man började arbeta för att stÀrka flickor i deras studier.

Detta arbete belyser skolpersonals, förÀldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning Àr ett vanligt förekommande fenomen i skolans vÀrld som mÄste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sÀttas in i skolan och vem som bÀr vilket ansvar i processen. Skolpersonals, förÀldrars och elevers Äsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angÄende respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det Àr betydelsefullt att man som lÀrare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur jag som lÀrare ska inspirera och fÄ eleverna intresserade av slöjd. För att fÄ fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i SkellefteÄ samt lÀst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information pÄ Internet. Jag har funnit att det Àr leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lÀrare mÄste skapa förutsÀttningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förberedda lÀrare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mÄngfald. FrÄgestÀllningarna lyder: Vilken syn har nÄgra lÀrare pÄ kulturell mÄngfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mÄngfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lÀrarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mÄngfald?Undersökningen bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med samhÀlls-, geografi-, historie- och religionslÀrare, samt tvÄ rektorer. Resultaten visar att lÀrare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mÄngfald. Studien visar att de tvÄ skolorna arbetar olika inom mÄngfalds- och vÀrdegrundsarbete.

Syftet med studien Àr att undersöka om skolan uppmÀrksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i sÄ fall hur. FrÄgestÀllningarna berör hur man i skolan kan upptÀcka elever som fÄtt utstÄ denna typ av övergrepp, hur anmÀlningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgÄende frÄn intervjumaterial frÄn en kvinna som sjÀlv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, tvÄ rektorer, tre lÀrare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, tvÄ klasslÀrare samt en barnskötare som arbetar pÄ en sÀrskola. Studien grundar sig pÄ tidigare undersökningar som Àr utförda av personer som sjÀlva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgÄr frÄn Finkelhor (1984, 1986).

?Hur upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett metodologiskt hjÀlpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets vÀggar? Àr en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination pÄ institutionen för Musik och Media vid LuleÄ tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte Àr att ge en bred överblick av förutsÀttningarna för kreativitet. Jag kommer ocksÄ studera vilka metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt forskningen beskriver som kreativa verktyg.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen anvÀnder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dÄliga pÄ att söka fakta och information pÄ Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite nÀrmare.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning som dels Àr kvalitativ, men den Àr ocksÄ kvantitativ eftersom en del frÄgor handlar om mÀngden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor, en med högre datortÀthet och en med lÀgre för att utforska om det fanns nÄgon skillnad mellan skolor med olika förutsÀttningar. Litteraturen som jag har anvÀnt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över anvÀndning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring Àmnet.Resultatet visar att datorer och Internet anvÀnds flitigt i skolan men har inte tagit över andra lÀromedelsformer.

I arbetslivet Àr det sedan flera Är vanligt med slumpmÀssiga drogtester av arbetstagare. DÀr-emot Àr det i Sverige ytterst ovanligt att skolor utför slumpmÀssiga drogtester av elever i skolmiljö. Detta trots att elever, pÄ samma sÀtt som alla anstÀllda, omfattas av samma arbetsmiljölag. Skolinspektionen, liksom bÄde Utbildningsdepartement och Statens FolkhÀlsoinstitut har hittills haft en kritisk hÄllning till drogtester i skolmiljö i allmÀnhet och slumpmÀssiga drogtester i synnerhet. En del av kritiken hÀrrör ur att det inte finns evidens för en förebyggande effekt av slumpvisa drogtester i sig.Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida slumpmÀssiga drogtester i skolan kan ha en drogförebyggande effekt i sig.

I min studie ville jag jÀmföra synen pÄ bedömning och betygsÀttning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att bÄda skolsystemen genomgÄr i dag stora förÀndringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan fÄr nya styrdokument. Syftet med denna reform Àr att anpassa utbildningen till moderna samhÀlleliga krav och höja kunskapsnivÄn hos elever i alla Ärskurser. Det ryska skolsystemet har genomgÄtt stora förÀndringar under sista tvÄ decennierna och fortsÀtter att moderniseras.