Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lÀrare ska kunna anvÀnda sig av i skolorna. Jag har lÀst litteratur i Àmnet och intervjuat fyra lÀrare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det Àr enkla och bra metoder som verkar fungera vÀldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns Àven mÄnga modeller som lÀrare kan arbeta efter.

Begreppet livskunskap Àr ett vÀlkÀnt begrepp inom skolans vÀrld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning Àven fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lÀra eleverna att bli ansvarstagande medmÀnniskor. För att nÄ dessa mÄl krÀvs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns mÄnga metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sÀtt som vi har anvÀnt oss av pÄ den gymnasieskola dÀr jag Àr anstÀlld. Jag har genom enkÀter tagit reda pÄ vad elever och lÀrare tycker om detta arbete och bÄde lÀrare och elever visar en positiv instÀllning och tycker att detta arbete Àr viktigt. De teman vi har valt att fokusera pÄ Àr samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jÀmstÀlldhet, sex och samlevnad samt hÀlsa..

Den hÀr rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). FrÄn 1/1-06 gÀller en förordning om att alla barn i grundskolan, sÀrskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten Àr att undersöka vilken information lÀrare och elever fÄtt om IUP, men ocksÄ ta reda pÄ deras instÀllning till och uppfattning om IUP.För att fÄ reda pÄ detta har jag intervjuat fem lÀrare och fem elever. LÀrarna har mellan 3-20 Ärs erfarenhet av skolarbete. Eleverna gÄr i skolÄr 1-6.

I denna uppsats sÄ kommer jag att belysa Àmnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta frÄn aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli Àr. Jag kommer Àven genom en livsberÀttelse att kunna berÀtta för er om hur det Àr att leva med dyskalkyli. Genom livsberÀttelsen sÄ kommer vi fÄ möjligheter att följa en 12-Ärings erfarenheter och hans vardag, bÄde i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvÄrigheter.

Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.

Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna pÄverkades, om de pÄverkades och hur de sjÀlva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte Àven vilka möjligheter skolan hade att förÀndra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lÀrare i Är 5 och Är 6 pÄ grund av att i dessa Äldrar hÀnder mycket ur utvecklingssynpunkt.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare bemöter och resonerar kring elevernas populÀrkultur i skolan och pÄ vilket sÀtt den kommer till uttryck i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrarna ser pÄ elevernas populÀrkultur och om de anvÀnder sig av denna som redskap för samspel och lÀrande. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem olika lÀrare har jag försökt besvara de problemformuleringar som jag tagit fram för detta arbete.PopulÀrkulturen Àr en viktig del i barns och ungas liv och tillhandahÄller bÄde förebilder och vÀrderingar. SamhÀllets förÀndring har bidragit till att populÀrkulturen tar allt större plats i barns och ungas liv och bidrar till att de vÀrderar denna kunskap högre Àn den som ges i skolan. Skolan har dÀrför förlorat sitt monopol som kunskapsförmedlare.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa hur förÀldrar ser pÄ samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte Àr av undersökande karaktÀr valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingÄr sex förÀldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete nÄgon gÄng under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rÀtta betydelse.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att anpassa undervisningen sÄ att skolan blir ?en skola för alla?, dÀr samtliga elevers utveckling frÀmjas. Syftet med denna studie var att beskriva lÀrares uppfattningar om begÄvade elevers motivation till skolan och lÀrande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare Är. Enligt den studerade litteraturen har begÄvade elever behov av att fÄ individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

LÀrarens vardag pÄverkas av genusrelaterade förestÀllningar. Skolan och hela utbildningssystemet Àr upprÀttad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen lÀggs till upp efter pojkarnas behov.

Med 1,4 miljoner elever Àr skolan Sveriges största arbetsplats. Varje Är behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsÀkerhetsperspektiv Àr det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse.BarnsÀkerhetsrÄdet, en samverkansorganisation bestÄende av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullstÀndig bild av i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit Ät Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanstÀllts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. KartlÀggning av arbetssÀtt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1).

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Denna uppsats syfte Àr att undersöka elevers ansvar i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrÄn den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan mÀnniskan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att vÀlja sina handlingar, att hon har visst mÄtt av frihet. Skolans styrdokument pÄpekar hur viktigt det Àr med personligt ansvarför ett demokratiskt samhÀlle och att skolans uppgift Àr att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur tre lÀrare i Ärskurserna tvÄ, fyra och fem ser pÄ, och bemöter, flersprÄkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som anvÀnds för materialinsamling Àr intervjuer med tre klasslÀrare och klassrumsobservationer i deras klasser pÄ samma skola. Resultaten frÄn intervjuerna visar att de undersökta lÀrarna pÄ skolan sÀger sig vara positivt instÀllda till flersprÄkighet. Under observationerna i lÀrarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra sprÄk Àn svenska. En inre frustration av nÀr hon hör andra sprÄk Àn svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra sprÄk Àn svenskan.