Bakgrund och problemformulering: År 1990 faststĂ€lldes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att mĂ„lstyrning skall anvĂ€ndas. Staten skall se till att utbildningen i landet Ă€r likvĂ€rdig och av hög kvalitet genom att sĂ€tta nationella riktlinjer och mĂ„l. Kommunerna har stor frihet att sjĂ€lva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som faststĂ€llts av regering och riksdag.

Syftet med detta arbete var att studera pĂ„ vilket sĂ€tt skolans organisation samt barns nĂ€rmiljö kan bidra till stress, men Ă€ven hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger pĂ„ fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsĂ€ttningar samt 65 enkĂ€ter med barn i År2. Arbetets fokus ligger pĂ„ barns stress i skolan men man kan konstatera att kĂ€llan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga nĂ€rmiljö. DĂ€rför bör Ă€ven nĂ€rmiljön uppmĂ€rksammas för att man ska fĂ„ en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkĂ€terna visade att barnen hade fĂ„ eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att mĂ„nga barn sjĂ€lva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras nĂ€rhet.

Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive skolor. I samband med detta hoppas vi fÄ en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill sÀga pÄ vilken nivÄ beslut tas och vilka skyldigheter som ligger pÄ kuratorn. VÄr frÄgestÀllning Àr; Finns det nÄgon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i sÄ fall, hur ser den ut? Vad Àr skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gÀllande mobbning fungerar i realiteten?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat Ätta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgÄr frÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

Uppsatsen Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare har valt att arbeta med barn som Àr placerade i familjehem. Vilka problem de hÀr barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlÀtta för dem..

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svÄrigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lÄgstatusomrÄde och med hög invandrartÀthet. Min undersökning handlar om barn i svÄrigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna/skolan ser pÄ barn i svÄrigheter samt vilken hjÀlp skolan kan erbjuda för att förbÀttra skolsituationen för dessa barn och hjÀlpa dem. Syftet Àr Àven att nÀrmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att fÄ reda pÄ varför de har valt att arbeta med barn i svÄrigheter.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och dÀrmed fÄ kunskap om hur dessa elever uppfattar lÀsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnÄ syftet anvÀnde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrÄn. Resultaten i min studie visar pÄ ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekrÀftar den tidigare forskning inom Àmnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begrÀnsad lÀsning i vilken elevernas lÀsupplevelse blir mindre viktig Àn de uppgifter som omger lÀsningen..

          Skolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det Àr en försöksperiod under fem Ärs tid. I en lokal styrelse ingÄr förÀldrar, enhetschef, elever och lÀrare. Det Àr upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet pÄ en lokal styrelse Àr förvaltningsrÄd.

Detta examensarbete handlar om social fostran i skolan ur ett elevperspektiv. Syftet med studien har varit att förstÄ elevers uppfattningar om social fostran i skolan. Vi har genom kvalitativa intervjuer frÄgat fem gymnasieelever om vilka upplevelser de har av social fostran i skolan, vilken form av social fostran de önskar att skolan anvÀnder sig av samt hur de upplever relationen mellan social fostran och en god arbetsmiljö. Elevernas upplevelser visade att lÀraren har en central roll och att relationen mellan lÀrare och elever Àr grundlÀggande för elevernas moraliska utveckling. LikasÄ önskar eleverna att lÀrarna ska vara goda förebilder och med ett tydligt förhÄllningssÀtt visa vad som Àr ett acceptabelt beteende.

Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur förÀldrasamverkan fungerar i praktiken. I LÀroplanen stÄr det att alla som jobbar pÄ skolan ska samarbeta med elevers vÄrdnadshavare och att lÀraren fortlöpande ska informera förÀldrarna om elevens skolsituation. Mina frÄgor kretsar kring samarbetet med förÀldrarna pÄ tvÄ olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier anvÀnds pÄ skolor för att samverkan ska fungera och den mÄlstyrda skolan samt förÀldrarnas attityd. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den hÀr kunskapen dÄ jag intervjuade tre lÀrare pÄ varje skola.

[saknas].

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som stÄr i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring Àr ett kommersiellt samarbete mellan likvÀrda och aktiva parter som frivilligt vÀljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller lÀroplaner som reglerar sponsring i skolan.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa och jÀmföra vad skolledare och lÀrare ansÄg om modersmÄlsundervisning och hur detta bedrevs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner, dÀr vi valde att göra vÄr undersökning. Vi intervjuade skolledare och lÀrare samt gjorde en litteraturstudie dÀr vi tittade pÄ vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmÄlsundervisningen pÄ skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. VÄrt arbete bidrog till en djupare kÀnnedom om modersmÄlets roll i skolans tidigare Är och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring Àmnet. Förhoppningsvis har vÄrt arbete belyst det som varje blivande lÀrare bör ha i Ätanke nÀr man undervisar elever med ett annat modersmÄl Àn svenska.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att fÀrre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och mÄnga har svÄrt att se meningen med innehÄllet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte Àr naturvetenskapen i sig som eleverna avfÀrdar utan att det mer handlar om hur innehÄllet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar mÄnga ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och stÀller bland annat frÄgor till olika medier dÀr forskare bemöter och svarar pÄ allmÀnhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjÀlp av innehÄllsanalys. Urvalet Àr hÀmtat frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frÄgor.